| 1. |
- Ahlm, Maria, et al.
(author)
-
Kartläggning av plastflöden i byggsektorn : Råvara, produkter, avfall och nedskräpning
- 2021
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Byggsektorn är idag den näst största enskilda användaren av plast efter förpackningssektorn och förbrukar 262 000 ton per år. Kartläggningen av inflödet av plast till byggsektorn som har genomförts i detta projekt visar att av de flöden som har identifierats är plaströr, isolering samt golv- och väggmattor de största produktgrupperna och de vanligast använda polymertyperna är PVC följt av PE, PP och EPS. Sannolikt är förpackningar och emballage ett stort flöde även i byggsektorn då förpackningsbranschen är den enskilt största användaren av plast i samhället. Även fukt- och väderskydd samt elinstallationer är stora flöden då det används i många applikationer, men data på exakt hur stora dessa flöden är har inte kunnat fastställas. Slutligen finns det troligtvis även en stor mängd små komponenter av plast samt produkter som inte huvudsakligen består av plast men där dess komponenter är helt eller delvis av plast.Eftersom det saknas data om tillförd mängd för flertalet produktgrupper bör upprepade och detaljerade kartläggningar möjliggöras. Vid dessa kartläggningar bör plastförpackningar och emballage prioriteras då flödet sannolikt är stort och då klimatbesparingar kan uppnås på kort sikt eftersom produktflödet generellt sett har fungerande materialåtervinningssystem. Vidare bör man även kartlägga fukt- och väderskydd närmare då de förekommer på flera ytor i en byggnation. Slutligen bör man även undersöka elinstallationer närmare.Kartläggningar kan göras genom att samla in data från tillverkare och branschorganisationer, men undersökningen i detta projekt visar att de inte för statistik som på ett enkelt sätt kan sammanställas. Ett annat sätt är att utgå ifrån KN-koder men det är svårt att urskilja bransch och syfte för många produktgrupper med nuvarande struktur inom KN.Drygt 150 000 ton plastavfall uppkommer inom byggsektorn varje år. Mindre än 1 procent av detta sorteras ut i rena plastfraktioner och materialåtervinns. Istället återfinns den största andelen plast i blandade, brännbara fraktioner som energiåtervinns.Dock är det skillnad på byggavfall och rivningsavfall och dessa bör separeras och behandlas olika. Byggavfall innehåller en stor mängd plastförpackningar samt installationsspill, främst från rör, isolering och golv med känt innehåll. Installationsspill från dessa produkter är relativt enkla att separera från varandra och därför lämpar sig plastavfall från detta avfallsflöde för materialåtervinning. När det gäller rivningsavfall, som kan innehålla plast från flera tidsperioder och icke önskvärda ämnen, är det tekniskt möjligt att materialåtervinna plast även ur detta avfallsflöde, men en balanserad diskussion måste föras om vilken klimatnytta man uppnår i förhållande till risk för att oönskade ämnen cirkuleras.Materialåtervinningen av plast från byggprodukter är låg och det är endast en mindre del återvunnen plastråvara som används i byggprodukter. Samverkan mellan insamling och materialåtervinning av plast från byggsektorn och efterfrågan av återvunnen råvara behöver undersökas ytterligare. Bland annat lyfter tillverkarna fram hinder som att prestandakrav, där standarder inte tillåter återvunnen råvara och att definitionen av vad som är en återvunnen råvara saknas.Nedskräpning av plast kring byggarbetsplatser bidrar till spridning av mikroplast och åtgärder som minskar risken att skräp sprids från byggarbetsplatser minskar också risken för tillskott av mikroplast i dess närmiljö. En god avfallshantering med möjligheter att stänga till avfallskärl så att inte väder och vind kan sprida skräp är en enkel och effektiv åtgärd. Med inspiration från hur man arbetar med skyddszoner kring konstgräsplaner skulle man kunna skapa en tänkt barriär kring byggarbetsplatserna som tillåter spridning av mikroplaster ”hit men inte längre” genom att installera partikelfilter i närliggande dagvattenbrunnar. Genom att utveckla nya arbetsmetoder som hindrar att damm sprids samt undvika metoder som innebär att man våttorkar, spolar av eller rengör verktyg i vatten minskar man risken för spridning av mikroplaster (och andra icke-önskade ämnen) till vattenmiljön.Utifrån de slutsatser man kunnat dra kring byggsektorns inflöde av plastprodukter respektive avfallsflöden har ett antal förslag på styrmedel och åtgärder tagits fram. Dessa syftar till att minska klimatpåverkan från byggsektorns plastanvändning genom att öka användandet av återvunnen och biobaserad plast, öka andelen plast som materialåtervinns och minska andelen plast som förbränns. Möjligheten att kunna kartlägga både inflödet och utflödet av plast inom byggsektorn är på många sätt centralt för de åtgärder och styrmedel som föreslås. Effekterna av en planerad åtgärd eller styrmedel bör kunna uppskattas innan eventuell implementering men också för att kunna se de faktiska effekterna efteråt.Förslag 1 MaterialåtervinningscertifikatEtt materialåtervinningscertifikat innebär att plastproducenter får certifikat utfärdade motsvarande vikten återvunnen plast som de tillverkat. En statligt reglerad kvotplikt anger hur stor del av den totala plastanvändningen som ska bestå av återvunnen plast. Certifikaten kan sedan köpas och säljas på en fri marknad, likt det elcertifikatsystem som styr mot ökad produktion av förnyelsebar energi i Sverige. Företag som inte når sin kvot får betala en kvotpliktsavgift till staten. På detta sätt skapar systemet ett ekonomiskt incitament för en ökad användning av återvunnen plast.Förslag 2 Återvinningskrav för plast inom byggsektornFörslag 2 består av tre delförslag med materialåtervinningskrav specifikt mot plastprodukten inom byggsektorn. Syftet är att öka materialåtervinningen och därmed minska andelen plast som går till förbränning. Det första delförslaget omfattar insamlingskrav på installationsspill från ett antal plastflöden. Det kan skapa flera slutna kretslopp där producenter får tillbaka installationsspill från deras egna produkter. Förslaget bygger på och samverkar med de befintliga insamlingssystem som finns i dagsläget för rör, isolering och golv- och väggmattor. Det andra delförslaget är ett återvinningsmål specifikt för plast inom byggsektorn (antingen all plast eller utvalda flöden). Detta ökar fokus på plaståtervinning och ger branschen ett långsiktigt mål att arbeta mot. Det tredje delförslaget, innebär att all plast som flödar in i branschen ska vara återvinningsbar år 2030. Detta skulle sätta ökad fokus på plastinflöde och design av produkten. Likande mål finns redan för plastförpackningar.Förslag 3 Kravställande i offentliga och privata upphandlingarAtt stärka efterfrågan är centralt för att öka andelen av återvunnen och biobaserad plast, och större privata och offentliga upphandlingar kan spela en ledande roll i att stimulera detta. Förslag 3, ställer krav på att plast som används i byggprodukter inom offentliga/privata upphandlingar ska innehålla en minimum andel återvunnen och/eller biobaserad plast. Stora upphandlingar kan ta ledningen och därigenom ge stabilitet och tid för hela byggsektorn att ställa om.Förslag 4 Producentansvar för byggprodukter av plastSyftet med producentansvaret är att skapa ett finansiellt incitament för att öka återvinningsgraden av en produkt genom ett differentierat avgiftssystem, samt att finansiera kostnaden för insamling och materialåtervinning av densamma. Produktansvaret existerar i nuläget för fyra produktkategorier: förpackningar, elprodukter, fordon, och däck. Förslaget att införa producentansvar i byggsektorn, antingen för alla produkter med en vis andel plast, eller gradvis införande som i första hand bör gälla för de produkter som har störst förutsättning att samlas in och återvinnas, för att därefter utökas till andra produkter efter en testperiod. Producentansvaret ska samverka med och inte ersätta befintliga frivilliga insamlingssystem för installationsspill inom byggsektorn.Övriga åtgärder som bör undersökas vidareSkatt på byggprodukter: En plastskatt läggs på ett urval av byggprodukter av plast. Detta gäller både importerade produkter och produkter som har tillverkats i Sverige. Biobaserad plast och återvunnen plast får sänkta skattenivåer.Krav på ökad information om produkter av plast: Olika tilltag som ökar information, stöd och guide till produktval och avfallshantering för plastprodukter i byggsektorn, samt digitala loggböcker för bättre inrapportering av plastflöde.Förändring av arbetsmetod och beteende på byggarbetsplatser: olika initiativ som skapar beteendeförändring och ökad fokus på plast på byggarbetsplatser.Förbjuda tillsatser av mikroplast i byggproduktioner: bygger vidare på liknande förbud för tillsatser av mikroplast i kosmetiska ”rinse-off” produkter.Oavsett vilka styrmedel eller åtgärder som drivs igenom i framtiden så är det viktigt med transparens och långsiktighet så att man ger branschen tid att ställa om.
|
|
| 2. |
- Almasi, Alexandra Maria, et al.
(author)
-
Cirkulära plastgolv
- 2020
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Denna rapport redovisar resultat från projektet Cirkulära plastgolv, som pågick från november 2019 till februari 2020. Syftet med projektet var att identifiera en möjlig avsättning för det plastmaterial som samlas in genom systemet GBR Golvåtervinning, men inte återvinns av golvtillverkare. Ett annat syfte har varit att öka medvetenheten bland offentliga aktörer om insamlingssystemet och hur de kan bidra till att det används i större utsträckning.
|
|
| 3. |
- Ek, Claes, 1983, et al.
(author)
-
Behavioral spillovers from food-waste collection in Swedish municipalities
- 2018
-
In: Journal of Environmental Economics and Management. - : Elsevier BV. - 0095-0696. ; 89, s. 168-186
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- We estimate behavioral spillovers from environmental policy within the context of a natural experiment on food waste in Sweden. Exploiting the staggered implementation of food-waste collection across Swedish municipalities, we use a difference-in-difference design to measure the causal effect of introducing such collection on another pro-environmental behavior, namely the sorting of packaging waste. Results suggest a positive spillover effect on packaging waste which corresponds to 5-10% of the population average and rises gradually over time, possibly due to slow implementation of food-waste collection in many municipalities. These estimates are unconfounded with a number of shifts in the waste-related incentives facing households, e.g. introduction of curbside collection of packaging waste from single-family homes. Although we are unable to directly account for all such factors, indirect robustness tests provide no compelling evidence that estimated spillovers are spurious. (C) 2018 Elsevier Inc. All rights reserved.
|
|
| 4. |
- Elander, Maria, et al.
(author)
-
Återanvändning av textil via utvalda online marknadsplatser och appar : Undersökning avseende åren 2016 och 2017
- 2019
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- SMED har på uppdrag av Naturvårdsverket undersökt mängden textilier som förmedlades för återanvändning via online marknadsplatser och appar från utvalda företag. Undersökningen omfattar uppgifter från sex företag som tydligt är aktiva på den svenska marknaden. Ingen uppräkning har gjorts för företag som valt att inte lämna uppgifter (bortfall). Den totala mängden textilier som förmedlas mellan konsumenter i Sverige via online marknadsplatser och appar bedöms därför vara större.De sex företag som ingick i undersökningen förmedlade totalt 970 ton kläder och hemtextil för återanvändning år 2016. Motsvarande siffra för 2017 är 1 300 ton, vilket motsvarar en ökning med 32 procent. År 2017 dominerades de förmedlade textilierna av damkläder (46 procent), följt av barnkläder (31 procent) och herrkläder (15 procent). Endast mindre mängder hemtextil förmedlades.Den totala mängden textil som 2017 förmedlades för återanvändning via de sex företagen i undersökningen motsvarade 0,13 kilogram per person i Sverige. Det motsvarar runt en procent av nettoimporten av nya textilier till den svenska marknaden. År 2016 motsvarade den totala mängden textil som förmedlas för återanvändning via de sex företagen i undersökningen bara runt tre procent av den totala mängden begagnade textilier som återanvändes via välgörenhetsorganisationer men 12 procent av mängden begagnade textilier som återanvändes i Sverige via välgörenhetsorganisationer.
|
|
| 5. |
- Fråne, Anna, et al.
(author)
-
Kartläggning av plastflöden i Sverige 2020 : Med avseende på råvara, produkter och avfall
- 2022
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- För att använda plast där den gör mest nytta måste välgrundade beslut kunna fattas. Det kräver i sin tur kunskap om nuläget: hur plast används, hur stora mängder plastavfall som uppkommer, hur avfallet behandlas samt information om de mest betydande källorna och spridningsvägarna för plast i miljön. Denna kartläggning av plast i Sverige syftar till att ge en sådan nulägesbild för 2020. Då data i vissa fall har saknats för 2020 har information från 2019 eller 2018 använts i stället.
|
|
| 6. |
- Maria Almasi, Alexandra, et al.
(author)
-
Ökad sortering av bygg- och rivningsavfall Åtgärder för kommunala avfallsanläggningar
- 2018
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Stora mängder bygg- och rivningsavfall deponeras i dagsläget eller skickas till energiåtervinning. Rapporten fokuserer på följande sex avfallsfraktioner, som i hög utsträckning inte materialåtervinns: betong, gips, glasull, planglas, grovplast och förpackningar som finns kvar i brännbara och blandade avfallsfraktioner. Det presenteras en analys av insamling och hantering av de sex fraktioner och hur de omhändertas på kommunala avfallsanläggningar. Rapporten ger även exempel på hur kommunala avfallsaktörer kan öka materialåtervinningen genom ökad sortering och utsortering. Detta för att uppfylla krav som materialåtervinningsföretag ställer på mottagna avfallsslag för att möjliggöra materialåtervinning. Sist presenteras åtgärder för kommunala avfallsanläggningar.
|
|
| 7. |
- Miliute-Plepiene, Jurate, et al.
(author)
-
Bedömning av möjlighet till återanvändning av byggvaror med hänsyn till innehåll av kemiska ämnen
- 2021
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Syftet med denna rapport är att öka kunskapen om bygg- och rivningsprodukter och -material som går att återanvända, för att på så sätt öka andelen material som cirkuleras. Rapporten sammanställer befintlig information och presenterar en enkel utvärdering av byggvarugrupper och deras återanvändbarhet baserat på ett ungefärligt tillverknings- och monteringsår. Detta kan användas som en indikator för att bedöma risken för potentiellt farliga ämnen i byggprodukter i relation till deras farlighet under driftsfasen. Rapporten utvärderar ett 70-tal produkter som presenteras kategoriserat utifrån husdelar. Ett byggåterbruksguiden har tagit fram baserad på rapporten som publiceras som ett separat dokument till rapporten.Rapporten och guiden omfattar följande produktgrupper:- Takkonstruktion- Fasader- Fundament- Dörrar och fönster- Innertak och bjälklag- Golv- Badrumsmaterial- Köksinredning- Mark och trädgård- Emballage- RestpartierFöljande ämnen inkluderas i utvärderingen- Asbest- Metaller: bly (Pb), kadmium (Cd), krom (Cr), koppar (Cu), nickel (Ni), zink (Zn), arsenik (As) och kvicksilver (Hg)- Klorparaffiner, kortkedjiga (SCCP)- PAH (polycykliska aromatiska kolväten)- CFC / HCFC (klorfluorkarboner och vätefluorkolväten)- Kolväten (C6 - C36, alifatiska kolväten)- PCB (polyklorerade bifenyler, inkluderar 209 PCB-varianter)- Bromerade flamskyddsmedel (hexabromcyklododekan)
|
|
| 8. |
- Miliute-Plepiene, Jurate, et al.
(author)
-
ByggÅterbruksGuiden : En vägledning för att underlätta återbruk av byggprodukter i bostäder
- 2021
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Syftet med denna guide är att öka kunskapen om byggprodukter och byggmaterial som går att återanvända, så att den cirkulära användningen blir större. Guiden kan användas som en indikator för att bedöma risken för potentiellt farliga ämnen i byggprodukter.Guiden är riktad till privatpersoner som vill använda begagnade byggvaror eller som har äldre byggprodukter i sina bostäder och vill veta om de innehåller farliga ämnen innan de lämnar dem till återbruk. Den ger en enkel och lättavläst utvärdering av byggvaror och visar om de går att återanvända, baserat på ungefärligt tillverknings- och monteringsår. Guiden omfattar ett 70-tal produkter som presenteras utifrån husets delar. Den ger även tips på hur man känner igen farliga material och hur man sorterar avfallet. Här finns även en lista över aktörer i Sverige som arbetar med återbruk av byggvaror, dock inte fullständig – eftersom antalet aktörer inom detta område ökar stadigt.
|
|
| 9. |
- Miliute-Plepiene, Jurate, et al.
(author)
-
Cirkulär hantering av schaktmassor : Miljönytta eller miljöpåverkan?
- 2023
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Syftet med studien är att öka medvetenheten om schaktmassor och framhäva potentialen för ökad klimat- och miljönytta genom en mer cirkulär användning samt en mer resurseffektiv och hållbar hantering. Rapporten beskriver den nuvarande situationen för hantering av schaktmassor och den motsvarande jungfruliga produktionen, samt vanligt förekommande begrepp i Sverige. Utvärderingen av återvinning av schaktmassor innefattar både kvantitativa och kvalitativa bedömningar jämfört med deponering eller jungfrulig produktion. Klimataspekterna utvärderas kvantitativt genom att mäta CO2e-utsläpp per ton av schaktmassor i olika scenarier. Andra miljöaspekter belyses kvalitativt genom litteraturanalys där återvinning jämförs övergripande med deponering och ny produktion.
|
|
| 10. |
- Miliute-Plepiene, Jurate, et al.
(author)
-
Does food sorting prevents and improves sorting of household waste? A case in Sweden
- 2015
-
In: Journal of Cleaner Production. - : Elsevier BV. - 0959-6526. ; 101, s. 182-192
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- This paper analyses household behaviour as response to changes in waste management systems. The paper discusses the results of a case study from Vellinge municipality (Sweden), where the introduction of separate food waste collection is thought to have a role in reducing the total amount of household waste and improving the sorting of packaging waste. The study relies on data from official waste statistics and a survey of 117 municipal residents focusing on households' perceptions, attitudes and self-reflected changes in waste sorting behaviour. The respondents mentioned the increased environmental awareness and the convenience of food waste sorting among the primary reasons for the perceived changes in personal waste sorting routines. The study also tested the significance of other variables, such as income, employment, economic activity, socio-demographics, infrastructure, waste tariffs, illegal dumping, and awareness raising campaigns. Most of the variables were static and none showed sufficient correlation to the observed reduction of waste collection rates and the improvements in sorting other waste fractions. The analysed case had particularly high income levels, which were the main dynamic variable under study. The analysis suggests that we may be observing an example of a decoupling between economic growth and waste generation rates. This observation is explained by the Kuznets phenomena and it is being discussed in this paper.
|
|
| 11. |
- Miliute-Plepiene, Jurate
(author)
-
E-avfall och råmaterial: från miljöfrågor till affärsmodeller
- 2019
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Denna bok är resultatet av EU-projektet E-mining@schools, som samfinansieras av ett internationellt konsortium bestående av EIT RAW Materials i samarbete med elva internationella partners. Målet är att öka kunskapen och medvetenheten hos skolelever om miljömässiga och etiska överväganden och affärsmöjligheter relaterade till e-avfall och dess livscykel. En digital utbildningsplattform underlättar undervisningen i klassen. Publikationen riktar sig till gymnasieskolan, yrkesskolor och samhället i stort samt innehåller läromedel för lärare om ämnet elektrisk och elektronisk avfallsutrustning (WEEE)1 , råvaror och deras livscykler och deras betydelse för hållbarhetsmålen. Boken introducerar och förklarar på ett populärvetenskapligt sätt olika begrepp, som kritiska material, cirkulär ekonomi och de sociala och miljömässiga aspekterna av e-avfall. Särskilt fokus läggs på kritiska material och urban gruvdrift.
|
|
| 12. |
- Miliute-Plepiene, Jurate
(author)
-
E-waste and raw materials: from environmental issues to business models
- 2019
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- The book is the result of the EU project E-mining@schools, which is co-funded by an international consortium consisting of EIT RAW Materials in collaboration with eleven international partners. The aim is to raise knowledge and awareness among students regarding the environmental and ethical considerations and business opportunities related to e-waste and its lifecycle. The publication targets lower/upper secondary and vocational schools and the society at large. The book provides teaching materials for teachers on the topic of waste electric and electronic equipment (WEEE), raw materials and their life cycle and their importance for sustainability objectives. The book introduces and explains in a popular science manner different concepts, such as critical materials, circular economy and the social and environmental aspects of e-waste. Special focus is placed on critical raw materials and urban mining.
|
|
| 13. |
- Miliute-Plepiene, Jurate, et al.
(author)
-
How many extra kilograms do you have in the wardrobe?
- 2024
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- The purpose of this study was to enhance our understanding of reuse by analyzing the entire life cycle of textiles − from purchase, use, to end-of-life waste treatment in Sweden.Our goal was to identify where the greatest losses and potentials lie within our society. We focused on identifying the main challenges, losses, and opportunities by examining overall patterns and trends rather than striving for precise data accuracy.The study is delimited by data from our Swedish project partners, including municipalities and charitable organizations. When necessary, this data was supplemented with Swedish national data or literature studies to address data deficiencies or understand the level of uncertainty.
|
|
| 14. |
- Miliute-Plepiene, Jurate
(author)
-
Increasing re-use of construction and demolition materials and products - Measures for prevention of waste at Swedish recycling centres
- 2020
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- The study presents a range of challenges to increasing re-use. Low interest and the lack of habit among the potential clients is one of the most important challenges for reuse at a larger scale. Reuse is also often inhibited by limitations such as quantity, quality and higher costs. Limitations such as high costs of storage, improper handling during storage and the potential risks of undesirable or hazardous substances entering the reuse stream are also inhibiting reuse. There is a considerable lack of information on regulations regarding the reverse logistics and handling of reusable C&D flows. Lack of information, knowledge and awareness throughout the value chain were also often named as one of the main barriers. The study presents cases which are seemingly addressing several of the above-mentioned challenges. The case examples detail how municipalities could build or facilitate cooperation across the C&D value chain. For instance, some simple screening tools, such as the “Material Atlas” could improve the information regarding material safety and several environment issues of reusable materials. The “re-purposing” concept might be useful to overcome challenges related product and material diversity. Information platforms, such as “Digital marketplace” and/or “Sharing platform” can reduce the transaction costs in reverse logistic chains.
|
|
| 15. |
- Miliute-Plepiene, Jurate, et al.
(author)
-
Jämförelse av metoder för att uppskatta plastmängd och plastsorter i blandat avfall till förbränning
- 2020
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Syftet med projektet var att kartlägga och jämföra befintliga metoder för att uppskatta plastmängd och plastsorter (dvs. polymertyper) i blandade fraktioner på avfallsförbränningsanläggningar (el- och fjärrvärmeproduktion).I denna rapport analyseras fyra huvudmetoder för uppskattning av plastmängd och plastsorter: plockanalyser (P1 och P2), automatiserad sortering av stickprov (IR), labbanalyser (LABB), massbalans (MB) inkl. uppskattning från rökgaser (PLASTKOL-14). Metoderna jämförs utifrån sex olika strategier som teoretiskt skulle kunna användas på energianläggningar i syfte att samla in information för regelbunden uppskattning av plastdata på nationell nivå.Massbalans (MB) och uppskattningar från rökgaser (PLASTKOL-14) kan användas för att uppskatta den totala mängden fossilt CO2. Dessa metoder möjliggör att totala flöden kan utvärderas och det inkluderar även plast som finns i komplexa produkter. Fördelen är att de resultat som erhålls är mer noggranna än de som erhålls från stickprov (de tre första metoderna).De metoder som undersökts används i dagsläget inte främst i syfte att uppskatta just mängden plast eller plastsorter. Vår jämförelse är i stor utsträckning baserad på intervjuer och litteraturanalys och bör därför ses som en grov utvärdering och en teoretisk diskussion. Hur de analyserade metoderna skulle fungera i praktiken och vilka konkreta kostnader som tillkommer (inkl. noggrannhetsnivåer) kan endast besvaras efter praktisk applicering och djupare förstudier på anläggningar.De flesta intervjuade förbränningsanläggningarna uttryckte ett intresse för metoder som kan användas för uppskattning av plastmängd eller plastsorter i avfall. En av intervjuade anläggningarna har två pågående pilotstudier i syfte att kunna ge återkoppling till sina kunder gällande andel fossilt innehåll eller plast i deras avfallsbränsle och eventuellt även applicera differentierade avfallsavgifter.
|
|
| 16. |
- Miliute-Plepiene, Jurate, et al.
(author)
-
Klimatnyttan med materialåtervinning av byggavfall
- 2022
-
Reports (peer-reviewed)abstract
- Syftet med studien har varit att ta fram klimatnyckeltal för materialåtervinning av 15 bygg- och rivningsfraktioner jämfört med jungfrulig produktion. Energiutvinning som ett alternativ till materialåtervinning har också inkluderats för enstaka avfallsfraktioner. Studien är en generisk utvärdering av materialåtervinning med antagande att avfallshanteringen sker i Sverige. Ersatta jungfruliga material antas i de flesta fall vara producerade i Sverige eller i Europa, i enstaka fall används globala data beroende på datatillgänglighet och hur värdekedjor ser ut. Resultatet är inte fallspecifikt (beroende på avfallsåtervinnare, specifika transporteringssträckor) utan beräkningarna är generella och den faktiska klimatpåverkan kan skilja mellan olika återvinnare och kunder.Studien ska inte ses som en fullskalig LCA-analys, utan snarare som en mallbaserad utvärdering som illustrerar storleken och omfattningen av klimatnyttan som materialåtervinning av olika material medför.
|
|
| 17. |
- Miliute-Plepiene, Jurate, et al.
(author)
-
Klimatpåverkan från olika avfallsfraktioner
- 2019
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Målet för detta projekt var att i ett livcykelsperspektiv beskriva olika avfallsfraktioners klimatpåverkan från: avfallshantering (”nedströmsstudien”) och avfallsförebyggande åtgärder (”uppströmsstudien”). Koldioxidbesparingarna eller -belastningarna illustrerar vi sedan som motsvarande kilometer av transport som man skulle kunna köra med en genomsnittlig bensindriven personbil. Analysen täcker 32 olika fraktioner av hushållsavfall baserade på avfallsklassificeringen i Avfall Web. Matavfall, olika förpackningsavfall, textilier, flera typer av grovavfall, farligt och restavfall är bland de fraktioner som analyserades. Klimatpåverkan utrycks i CO2 ekvivalenter (CO2e) och baseras på resultat från olika livscykelanalysstudier. De högsta koldioxidbesparingarna genereras genom förebyggande av textil samt av elektriskt och elektroniskt avfall. Avfallsförebyggande genom minskad konsumtion ger större klimatvinster än återvinning. Samtidigt är materialåtervinning av hushållsavfall i de flesta fall bättre för klimatet än energiåtervinning. Den högsta klimatbelastningen (per kg avfall) kommer från farligt avfall. Resultaten får anses som överslagsmässiga, beräkningarna är baserade på data från flera olika källor, och ibland från källor där samma data skiljer sig åt. I vissa fall har schabloner använts (exempelvis transporter) eller grova uppskattningar.
|
|
| 18. |
- Miliute-Plepiene, Jurate, et al.
(author)
-
Overview of polyvinyl chloride (PVC) waste management practices in the Nordic countries
- 2021
-
In: Cleaner Engineering and Technology. - : Elsevier. - 2666-7908. ; 4, s. 100246-100246
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- This article reviews the situation with PVC waste management practices in the Nordic region (Denmark, Sweden, Norway and Finland). The region is known for high recycling rates and advanced environmental standards, but also a significant share of incineration.We found that the statistics on PVC waste management in the region is surprisingly poor. Estimates on PVC waste generation are sporadic and not reliable and formalized reporting systems are largely lacking. Except for Denmark and a few municipalities in other countries, there are no separate national collection and recycling systems for post-consumer PVC waste. Separate collection and recycling exists only for pre-consumers waste, but there are voluntary initiatives organised by some producers/importers of flooring and piping products. These systems collect a relatively small share of the total PVC waste. Much larger amounts of PVC end up with mixed waste and are eventually treated in waste-to-energy plants.Several factors influence this situation. The environmental impacts of PVC waste are still underexplored, which partly shape the existing national waste policies and management strategies. PVC waste consists of different types of materials of diverse origins, which makes it difficult to recycle due to high quality demands for the recycled material. Separate collection is costly and there are no economies of scale. Meanwhile, the existing overcapacity of incineration infrastructure and possibilities for high temperature treatment complying to high emissions standards, results in that energy recovery is the easiest option for PVC treatment. Increasing material recovery requires additional policy interventions, which could be considered analysed in future research.
|
|
| 19. |
- Miliute-Plepiene, Jurate
(author)
-
Reusability and the potential environmental impact of small electronics - Literature review and discussion
- 2021
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Unused electronics kept in stocks represent a delayed or lost opportunity for reuse or remanufacturing. The reuse potential depends on the remaining physical durability and perceived or factual technological obsolescence. The greatest potential for reuse is when the products are still within their designed lifetimes, thus products should be sent to second life as soon as they are no longer in use.An extension of lifetimes of small electronics through domestic reuse could bring clear environmental (especially climate) benefits in comparison to recycling, incineration, or stockpiling. About 8,000 t of small electronics annually enter incineration together with mixed household waste. Environmental and economic benefits could be attained if a more effective waste management system would divert WEEE flows towards material recycling and especially - reuse. The magnitude and nature of the benefits depend on the quantity of collected electronics, composition, and the effectiveness and the efficiency of sorting and recycling. Drawing definite conclusions about the impacts of increased collection and current recycling vs keeping WEEE in stocks is difficult as it depends on future households’ behaviour, the efficiency of e-waste management as well strategies governing re-valorisation of WEEE.
|
|
| 20. |
- Miliute-Plepiene, Jurate, et al.
(author)
-
What motivates households recycling behaviour in recycling schemes of different maturity? : Lessons from Lithuania and Sweden
- 2016
-
In: Resources, Conservation and Recycling. - : Elsevier BV. - 0921-3449 .- 1879-0658. ; 113, s. 40-52
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- This study analyses the determinants of household recycling behaviour in a recycling system at an early stage of development (Lithuania) and compares them with those of a more mature recycling scheme (Sweden). The analysis builds on the empirics from household surveys and focuses on four fractions of household packaging waste. Several similarities within the two recycling schemes were found, including convenience, norm-based motivators, and the interactions between such factors. The analysis tested and confirmed the so-called ABC Hypothesis of moral norms being less important as motivators to recycle when it is easy and convenient to collect packaging waste, e.g. when kerbside collection is in place. One important difference between the two schemes was that social norms were found to be important for source sorting in the early-stage recycling system but not in the mature recycling system. This suggests not only that more effort should be devoted to shaping social norms that facilitate household recycling behaviour when collection systems are launched, but also that the focus should be on moral norms when the convenience factors in waste management schemes are still underdeveloped.
|
|
| 21. |
- Miliute-Plepiene, Jurate, et al.
(author)
-
Återanvändning av bygg- och rivningsmaterial och produkter i kommuner
- 2020
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- I rapporten presenteras en beskrivning av existerande praxis i kommuner. I synnerhet ligger fokus på hur olika återanvändningslösningar skiljer sig åt när det gäller mängder och fraktioner av återvunnet material, logistik, kostnader för kommuner eller kommunala företag, samarbetsmodeller, rutiner kring hanteringen av giftiga eller oönskade material i återanvändningsprodukter. Även vilket byggmaterial som har den största återanvändningspotentialen belyses. Vi presenterar också insikter från andra intervjuade aktörer från bygg- och rivningsbranschen samt fastighetsägare. Vissa intervjupersoner på kommuner hade fokus på återanvändning av annat än bygg- och rivningsmaterial. Deras erfarenheter presenteras i bilagor i rapporten.
|
|
| 22. |
- Romson, Åsa, et al.
(author)
-
Översyn av rapportering av plastdata
- 2020
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Syftet med denna studie var att undersöka hur tillgången till data om olika plastflöden kan förbättras, och beskriva den nytta som kan komma med bättre plaststatistik. Rapporten redovisar en översyn av hur data om plast genereras och sammanställs till den plaststatistik som finns idag.Redovisningen följer i stort de plastflöden som identifieras i rapporten Kartläggning av plastflöden i Sverige (SMED 2019). Rapporten diskuterar plastdata och plaststatistik som olika aktörer tar fram och analyserar i vilken utsträckning som det finns ett reglerat ansvar att rapportera plastdata så att det blir allmänt tillgängligt.Rapporten identifierar fyra huvudsakliga grunder som styr vilken plastdata som rapporteras: KN-systemet, producentansvaret, kommunernas redovisning och miljörapporter från tillståndspliktig verksamhet.
|
|
| 23. |
|
|
