| 1. |
- Bossard, G., et al.
(author)
-
Extended geometry of magical supergravities
- 2023
-
In: Journal of High Energy Physics. - 1029-8479. ; :5
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- We provide, through the framework of extended geometry, a geometrisation of the duality symmetries appearing in magical supergravities. A new ingredient is the general formulation of extended geometry with structure group of non-split real form. A simple diagrammatic rule for solving the section constraint by inspection of the Satake diagram is derived.
|
|
| 2. |
- Gomis, J., et al.
(author)
-
Newton-Hooke/Carrollian expansions of (A)dS and Chern-Simons gravity
- 2020
-
In: Journal of High Energy Physics. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1029-8479. ; :2
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- We construct finite- and infinite-dimensional non-relativistic extensions of the Newton-Hooke and Carroll (A)dS algebras using the algebra expansion method, starting from the (anti-)de Sitter relativistic algebra in D dimensions. These algebras are also shown to be embedded in different affine Kac-Moody algebras. In the three-dimensional case, we construct Chern-Simons actions invariant under these symmetries. This leads to a sequence of non-relativistic gravity theories, where the simplest examples correspond to extended Newton-Hooke and extended (post-)Newtonian gravity together with their Carrollian counterparts.
|
|
| 3. |
- Gomis, J., et al.
(author)
-
Symmetries of Post-Galilean Expansions
- 2020
-
In: Physical Review Letters. - : American Physical Society. - 0031-9007 .- 1079-7114. ; 124:8
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- In this Letter we study an infinite extension of the Galilei symmetry group in any dimension that can be thought of as a nonrelativistic or post-Galilean expansion of the Poincare symmetry. We find an infinite-dimensional vector space on which this generalized Galilei group acts and usual Minkowski space can be modeled by our construction. We also construct particle and string actions that are invariant under these transformations.
|
|
| 4. |
- Greitz, J., et al.
(author)
-
The tensor hierarchy simplified
- 2014
-
In: Classical and Quantum Gravity. - : IOP Publishing. - 0264-9381 .- 1361-6382. ; 31:8
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- A compact formulation of the field-strengths, Bianchi identities and gauge transformations for tensor hierarchies in gauged maximal supergravity theories is given. A key role in the construction is played by the recently-introduced tensor hierarchy algebra.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Palmkvist, J, et al.
(author)
-
Undersökning av vattenmiljöer mellan Kappelshamnsviken och Fårösund 2018
- 2019
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- På uppdrag av Länsstyrelsen i Gotlands län har Medins Havs- och Vattenkonsulter AB genomfört dropvideokarteringar av havsbottnar på nordvästra Gotland. Uppdraget omfattade undersökningar i havsområdet från Kappelshamnsviken till Lautervik på Fårö samt norra delen av Fårösund. En del av undersökningen var att med dropvideo beskriva förekommande bottentyp samt utbredning och förekomst av växter, alger och djur i 6 delområden. Den andra delen av undersökningen syftade till att bedöma status och uppskatta utbredningen av kärlväxtsamhällen med fokus på ålgräsängar i fyra olika delområden
|
|
| 8. |
- Rådèn, R, et al.
(author)
-
Marina kartering i Gävleborgs län 2017, Iggöhällan, Iggön, Iggösundet, Lövgrund, Anknäs och Lötviken
- 2018
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- På uppdrag av Länsstyrelsen i Gävleborg har Medins Havs och Vattenkonsulter AB genomfört videokarteringar av havsbottnar belägna inom 6 utvalda delom-råden. Undersökningarna syftade till att framställa kartunderlag av bentiska bi-otoper och utifrån insamlade data identifiera skyddsvärda områden, biotoper och arter. Inom ett delområde (Iggösundet) genomfördes även en fördjupad studie av utbredningen av kransalger, detta som en uppföljning av 1994 års in-ventering i samma område. I delområde 1 (Iggöhällan) dominerade häll- och stenbottnar med fintrådiga alger medan finkorniga mer lättrörliga substrat som lera/silt och sand notera-des sparsamt. Huvuddelen av videostationerna klassificerades enligt Natura 2000 som ”Rev - med dominans av makroalgsvegetation” eller som ” Rev - Geogent rev 0–30 meter (berg/blocksubstrat)”. Området bedömdes som helhet representera förhöjda naturvärden. I delområde 2 (Iggön) hade habitaten vid majoriteten av de undersökta vi-deostationer karaktären av hårda bottensubstrat (block, sten och grus) med påväxt av fintrådiga alger. Huvuddelen av videopunkterna klassificerades enligt Natura 2000 som ”Rev - Med dominans av makroalgsvegetation”. Delar av om-rådena kring Iggön bedöms representera förhöjda naturvärden. Vid samtliga videostationer i delområde 3 (Iggösundet) påträffades habitat karaktäriserade av mjuka sediment bevuxna av fintrådiga alger och rotad vege-tation som dominerades av marina kärlväxter såsom ålnate, borstnate och slinga. På en transekt i den södra delen noterades höga tätheter av slangalger. Vid den separata mer ingående kransalgsundersökningen påträffades flera olika kransalger och andra kärlväxter men dock inga rödlistade. Bottentypen vid alla transekterna i området klassas som Natura 2000 typen ”Vikar och sund” med antingen dominans av marina kärlväxter eller dominans av makro-algsvegetation. Iggösundet bedöms hysa förhöjda naturvärden. I delområde 4 (Lövgrund) var bottnarna i området huvudsak hårda med vari-erande inslag av häll- och stenbottnar samt blandbottnar (block, sten, grus och sand). Inom samtliga substratskategorier var fintrådiga alger den vanligaste formen av vegetation. Huvuddelen av videostationerna klassificerades enligt Natura 2000 som ”Rev - med dominans av makroalgsvegetation” eller som ” Rev - Geogent rev 0-30 meter (berg/blocksubstrat)”. Området kring Lövgrund bedöms som helhet representera förhöjda naturvärden. Delområde 5. (Anknäs) består av en grund vik med ett maximalt djup på cirka 3 meter. I de innersta och mest skyddade delarna dominerade mjukbotten med marina kärlväxter såsom ålnate, höstlånke och korsandmat. Längre ut i vi-ken ökade inslaget av det hårda substratet i form av block och små sten och ve-getationen utgjordes framför allt av smal-/blåstång, borstnate och fintrådiga al-ger. Den allra innersta delen av viken klassas enligt Natura 200 som en ”Lagun Lagunartade vikar med ett smalt sund” vilken anses vara en ovanlig naturtyp.Den yttre delen klassas som ”Vikar och sund” med antingen dominans av ma-rina kärlväxter eller dominans av makroalgsvegetation. Vid en av de yttre tran-sekterna noterades även revbildande strukturer. Området kring Anknäs be-döms representera mycket förhöjda naturvärden. Delområde 6, Lötviken, dominerades av mjukbotten fri från vegetation eller med marina kärlväxter såsom ålnate, borstnate och slingväxter. Även fintrådiga alger dominerade på flera videostationer framför allt i de yttre delarna av viken. På de djupaste transekterna fanns ingen vegetation men vid ett fåtal av dessa stationer noterades mattor av lösliggande alger. Hela området klassas som Na-tura 2000 typen ”Vikar och sund” med antingen dominans av marina kärlväx-ter, dominans av makroalgsvegetation eller fri från vegetation. Vid ett fåtal transekterna längs södra sidan av viken noterades även revbildande strukturer. Delar av Lötviken bedöms representera förhöjda naturvärden. I syfte att skapa underlag för att modellera och prediktera utbredning av bioto-per, artkomplex och enskilda arter genomfördes en GAM-modellering. Som underlag till både modeller och prediktioner användes tre rumsliga miljövari-abler. Modelleringen indikerade att det finns utrymme för utveckling. Av de tre valda miljövariablerna (djup, salinitet och vågexponering) så visade sig djup vara tydligt kopplat till samtliga valda kategoriers förekomst. För de två övriga miljövariablerna var kopplingen ofta svagare. Överlag bedöms prediktionerna väl beskriva en potentiell utbredning av de valda kategorierna och de nu valda miljövariablerna är lämpliga att utgå ifrån även vid framtida modelleringar. För att erhålla en högre statistisk säkerhet behöver dock dataunderlaget utökas. Vid 2017 års vegetationskartering i Iggöviken påträffades totalt 23 olika taxa av vegetation. Vid samtliga undersökningar inklusive 2017, har rödsträfse varit den mest frekvent påträffade kransalgen i området. Sedan 1974 har dock arealerna med arten minskat men tycks vara relativt oförändrade sedan 1994. Vid årets studie noterades borststräfse inom förhållandevis stora ytor. Arten noterades 1974 men uteblev 1994. I likhet med borststräfse noterades även havsnajas vid inventeringarna 1974 och 2017 medan den inte påträffades 1994. Vid de två tillfällena då den hittats var förekomsten sparsam. Utöver ovan nämnda kransalger så påträffades vid 2017 års studie även havsrufse och lång-sträfse ingen av dessa båda arter är beskrivna i de föregående undersökning-arna. I likhet med studien 1994 så bredde mattbildande slangalger ut sig över stora delar av Iggövikens djupaste bottnar. Sammantaget visade 2017 års in-venteringar att Iggösundet fortsatt hyser värdefulla bestånd av ett flertal kran-salger.
|
|
