↓ Direkt till sidans innehåll
↓ Direkt till sidans sekundära innehåll (sidomenyn)

Träfflista för sökning "WFRF:(Rydhmer Lotta) "

Sökning: WFRF:(Rydhmer Lotta)

Resultat 1-50 av 141

Sortera/gruppera träfflistan

Sortering: Träffar per sida:

Numrering	Referens	Omslagsbild	Hitta
1.	Alanärä, Anders, et al. (författare) Utsättning av djur för jakt och fiske 2021 Bok (populärvet., debatt m.m.)abstract SLUs vetenskapliga råd för djurskydd har fått i uppdrag av Jordbruksverket att sammanställa aktuell forskning kring utsättning av djur för jakt och fiske samt att belysa eventuella kunskapsluckor på området. Uppdraget omfattar gräsand, rapphöna, fasan och laxfiskar. Bruket att föda upp fåglar och fiskar för utsättning i syfte att gynna jakt och fiske ifrågasätts inte sällan av etiska skäl, men den diskussionen ligger utanför fokus för denna rapport. Utsättning av fågel och fisk är en antropogen verksamhet som, till skillnad från många andra typer av mänsklig påverkan, syftar till att gynna arterna i fråga. Det kan handla om naturvårdsinsatser, att återinföra försvunna arter eller att på andra sätt berika ekosystemet, inte sällan med ökade möjligheter till jakt eller fiske som slutändamål. Ofta förbereds och åtföljs utsättningar av habitatförbättrande åtgärder som inte endast gynnar de utsatta individerna och deras artfränder, utan även har positiva konsekvenser för biologisk mångfald och ekosystemet i stort. I utarbetandet av regelverket knutet till utsättning av fågel och fisk är det viktigt att även beakta de positiva föresatserna och de konsekvenser som verksamheten kan medföra. Annars riskerar man att engagemang och incitament förloras, till men för biologisk mångfald och en rik och levande landsbygd.
2.	Andersson, Maria, et al. (författare) Transport av dräktiga djur, transport av unga djur och åldersbestämning av foster 2023 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract De flesta lantbruksdjur transporteras endast enstaka gånger i livet och har därför sällan möjlighet att vänja sig vid transporter på ett sätt som skulle förebygga stress och bidra till en god transportupplevelse. Att skapa förutsättningar som minimerar påverkan på djuren och underlättar drivning av djuren är därför av stor vikt. Livdjurstransport eller transport till slakt kan vara en mycket stressfylld situation för djur. EFSA har under 2022 publicerat tre olika utlåtanden om transport av nötkreatur, små idisslare och gris. EFSA har i sina utlåtanden identifierat följande relevanta välfärdsrisker: social stress i samband med omgruppering, stress då djuren hanteras av ovarsamma människor eller av människor som de inte är vana vid, stress på grund av värme eller kyla, skador, rörelsestress (orsakat av fordonets rörelser), predationsstress (specifikt hos får som drivs med hund), hunger, törst, respiratoriska problem (specifikt hos nötkreatur), begränsade rörelsemöjligheter, svårigheter att vila och sensorisk överstimulering. Sammantaget kan dessa välfärdsrisker leda till ackumulerad och hög stress, rädsla, smärta, obehag och utmattning hos djuren.Nötkreatur, grisar och får är sociala djur som lätt stressas om de separeras från sin grupp. Att ta hänsyn till deras naturliga flockbeteende genom att t.ex. inte driva djur enskilt utan i grupp (undantag för vuxna handjur som ofta behöver hanteras enskilt) är därför viktigt både före, under och efter transport. Omgrupperingar och social stress riskerar att leda till aggressioner och oönskade beteenden då djuren kan komma att skada sig själva eller varandra.Djurs tidigare erfarenheter av att bli hanterade av människor påverkar deras upplevelse och stressnivå vid hantering i samband med transport. En mer vänlig hantering av djuren tidigt i livet kan underlätta hanteringen i samband med transport. Djurens rädsla utgör en välfärdsrisk, både för djuren själva och för den transportör som ska hantera dem. Utlastningsutrymmen och drivvägar behöver vara väl designade för att få ett bra flöde när djuren lastas respektive lastas av och den som hanterar djuren behöver ha god kunskap om djurens naturliga beteenden.Hunger och törst kan uppstå hos djur under tiden från lastning till transport och urlastning. Risken för att djuren ska uppleva hunger och törst ökar med längre transporttider. Unga djur har ett naturligt tätare födointag vilket man kan behöva ta hänsyn till vid transport genom att erbjuda djuren möjlighet att äta och dricka oftare än äldre djur. I nuläget finns det inga optimala lösningar på hur man ska kunna tillgodose behovet av vatten eller annan utfodring på transport då intaget även påverkas av stress och sociala faktorer utöver vana vid utrustningen.Djurtätheten på transportfordonet är en viktig faktor som påverkar djurens möjligheter att hålla balansen och att kunna ligga ned och vila, men även risken för skador och död. Behovet av att kunna ligga ned under transport ökar med transportens längd och huruvida djuren ligger ned är kopplat till vilket utrymme som ges, där större utrymme leder till att fler djur ligger ned.Sen dräktighet räknas som ett tillstånd då det inte är lämpligt att transportera ett djur eftersom transport under denna period kan leda till negativa konsekvenser för djurets välfärd och risker för avkomman. Dräktighet innebär ökad sårbarhet både fysiskt och fysiologiskt. För dräktiga djur innebär därför den stress som förflyttning, lastning, ny miljö, okända människor, rörlig och ostabil transport, transportfordonets förutsättningar, samt avsaknad av foder och vatten under längre perioder, en större påfrestning med en ökad risk för negativa konsekvenser, än för icke-dräktiga djur. Dräktiga djur har en ökad metabolism och värmeproduktion, framförallt under sen dräktighet, vilket gör dräktiga djur mer känsliga för värmestress än icke-dräktiga djur. Vidare blir fysisk ansträngning jobbigare för det dräktiga djuret beroende både på den ökade tyngden och dess påverkan på rörelseapparaten. Även cirkulationssystemet blir mer ansträngt med en förhöjd hjärtfrekvens som följd. Vid värmestress ökar dessutom andningsfrekvensen påtagligt.Kortisol har en viktig roll i slutet av dräktigheten och för att initiera förlossning. I slutet av dräktigheten stiger kortisolnivåerna i moderdjurets blod till följd av att fostrets kortisolproduktion ökar. Förhöjda kortisolnivåer till följd av stress och fysisk ansträngning i samband med lastning, hantering, omgruppering, transport och nya miljöer kan orsaka abort eller för tidig igångsättning av förlossningen. Flera studier visar att det även finns risker under andra delar av dräktigheten. Transport ökar till exempel risken för embryonala förluster under tidig dräktighet hos gris, framför allt under vecka två till fyra, vilket är en kortisolkänslig period. För nötkreatur finns det risk för embryonala förluster vid transporter under dräktighetens första två månader och studier på får har visat på negativa effekter på lamm och ökad risk för fosterdöd vid förhöjda kortisolnivåer hos tackan. Det finns även en risk för epigenetiska effekter hos fostren vid stress hos moderdjuret, vilka kan komma att påverka avkomman senare i livet.När hondjuren ökar i vikt genom fostertillväxt och ökad volym av fostervätskor, påverkas deras rörlighet och förmåga att hålla balansen vilket kan göra att både lastning och transport försvåras samt innebära en ökad risk för halkskador och fläkningsskador. Eventuella led- och klövproblem kan dessutom förvärras eller försvåra rörelsemöjligheterna, även om uppenbar hälta inte alltid kan ses. Den ökade storleken gör att dräktiga djur kräver större plats under transporten, både för att djuren i sig är större, men också för att de ska kunna parera rörelser och hålla balansen. Dräktiga grisar minskar sin aktivitetsnivå och har större behov av att ligga ned och vila vilket behöver tillgodoses under transport.I slutet av dräktigheten, oklart exakt när, sker en uppmjukning av vävnaderna i bäckenregionen vilket är mer påtagligt för nötkreatur än för små idisslare och suggor. Uppmjukningen kvarstår även en tid efter förlossningen. Uppmjukningen ger försämrad stabilitet vid rörelse, vilket innebär risker vid både lastning och transport. Det är därför viktigt att man tar hänsyn till detta och har god tidsmarginal vid transport av dräktiga eller nyförlösta djur, så att djuren inte riskerar att transporteras under den tid som bäckenet är instabilt.Den vetenskapliga evidensen för EU:s regel om 90 % av den förväntade dräktighetstiden som gräns för transport av dräktiga djur förefaller oklar. Rådet ställer sig bakom konklusionen i EFSA:s utlåtande om transport av nötkreatur, små idisslare och gris, om att vetenskapliga belägg för den exakta nu gällande gränsdragningen saknas, samtidigt som det är tydligt att långt gången dräktighet är en riskfaktor för negativ djurvälfärd under transport. I de aktuella utlåtandena finns dock flera studier citerade som visar på sårbarhet för de dräktiga djuren och deras foster under en period som i många fall är längre än de sista 10 % av dräktighetstiden samt att det finns en ökad sårbarhet även under andra delar av dräktigheten och att både moderdjur och foster kan påverkas negativt av att transporteras.Det finns risk för att den stress som en transport innebär kan leda till att det sent dräktiga djuret aborterar eller att förlossningen sätts igång under eller strax efter transport. Då det således föreligger risker för foster och moderdjur vid transport av dräktiga djur under stora delar av dräktighetsperioden anser Rådet att transport av dräktiga djur (nötkreatur, får och gris) om möjligt bör undvikas.Vid transport av unga kalvar, smågrisar och lamm måste hänsyn tas till flera faktorer, såsom ålder, immunförsvarets utveckling, djurens allmänna hälsostatus, huruvida djuren är avvanda eller inte, social stress, etc. Unga djur är generellt känsligare än vuxna djur, och påverkas än mer av att utsättas för hunger och törst, kalla och varma transporter, och begränsade möjligheter att vila under transport. Under perioden då det passiva immunförsvaret går ned samtidigt som det aktiva immunförsvaret är under uppbyggnad är djuren extra känsliga för infektioner.Hur väl ett ungt djur klarar en transport beror bl.a. på längden på transporten (ju längre transport desto större risk för djurens välfärd), samt djurets ålder och vikt. Tiden mellan två och fyra veckor är en känslig ålder för transport av kalvar. Enligt EFSA bör inte kalvar transporteras tidigare än vid fem veckors ålder och de bör väga minst 50 kg. För lamm rekommenderas att djuren transporteras först efter avvänjning. Vidare behöver hänsyn tas till djurens behov av foder och vatten, så att deras närings- samt vätskebehov tillgodoses. Hänsyn behöver även tas till på vilket sätt de är vana vid att inta foder och vatten, och om djuret hålls på liknande sätt i transporten som de är vana vid, exempelvis i samma grupp eller tillsammans med sin mamma. Det kan vara klokt att utfodra djuren innan transport för att minska risken för hunger under transporten. Vid mjölkgiva till kalv behöver tid ges för digestion innan transport för att minska risken för diarré.Icke avvanda djur upplever en större stress runt transport än avvanda djur (vid transport utan moderdjur) och det är därför bättre att företrädesvis transportera djuren efter avvänjning. Unga djur är heller inte motoriskt färdigutvecklade, vilket kan påverka deras balans under transport samt vid på- och avlastning. Yngre djur ligger ned oc
3.	Berg, Charlotte, et al. (författare) Utegående nötkreatur och får 2020 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
4.	Berg, Lotta, et al. (författare) Bedövning vid slakt av fisk 2021 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract I Sverige produceras cirka 11 100 ton matfisk per år, varav ungefär 89 % regnbåge, 11 % fjällröding och en mycket liten andel övrig fisk. Huvuddelen av den svenska matfiskproduktionen sker i s.k. kassodling d.v.s. flytande nätkassar. Bedövning, strupskärning och avblodning sker som regel på den plats där fisken hållits. Majoriteten av all matfisk från svenska producenter bedövas med koldioxid medan en dryg tredjedel bedövas med elektricitet, räknat per vikt. Endast en mindre del bedövas mekaniskt, även om manuell klubbning är en vanlig metod i småskalig produktion. Bedövning med kemiska metoder, eller med nedkylning, förekommer sannolikt inte. Bedövningsmetoden sammanhänger i viss mån med andra steg i slaktprocessen som då också behöver beaktas vid jämförelse av olika bedövningsmetoder. Samhällets ökande krav på god djurvälfärd gäller även fiskproduktion och näringen försöker möta dessa krav. Fiskar är en heterogen grupp och det går inte att definiera välfärdskriterier generellt utan dessa måste vara artspecifika. Ny teknik gör det dock möjligt att studera välfärdsfaktorer även hos fisk och under alla delar av uppfödningen, inklusive slaktprocessen. Detta kan leda fram till artspecifika rekommendationer och på sikt öka välfärden för odlad fisk. Synliga indikatorer på medvetande, såsom beteendemässiga reaktioner, kan användas för att under praktiska förhållanden avgöra om en bedövning har misslyckats, men avsaknaden av sådana reaktioner är inte bevis på att fisken är medvetslös. I brist på vetenskapligt utvärderade och praktiskt tillämpbara indikatorer för att med säkerhet avgöra att en bedövning har lyckats, att fisken är medvetslös, krävs i dagsläget mätningar av hjärnaktivitet, vilket hittills endast har kunnat utföras under försöksmässiga betingelser. Det saknas studier som visar att gas är lämplig för bedövning av laxfiskar och sådan bedövning bör därför tills vidare undvikas. Induktionstiden är alltid flera minuter lång. Koldioxidexponering orsakar kramper, flyktbeteende och fysiologisk stress hos laxfiskar, oavsett koncentration och kombination med andra gaser. Placering i kar med vattenlösning av koldioxid är därför inte en etiskt acceptabel metod för bedövning eller avlivning. Trots detta bedövas majoriteten av all svenskproducerad matfisk med koldioxid. Information om hur exponering för kvävgas och kolmonoxid påverkar fiskarna är knapphändig och motstridande. Dessutom är det oklart hur gasbedövning med kvävgas och kolmonoxid påverkar medvetandet hos fisk, varför det inte går att avgöra om gaserna har potential att ge en effektiv bedövning eller ej. Fler studier av hur kvävgas och kolmonoxid påverkar fiskarnas välfärd fordras innan lämpligheten hos någon av dessa gaser kan bedömas. Kolmonoxid är också farlig för de personer som hanterar gasen och är därför olämplig ur ett arbetsmiljöperspektiv.Baserat på de få mätningar av medvetande som gjorts i samband elektrisk bedövning av fisk kan den inte rekommenderas som ensam bedövnings- eller avlivningsmetod om man samtidigt vill bibehålla en hög köttkvalitet, vilket är relevant om produkten ska säljas. Trots detta bedövas drygt en tredjedel av all svenskproducerad matfisk med enbart elektricitet. Däremot kan elektricitet eventuellt användas för att kortvarigt förbedöva fisken så att den blir mer hanterbar under efterföljande bedövning och avlivning. Det förutsätter dock att elbehandlingen sker på ett sätt så att inte köttkvaliteten försämras. Mekanisk bedövning är en av de få nu använda bedövningsmetoderna för fisk (dock ej i bruk vid storskalig kommersiell slakt av laxfisk i Sverige) som genererar omedelbar och irreversibel medvetslöshet. För att lyckas med bedövningen behövs kunskap om fiskens anatomi och att kraften i slaget är tillräckligt stor. Eventuellt kan större precision erhållas genom att använda en handhållen tryckluftspistol eller automatiserad slagmaskin, jämfört med en manuell klubba. För att underlätta hanteringen, maximera slagprecisionen och minimera fiskarnas stress inför bedövning skulle dessutom möjligen förbehandling med ett lugnande kemiskt bedövningsmedel kunna användas. Nejlikolja och dess aktiva komponenter euginol och isoeuginol tycks kunna sänka fiskens stressnivå. Informationen om hur dessa substanser kan användas i fiskuppfödning är knapphändig och ibland motsägelsefull. Det saknas kunskap om huruvida de faktiskt inducerar medvetslöshet, liksom hur de skulle kunna användas för att reducera fiskens stress. Det saknas också information om hur vattentemperaturen påverkar substansens effektivitet. Den vetenskapliga litteraturen är mycket sparsam när det gäller bedövningsmetodernas påverkan ur ett hållbarhets- och konkurrensperspektiv. Den samlade kunskapen är för liten för att tydliga slutsatser ska kunna dras. Möjligen skulle de lokala förutsättningarna för en relativt småskalig svensk fiskproduktion kunna skapa konkurrensfördelar på den internationella marknaden, om en djurvälfärdsmässigt acceptabel bedövning i samband med slakt kan uppnås utan alltför stora investeringar i utrustning och kompetens, samt om mervärdena från en sådan produktion kan realiseras genom påverkan på efterfrågan eller betalningsviljan. Dessa effekter har dock inte studerats vetenskapligt. Utveckling av bedövningsmetoder som kan bidra till en hållbar och konkurrenskraftig svensk matfiskproduktion kräver sannolikt samarbete mellan forskare och fiskproducenter.
5.	Berg, Lotta, et al. (författare) Digital tillsynsteknik i djurhållning utomhus 2020 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract I enlighet med Jordbruksverkets förfrågan behandlar denna rapport tre områden för digital teknik vid övervakning och kontroll av djur som vistas utomhus på stora ytor: (1) kamerateknologi, t.ex. användning av drönare, (2) positioneringsteknologi som GPS och (3) teknologi för att styra djurens rörelser, som drivning med drönare och användning av s.k. virtuella stängsel. De tre teknikområdena överlappar delvis varandra. Digital tillsyn av utegående djur är beroende av att sensorer mäter det man tror att de mäter med tillräcklig noggrannhet och att data kan överföras och bearbetas till information som lagras och analyseras på ett säkert och korrekt sätt. Sådana teknologier benämns med samlingsnamnet ’Precision Livestock Farming’ (PLF). Användningen av informationen är avgörande för teknikens användbarhet i tillsyns- och djurskyddsarbete. Tillämpningarna är till viss del reglerade av gällande lagstiftning, exempelvis genom krav på tillsyn, begränsad användning av elektricitet för att styra djurs beteende, användning av obemannade luftfarkoster, d.v.s. drönare, samt åtgärder för att förhindra att utrustning skadar djuren eller påverkar deras hälsa och beteende. Inom PLF används en rad olika sensorer som direkt eller indirekt kan mäta djurens miljö och djurens beteende och fysiologiska tillstånd. Den teknologiska utvecklingen har främst varit inriktad på mjölkkor, fjäderfän och grisar och endast i liten utsträckning berört häst, får och get. För djur på bete är överföringen av data från en enhet på eller vid djuret till en mottagare särskilt problematisk p.g.a. stora avstånd, men det sker en snabb teknisk utveckling mot effektivare överföring. PLF-teknologin innebär i de flesta fall att djuren övervakas kontinuerligt och att avvikelser i t.ex. deras hälsotillstånd och välfärd i princip kan upptäckas i realtid, vilket ska ställas mot nuvarande lagkrav på tillsyn minst en eller två gånger dagligen. Sensorer kan ge information om ett stort antal fysiologiska tillstånd och beteenden. En av de vanligaste teknikerna är sensorer för aktivitet. Indirekt kan de också ge information om idissling, liggtid, stegantal och ättid och utlösa larm om exempelvis brunst, hälsoproblem, hälta och kalvning. Sensorer kan även placeras i förmagen hos idisslare (s.k. våmbolus) där de mäter våm-pH och kan larma om störningar i magfunktionen, eller utformas som termometrar som kan larma om hälsostörningar, kalvning och vattenintag eller mikrofoner som kan mäta idissling och larma om brunst, kalvning och onormalt idisslingsmönster. Med kamerateknik kan man mäta aktivitet, kroppsform och hudtemperatur, vilket kan ge information om ketosstatus, hull, hälta och juverhälsa. Kameror monterade på drönare kan användas för att lokalisera och räkna djur, bestämma deras position, habitatval och till viss del deras beteende, särskilt när djuren rör sig över stora arealer. Det finns flera elektroniska positioneringsteknologier varav passiv ’Radio Frequency Identification RFID’ är den vanligaste. Räckvidden är kort med denna teknik men den kan vara användbar om man t.ex. vill mäta hur ofta djuren besöker en vattenpost. Andra teknologier kan med hjälp av antenner följa djurens positioner i realtid. GPS-enheter monterade i halsband kan regelbundet registrera djurens geografiska position. Användningen av GPS har blivit relativt vanlig i renskötseln vilket tycks ha lett till en förbättrad arbetssituation för renskötarna. Positionering med GPS ger inte alltid exakta uppgifter men tekniken har visat sig användbar för studier av habitatval, sociala interaktioner och gruppdynamik. Med positionerna från GPS har man också kunnat styra djur till områden med bättre betestillgång. Med en tillräckligt frekvent bestämning av position med hjälp av GPS (ca en gång per minut) är det möjligt att bestämma betestiden för nötkreatur på ett tillförlitligt sätt. En användning av drönare i djurskötsel och djurtillsyn kan vara att med hjälp av kamera lokalisera djuren över stora ytor. Denna användning begränsas dock av nuvarande bestämmelser om att föraren måste ha ögontakt med drönaren. I renskötseln har drönare börjat användas för att förflytta djur men denna tillämpning är ännu inte juridiskt reglerad. Virtuella stängsel är strukturer som bestäms med kartkoordinater eller elektronisk sändare på marken. Stängslen fungerar som inhägnader, hinder eller gränser. Djuren mottar signaler (vanligen ljud) och stimuli (vanligen elstötar från ett halsband) som gör det möjligt för dem att lära sig var stängslet finns. I vetenskapliga studier har man med varierande framgång lyckats lära djuren att associera ljudsignaler och elstötar med en gräns som inte får passeras. Förmågan att lära sig skiljer mellan olika djurslag, liksom mellan individer. Det finns fortfarande många obesvarade frågeställningar om hur djur kan anpassa sig till virtuella stängselsystemet, liksom hur de påverkas, både under inlärningsfas och bruksfas.
6.	Berg, Lotta, et al. (författare) Djurvälfärden vid träning och prov av jakthundar i och utanför vilthägn med vildsvin, älg, björn och hare 2021 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Syftet med detta yttrande är att sammanställa aktuell forskning kring djurvälfärden vid träning och prov av jakthundar på vildsvin, älg, björn och hare i vilthägn samt hur de vilda djurens naturliga beteende tillgodoses vid mötet med ett rovdjur och hur detta påverkas av hägnets utformning. Det finns kunskapsluckor inom området då det råder brist på vetenskapliga studier av hur träning och prov i och utanför vilthägn påverkar jakthunden och de vilda djuren. Omfattningen av denna verksamhet är till stora delar okänd för Rådet och området är tämligen oreglerat i lagstiftningen.Träning och prov av jakthundar i hägn sker för att kunna utvärdera hundarnas egenskaper vid jakt. Utfallet av dessa prov används för att undersöka om hunden fungerar och är lämpad för praktisk jakt, men även i avelsarbetet. Skador från björn, vildsvin och älg kan bli allvarliga för jakthunden vid ordinarie jakt. I dagsläget tränas och testas hundar på vildsvin och hare inne i hägnet medan träning och prov av hund på björn och älg sker utanför hägnet med stängsel mellan hund och vilt. Risk för fysiska skador på hund i samband med träning och prov är därför störst i mötet med vildsvin. Djurvälfärdsriskerna för hund omfattar även psykisk påverkan, fysisk överansträngning, värmestress och vätskebrist vid höga utomhustemperaturer samt fysiska skador på grund av hägnets utformning och innehåll. Hur många hundar som skadas i samband med träning på hägnat vilt är dock oklart. Det finns rehabiliteringsanläggningar för jakthundar där hundarna kan tränas på hägnat vilt under mer kontrollerade former och därmed övervinna rädslor och oönskade beteenden. En hund som av olika orsaker blir rädd i samband med jakt, eller som uppvisar oönskade beteenden mot viltet, kan med hjälp av hägnat vilt antingen tränas ytterligare eller uteslutas från att användas vid jakt.En av grundförutsättningarna med träning och prov på vilda djur i hägn är att jaktsituationen ska efterlikna vanlig jakt. Detta innebär att det vilda djuret utsätts för ett hot, vilket i många fall sannolikt innebär stress för det vilda djuret. Hur stor stressituationen blir beror på hur djuret upplever hotet och om det lyckas kontrollera situationen. Vilda djur undviker i regel kontakt med människor och hundar. Att bli förföljd av en hund inne i hägnet är med stor sannolikhet en belastning för det vilda djuret, och även närvaro av hund utanför ett stängsel kan upplevas som ett hot. Träning och prov i hägn varierar med djurslag och anläggning och det vilda djuret har olika förutsättningar att hantera situationen, bland annat beroende på art och individuella skillnader. Förföljelse och jakt innebär sannolikt en betydande stress för vildsvin och hare. Även träning eller prov på älg och björn där hunden befinner sig utanför hägnet kan innebära stress för det vilda djuret. Situationen för det vilda djuret påverkas av faktorer som tidigare erfarenheter av hund och människor, hundens beteende, hur ofta och länge träningen eller proven pågår, hägnets storlek och utformning, samt om hägnet ger viltet möjlighet att undkomma hunden och situationen. Repetitiva moment skulle kunna vänja viltet vid hunden och situationen och för vissa individer innebära ett minskat upplevt hot och stressrespons. Negativ erfarenhet och förväntningar av hundträningen innebär dock en risk för upprepad och ackumulerad stress, vilket kan resultera i att djuret utsätts för ett upprepat och långvarigt lidande. Upplevelsen av repetitiva moment kan påverkas av individuella egenskaper, djurslagsskillnader och det sätt på vilket träningen eller proven utförs. Återkommande exponering för hund kan antingen leda till att det vilda djuret vänjer sig, habituering, eller blir mera känsligt, sensitisering.Hägnets utformning och skötsel har stor betydelse för viltets välfärd och djurskyddsproblem i hägn har noterats. Ett hägnat vilt djur som är kroniskt stressat vid undermålig djurhållning kan ha sämre förutsättningar att hantera den belastning som träning eller prov med hund kan innebära. De hägn för vilda djur som används vid träning och prov av hundar uppvisar stor variation i storlek och utformning. Gemensamt är att hägnet inskränker de vilda djurens naturliga beteenden, exempelvis möjligheten att förflytta sig längre sträckor. I de fall viltet flyttas till ett mindre hägn i samband med träning eller prov reduceras viltets möjligheter till naturliga beteenden ytterligare. Ett hägnat vilt djur som upplever en hotande fara, kan uppleva oro, rädsla och frustration. Detta kan leda till stress, främst när djuret inte kan undkomma eller bemöta hotet på samma sätt som om djuret varit frilevande. Stress uppstår när djuret inte kan kontrollera en situation, eller då kroppen utsätts för psykiska eller fysiska påfrestningar, som vid flyktförsök, värmestress, fysiska skador och smärta.Vildsvin i det vilda är ofta skygga och undviker en potentiell predator om de har möjlighet, men kan också försvara sig mot och även attackera sin förföljare om de blir trängda. Hur vildsvinen påverkas av att hållas instängda i hägn med begränsad möjlighet att undkomma hunden är inte studerat vetenskapligt, men i de fall hund förföljer vildsvinet innebär det troligen betydande rädsla och stress för vildsvinet. Studier har visat att jakt kan leda till att vildsvinen ändrar aktivitetsmönster och vistelseområde. Det finns också en risk att alltför aggressiva hundar tillfogar vildsvinen fysisk skada samtidigt som jakten även riskerar att vildsvin utsätts för värmestress då de har begränsade möjligheter att temperaturreglera sig. Hägn för vildsvin kan vara relativt stora, med en varierad och naturlig biotop. Eftersom hunden kan förfölja vildsvinen inne i hägnet innebär hägnet, oavsett storlek, att vildsvin har begränsade möjligheter att undkomma hunden och jakten i sig är sannolikt stressande. En studie har visat att det kan föreligga allvarliga djurskyddsproblem i vissa vildsvinshägn. Om detta även omfattar tränings- och provhägn skulle detta kunna påverka vildsvinens upplevelse och förmåga att hantera situationen vid jakt i hägn, men detta är inte studerat vetenskapligt.Älgar är flyktdjur som kan springa långa sträckor för att undkomma en angripare, men de kan också försvara sig när de känner sig trängda. Generellt kan älgar relativt lätt hållas i hägn och bli mycket vana vid människor och de förefaller ofta vara tämligen opåverkade vid möten med hundar. Vetenskapliga studier av hur älgar egentligen upplever situationen har Rådet inte funnit. En älg kan göra utfall mot en hund, men även i de fall älgen verkar lugn och opåverkad går det inte att utesluta att konfrontationen med hunden innebär stress för älgen, särskilt då hägnet kraftigt begränsar älgens naturliga flyktbeteende. Under träning eller prov hålls ofta älgen i ett mindre hägn för att hunden ska ges möjlighet att komma nära. Vid träning med hägnad älg har älgen begränsade möjligheter att avlägsna sig från eller komma undan hunden vilket skulle kunna leda till svårigheter för älgen att kontrollera situationen, vilket i sin tur kan ge upphov till stress. Eftersom älgar och hundar hålls åtskilda genom stängsel är risken för fysiska skador hos både hund och älg liten.Vilda björnar undviker normalt kontakt med människor och hundar. Att jagas av en hund har visat sig resultera i såväl beteendemässiga som fysiologiska förändringar vilket tyder på att björnen blir stressad. Exponering för en aktiv, skällande hund utanför hägnet kan upplevas som ett hot och leda till stress. Risken för stress ökar i en anläggning med litet tränings/provhägn, där björnen inte kan undkomma hunden eller kontrollera situationen. I ett litet hägn utan lämpliga biotoper eller fredad zon har björnen små möjligheter att avlägsna sig från hunden eller dölja sig. Situationen för björn vid träning eller prov med hund påverkas av faktorer som tillvänjning, tidigare erfarenheter av hundar och människor, hundens beteende, hur ofta och hur länge hundträningen/proven pågår samt hägnets storlek och utformning och om hägnet ger björnen möjligheter till naturligt beteende och att undkomma hunden. Björnens skötsel och miljö utöver prov-/träningstillfällena, liksom dess individuella förutsättningar påverkar också björnens välfärd, vilket också behöver tas hänsyn till vid bedömningen av björnens situation vid träning och prov med hund.Haren är ett bytesdjur och betraktar hunden som en predator. Haren flyr genom snabba rusher, men kan också försöka förvilla sin efterföljare genom längre hopp och blindspår. I hägn med hare tillåts jakthunden vara lös och jaga haren. Rådet har inte funnit några vetenskapliga studier av harar i den här typen av hägn men det finns studier av harars situation vid möte med hund i andra sammanhang, samt harars reaktion på predatorer generellt. Harar som utsattes för rävlukt minskade sin närvaro i dessa områden och hararnas vaksamhet ökade. Det finns skäl att anta att vilda harar kan reagera på lukt av hund på motsvarande sätt. Man kan anta att stressen för hare vid träningsjakt i hägn liknar den vid vanlig jakt. Skillnaden är att hägnet begränsar harens flyktvägar och även kan begränsa harens möjlighet till normalt flyktbeteende. Hur begränsande hägnet är beror på dess storlek, men eventuellt även dess placering, t.ex. närheten till människor och hundar som ger upphov till syn- eller luktintryck, samt dess utformning, inklusive förekomsten av naturliga förhållanden. Oavsett hägnets storlek och utformning är risken påtaglig att harens välfärd påverkas negativt av att bli jagad. Då harar har en sna
7.	Berg, Lotta, et al. (författare) Grävlingars lidande vid grytanlagsprov med levande grävling 2021 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Grävlingar i Sverige jagas idag med flera olika jaktmetoder såsom fällor, vakjakt, jakt med ställande hund ovan jord och jakt med grythund under jord. Grythundar används för jakt, skyddsjakt och eftersök på räv, grävling och mårdhund vilket ställer krav på grythundarnas mentala och fysiska förmågor. Hundarna får inte visa ett uppenbart aggressivt beteende. Olika jaktprov används för att utvärdera hundens mentala och fysiska egenskaper som grythund. Därutöver medger de olika proven en värdering av hundens värde som avelsdjur. Grytanlagsprovens syfte är att bedöma hundars lämplighet vid grytjakt. Provet sker med en levande grävling i ett konstgjort gryt med tre olika gångar som leder fram till en så kallad kittel, där grävlingen är placerad. Kitteln är oftast en rund konstruktion med galler mellan hund och grävling för att undvika fysisk kontakt mellan djuren, kitteln kan vridas för att exponera grävlingen åt rätt håll, mot hunden. Domaren vrider således kitteln för att kunna bedöma hundens arbete med grävlingen. Grävlingar beskrivs som försiktiga djur som ytterst sällan reagerar aggressivt mot människor och som ofta blir skrämda redan vid lukten av en människa. Att vara instängd utan att kunna kontrollera eller undkomma situationen kan vara något av det mest stressande som ett vilt djur kan utsättas för. Det finns få vetenskapliga studier på grävling, men studier som publicerats som rapporter och examensarbeten avseende grävling i konstgryt har tillsammans med en vetenskaplig publikation på fällfångst av grävling visat att grävlingar gjort utfall mot hundar i provgryt, och att grävlingar som fångats i fällor har reagerat med flyktförsök. Djur som saknar möjlighet att kontrollera eller undkomma en stressande situation, kan bli passiva eller till och med uppvisa s.k. inlärd hjälplöshet varvid djuret ger upp och blir apatiskt. Studierna visade också att grävlingar som hade ett passivt beteende i samband med att de hölls instängda i gryt eller fälla ofta hade förhöjd hjärtfrekvens och förändrad kortisolkoncentration i träck, vilket kan tyda på att de upplevde stress. Fastän antalet djur i studierna är litet är detta en indikation på att även till synes lugna grävlingar kan vara stressade. Även om grävlingen vid grytanlagsprovet numera separeras från hunden med ett galler saknar grävlingen möjlighet att komma undan eller kontrollera situationen. Hunden uppfattas också sannolikt som predator av grävlingen. Även en tam eller inte helt vild grävling kan vara rädd för hundar. Grävlingens hundvana eller rädsla för hundar kan vara svår att bedöma eftersom även en till synes lugn grävling kan ha ett stresspåslag. Grävlingens situation och lidande måste bedömas inte bara under själva grytanlagsprovet och träningstillfällena utan under hela grävlingens liv, då den oftast tillbringar 8-10 år i hägn. Välfärden för grävlingen är därför även beroende av hägnets utformning och den dagliga skötseln. Infångande i hägnet liksom transport till provplatsen kan påverka 6 grävlingens välfärd i olika hög grad beroende på faktorer som grävlingens tamhet och tillvänjning, tidigare erfarenhet och förväntan, samt kompetensen hos de personer som hanterar och transporterar djuren. En grävling som är ovan och mindre tam stressas sannolikt mer än en tillvand och tamare individ. Förutom att användas vid grytanlagsprov används grävlingen även när unga hundar ska lära sig jaga. Omfattningen av denna träning är inte reglerad enligt Svenska kennelklubbens reglemente men enligt uppgift ska samma regler följas som vid grytanlagsprov. Det råder brist på vetenskapligt granskade studier på grävlingar och grytanlagsprov och det har inte tillkommit nya studier inom området sedan år 2006. Graden av lidandet för grävlingen beror främst på riskfaktorer som grävlingens oförmåga att kontrollera eller komma undan situationen, grävlingens tidigare erfarenheter, bristande tillvänjning, samt hundens agerande i provgrytet. Beroende på djurets subjektiva upplevelse av hållandet och av de olika ingående momenten kan graden och varaktigheten av lidande skilja sig åt mellan olika individer. För vissa individer kan lidandet röra sig om enstaka men upprepade moment, t.ex. enbart tiden i provgrytet. För andra individer kan lidandet ha en längre varaktighet samt en adderad effekt som ökar graden av lidande om exempelvis hägnets utformning inte möjliggör naturligt beteende och grävlingarna inte är tama vilket kan addera stress under infångande och transport. Sammantaget föreligger en påtaglig risk för lidande, som inte är obetydligt, för grävlingar som används för grytanlagsprov. Det kan på grund av individuella variationer i grävlingarnas beteende under grytanlagsprovet föreligga svårigheter att standardisera proven. Det kan också ifrågasättas om grävlingens beteende vid grytanlagsprov motsvarar ett möte med vild grävling. Hundar kan dessutom få utföra ett slutligt grytjaktprov på vild grävling i naturgryt utan att först ha gjort ett grytanlagsprov. Eventuella negativa effekter av ett icke utfört grytanlagsprov med levande grävling är oklara vid jaktprov på grävling i ett naturgryt. Ett alternativ till prov på levande grävling är att använda en attrapp. Användning av grävlingsattrapp möjliggör en standardisering av grytanlagsproven, samt kan ge ökade och mer lättillgängliga tränings- och testmöjligheter för hundarna. Detta förutsätter dock att attrappen är av tillräckligt hög kvalitet. I Danmark används idag rävattrapper, och det finns attrapp för grävling i Sverige, men utfallet av prov med sådana är oklar. Förutom att grävlingar inte skulle behöva hållas i fångenskap och riskera att utsättas för lidande skulle en väl fungerande och mer lättillgänglig attrapp kunna minska risken för att olämpliga eller otillräckligt tränade hundar utsätter sig själva eller viltet för lidande.
8.	Berg, Lotta, et al. (författare) Jakt med pil och båge 2021 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Ett antal länder tillåter jakt med pil och båge, medan flera andra länder har förbjudit den. I de fall där jakt med pil och båge är tillåten kan detta gälla endast vissa arter av däggdjur och fåglar. I vissa fall omfattas även vattenlevande djur. Av våra nordiska grannländer har Norge och Island totalförbud mot jakt med pil och båge, medan Danmark och Finland i olika utsträckning tillåter sådan jakt. Inget nordiskt land tillåter jakt med pil och båge på älg. Danmark och Finland har krav på utbildning och godkänt bågskytteprov för bågjägare. Olika argument för och emot har använts, inte alltid med vetenskapligt stöd, och det går inte att avgöra vilka argument som haft avgörande betydelse för att tillåta eller förbjuda jakt med pil och båge på nationell nivå. Jakt med pil och båge är sedan 1938 förbjuden i Sverige. Kul- och hagelvapen legaliserades ursprungligen inte utifrån etiska principer för minimerat onödigt lidande, utan är i bruk i Sverige och flera andra länder som en följd av tradition och hävd. Frågan om ett eventuellt tillåtande av jakt med pil och båge i Sverige har aktualiserats och Naturvårdsverket föreslog 2018 nya föreskrifter om detta. Den båge som föreslagits för jakt i Sverige är compoundbågen, som ger de kraftfullaste och säkraste skotten, jämfört med långbågen och recurvebågen. Utvecklingen av bågar, pilar och sikten fortgår dock. Vid all form av jakt med kula, hagel eller pil ska projektilens rörelseenergi omvandlas till en kroppsskada som så snabbt som möjligt leder till medvetslöshet och död för det träffade djuret. En pil från en compoundbåge har en anslagshastighet av c:a 70-80 m/s, vilket kan jämföras med c:a 400 m/s för en hagelsvärm och 700-1200 m/s för en gevärskula. Pilens anslagsenergi är c:a 75 J, medan energin hos en samlad hagelsvärm (på nära håll) är c:a 3200 J och hos en gevärskula 1600-16 500 J. En pil som färdas fritt har en uppskattad maximal räckvidd av en halv kilometer medan en kula kan färdas i flera kilometer. Jakt med pil och båge är mer tidskrävande än jakt med kulvapen, d.v.s. färre djur kan fällas under en given tidrymd. Penetrationsdjupet hos en pil varierar beroende på dess hastighet, pilspetsens utformning och typen av vävnad som träffas, och har i en experimentell studie angetts vara 17-60 cm i mjukvävnad. Ju större anslagshastighet, smalare pilspets och mjukare vävnad, desto längre penetrerar pilen och en pil från en modern compoundbåge kan även perforera kroppen på ett stort hjortdjur. Om skottet perforerar, d.v.s. passerar rakt igenom djuret, har projektilen kvar en del energi när den lämnar kroppen och förmågan att orsaka kroppsskada är därför lägre. Till skillnad från en kula orsakar en pil inte någon temporär kavitet med påföljande sekundära vävnadsskador i den träffade djurkroppen, utan endast en smal permanent kavitet eller skottkanal. Det innebär sannolikt att det blir än viktigare med en korrekt träff. Jakt med pil och båge utförs oftast som vak-, vakt-, lock- eller smygjakt, och jägaren är vanligen kamouflerad. Pil och båge ska endast användas på kort avstånd, sannolikt under ca 30-35 m, och helst på stillastående djur. Rekommendationerna om skjutavstånd skiljer dock mellan länder. Jägarens omdöme är en viktig förutsättning för en djurvälfärdsmässigt acceptabel jakt. Det är oklart om jakt med pil och båge kräver större kompetens, skicklighet och noggrannhet än jakt med andra vapen. Utländsk forskning indikerar dock att bågjägare hittills har varit mer benägna än jägare med kuleller hagelvapen att bry sig om själva jakten, snarare än jaktutbytet (köttet), samt att bågjägare i större utsträckning än andra jägare har tagit sin jaktmetod på allvar och aktivt har övat upp sina färdigheter. 6 Det är svårt att dra generella slutsatser om djurs subjektiva upplevelser och stresspåverkan av jakt och skott, eftersom de i hög grad beror på individuella faktorer. Jaktformer som innebär att djuret inte upptäcker en ensam jägare förrän i eller strax före skottögonblicket är sannolikt mindre stressande än jaktformer som innebär att djuret under längre tid drivs eller ställs, eller där djuret upplever närvaro av hundar eller ett stort antal personer. Från djurvälfärdssynpunkt är sannolikt tiden från skottögonblicket till medvetslöshet viktigare än tiden till död. Såväl tiden till medvetandeförlust som till död beror på vilka organ och vävnader som skadas och i synnerhet hur snabbt blod förloras så att syrebrist uppstår i hjärnan. Stor skada på stora artärer leder till en snabb förblödning och ett djur i rörelse förblöder sannolikt snabbare än ett stillastående. Det saknas kunskap för att avgöra om det finns en avgörande skillnad i tid och grad av stress från träff till medvetslöshet mellan pil och kula eller hagel. Forskningsunderlaget är begränsat eller obefintligt vad gäller de flesta arter av vilt under rådjurs storlek, inklusive vattenlevande däggdjur och fåglar, under naturliga förhållanden. Orörlighet efter ett välplacerat skott används ofta som tecken på död, men säger inte mycket om vare sig medvetandegraden eller hjärtaktiviteten. Vid jakt med pil och båge är bröstkorgen, i hjärtlungregionen, det eftersträvade träffområdet. Skadeförloppet efter pilskott i huvudet eller halsen på större vilt är inte närmare känt, men beror sannolikt på var och från vilken vinkel pilen träffar, samt om den vid träff i huvudet har förmåga att penetrera kraniet. Skott i andra kroppsdelar, såsom buken eller extremiteterna, orsakar normalt inte förblödning, men däremot skador som kan medföra lidande för djuret och vara livshotande på längre sikt. Smärta kan orsakas av olika stimuli och de flesta vävnader har smärtreceptorer. Inte allt trauma ger omedelbart upphov till smärta men vid djupa skador, såsom djupa skärsår eller hugg upplever en majoritet av människor en omedelbar smärta. Vid t.ex. skadeskjutning kan smärta orsakas av ökat tryck i området på grund av blödningar, ödem och inflammation. I situationer där djuret är skadeskjutet och ett andraskott behövs för att fälla djuret kan användning av pil och båge försvåras om djuret rör sig snabbt eller avlägsnar sig från skottplatsen, vilket riskerar att leda till ökat lidande hos djuret. Underlaget för att bedöma risken för skadeskjutning med olika vapen och hos olika djurslag är dock otillräckligt. Olika viltarter har olika anatomiska, fysiologiska och mentala förutsättningar, vilket tar sig uttryck i skiftande sinnesförmågor och beteenderepertoarer, och de lever i olika ekologiska sammanhang. Därför varierar förutsättningarna vid jakt kraftigt mellan djurslagen. Forskning talar för att stora djur rör sig längre än små djur efter att ha blivit skjutna. Emellertid är forskningen om jakt på djur som är mindre än rådjur mycket begränsad. Det är svårt att generalisera en subjektiv upplevelse som lidande. Flera tolkningar av begreppet onödigt lidande är dessutom möjliga, baserade på t.ex. lidandets intensitet och varaktighet, avsikterna bakom det handlande som orsakar lidandet samt uppfyllandet av människors och djurs intressen. Det är inte möjligt att med enbart naturvetenskapliga metoder avgöra vad som i jaktsammanhang kan betraktas som onödigt lidande. Fullständiga riskbedömningar av djurvälfärd vid jakt saknas. I jämförelse med jakt med kul- eller hagelvapen medför bågjakt djurvälfärdsrisker med avseende på framför allt tiden från skott till medvetslöshet och skadeskjutning. Bristen på vetenskapligt 7 underlag, inte minst vad gäller småvilt, innebär indirekt också en djurvälfärdsrisk. Bågjakt kan samtidigt eventuellt medföra bättre förutsättningar för avläkning efter skadeskjutning om djuret inte återfinns. En samlad riskbedömning av djurvälfärden vid jakt med pil och båge behöver ta hänsyn till alla tänkbara risker respektive tänkbara fördelar och väga dem mot motsvarande risker respektive fördelar med kul- eller hagelvapen. Fara för människor och egendom i samband med jakt kan förutom olycksfall även antas omfatta störningsmoment i landskapet där jakt bedrivs, t.ex. oljud, människors oro och konkurrerande markanvändning. I Sverige skadas årligen c:a 500 människor i samband med jakt och av dem får i genomsnitt två personer så allvarliga skador att de dör. Cirka 12 % av de dödliga jaktolyckorna drabbar människor som inte deltagit i jakten. De vanligaste skadorna vid jakt med kul- eller hagelvapen är skär- och klämskador, frakturer från fall, hundbett och hörselskador. Av dessa bör risken för hörselskada och hundbett minska vid bågjakt. Det korta skjutavståndet och en minimal risk för rikoschetter bör också minska risken för olyckor med dödlig utgång vid jakt med pil och båge. Jakt med pil och båge är tyst och anses därför inte vara störande för omgivningen, men allmänheten kan uppleva jaktens smygande karaktär som skrämmande. Den låga ljudnivån kan möjligen även öka risken för tjuvjakt. Jakt med pil och båge kan under vissa förhållanden vara ett fungerande verktyg för att förvalta viltstammar, men det behövs mer tid för att minska en viltpopulation med pil och båge än med kulvapen. Det är oklart om jakt med pil och båge skulle öka möjligheterna till god viltförvaltning under svenska förhållanden. Jakt med pil och båge kan anses vara mer miljövänlig än jakt med kul- eller hagelvapen, eftersom pilen inte innehåller bly eller andra giftiga ämnen. I vilken grad införande av jakt med pil och båge skulle kunna påverka den totala mängden bly som hamnar i naturen är dock oklart, eftersom det beror på i vilken grad pil och båge vid ett eventuellt införande av sådan jakt skulle ersätta k
9.	Berg, Lotta, et al. (författare) Leddjurs förmåga att känna smärta och uppleva lidande 2023 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
10.	Ahlman, Therese, et al. (författare) Culling reasons in organic and conventional dairy herds and genotype by environment interaction for longevity 2011 Ingår i: Journal of Dairy Science. - : American Dairy Science Association. - 0022-0302 .- 1525-3198. ; 94, s. 1568-1575 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Dairy cow longevity combines all functional traits and is thought to be especially important in organic production, which is an established, increasing part of Swedish dairy production, representing approximately 6% of the market. The aim of this study was to compare dynamics in culling reasons between organic and conventional production and to analyze genotype by environment interactions for longevity. The data contained information from all organic herds with information available from official recording (n = 402) and from approximately half of the conventional herds (n = 5,335). Records from Swedish Holsteins (n = 155,379) and Swedish Red cows (n = 160,794) that had their first calf between January 1998 and September 2003 were included. The opportunity period for longevity was at least 6 yr. Six longevity traits were defined: length of productive life; survival through first, second, and third lactations; fertility-determined survival; and udder health-determined survival. Twenty codes were used to describe the cause of culling, and these were divided into 8 groups: udder health, low fertility, low production, leg problems, metabolic diseases, other diseases, other specified causes, and unspecified cause. The main reason for culling cows in organic herds was poor udder health, whereas for cows in conventional herds it was low fertility. Furthermore, the shift in main culling reason from fertility, which was most common in first lactation regardless of production system, to udder health occurred at a lower age in organic production. Heritabilities and genetic correlations for the longevity traits expressed in organic and conventional herds were estimated from a bivariate animal model. The genetic correlations were close to unity (>0.88), except for fertility-determined survival in the Swedish Red breed (0.80). Heritabilities were low to moderate, and no clear pattern was identified for production system or breed. In general, the results indicate that farmers' culling criteria differ between organic and conventional production. Different preferences may influence the need for alternative selection indexes for organic production, with different weightings of traits, or a separate breeding program. However, no genotype by environment interaction of importance was found between the production systems.
11.	Ahlman, Therese, et al. (författare) Differences in preferences for breeding traits between organic and conventional dairy producers in Sweden 2014 Ingår i: Livestock Science. - : Elsevier BV. - 1871-1413 .- 1878-0490. ; 162, s. 5-14 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Development of sustainable breeding goals for dairy production has to consider the producers' preferences which are likely to differ between production systems. The number of dairy producers with herds certified according to the standards of organic production has increased during the last decades. Traditionally, organic producers use animals selected in conventional production systems but the traits important in organic herds have been suggested to differ due to the different production conditions. The aim of this study was to assess what traits Swedish organic and conventional daily producers consider to be important for the cows in their herds, and the relative importance of traits in the two production systems.An advanced web questionnaire with an underlying selection index was developed. The selection index was not shown to the respondents but it enabled them to weight traits against each other based on the genetic progress obtained. The questionnaire also included questions about what traits the producers intuitively considered important for the cows in their herds and how they ranked 15 given production and functional traits. The questionnaire was answered by 468 Swedish dairy producers of which 122 had a certified organic herd and 346 had a conventional herd.The results of this study show that the trait longevity was ranked first by both organic and conventional Swedish dairy producers. However, the ranking differed to some extent between the production systems for other traits, e.g. mastitis resistance and milk production. Swedish producers with organic herds tended to desire a higher genetic gain in disease resistance, including mastitis and parasite resistance, compared with producers with conventional herds. The results also reflect a somewhat lower interest in milk production level among producers with organic production. However, as the traits most important for Swedish producers with organic herds are already considered in the current Nordic breeding goal they can continue the use of this animal material. (C) 2014 The Authors. Published by Elsevier B.V.
12.	Ahlman, Therese, et al. (författare) Fertility, somatic cell count and milk production in Swedish organic and conventional dairy herds 2009 Ingår i: Livestock Science. - : Elsevier BV. - 1871-1413 .- 1878-0490. ; 126, s. 176-182 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract The share of organic dairy production in EU is increasing and this study describes the herd structure and cow performance in organic and conventional dairy production systems in Sweden. The data included records from 2902718 lactations, collected in organic (n=471) and conventional (n = 13976) herds between 1998 and 2005. Compared with conventional herds, the organic herds were larger and increased more rapidly in size. The replacement rate was slightly lower in organic herds and fewer Swedish Holsteins were used. The statistical analysis of cow performance in the first three lactations showed lower milk, fat and protein production in organic herds, but the increase in production from first to second lactation was larger when expressed in kg milk. Fertility was better for organically managed cows compared to conventionally managed cows, but the somatic cell count (SCC) was higher. However. at a given production level the fertility was slightly worse in organic herds while there was no difference in SCC. No interactions of importance were found between production system and breed for any trait.The results showed that organic and conventional dairy production differed regarding herd structure and cow performance. However, the differences in fertility and SCC found were to a high extent explained by the lower milk yield in organic production and no breed was found to perform better in either system. (C) 2009 Elsevier B.V. All rights reserved.
13.	Ahlman, Therese, et al. (författare) Genotype by environment interacion for longevity between organic and conventional dairy herds 2010 Konferensbidrag (refereegranskat)
14.	Ahlman, Therese, et al. (författare) Genotype by environment interaction of Swedish dairy cows in organic and conventional production systems 2009 Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
15.	Ahlman, Therese, et al. (författare) Genotype by environment interaction of Swedish dairy cows in organic and conventional production systems 2010 Ingår i: Acta Agriculturae Scandinavica, Section A - Animal Science. - : Informa UK Limited. - 0906-4702 .- 1651-1972. ; 60, s. 65-73 Tidskriftsartikel (refereegranskat)
16.	Ahlman, Therese, et al. (författare) Organic animal breeding 2012 – a position paper from the European consortium for organic animal breeding, Eco AB 2012 Ingår i: Landbauforschung Völkenrode. Sonderheft. - 0376-0723. ; , s. 309-320 Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
17.	Albihn, Ann, et al. (författare) Klimatanpassning av svensk animalieproduktion - säkrare tillgång på livsmedel under en kris 2021 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Sveriges självförsörjningsgrad av animaliska livsmedel är låg och tillgången till kritiska insatsmedel såsom foder, mediciner, konstgödsel, reservdelar och drivmedel är starkt importberoende. Vi blir gång på gång påminda om sårbarheten i försörjning av människans mest basala behov, det vill säga mat. Vid en kris, såsom långvarig torka, översvämning, skogsbrand och storm, kan bristen på insatsmedel och problem med eldistribution och transporter försvåra eller omöjliggöra fortsatt animalieproduktion. För att identifiera risker och hantera kriser kring livsmedelsförsörjning krävs nytt tänkande och ny beredskap utifrån en bred kompetensbas. Syftet med vår rapport är att föreslå anpassningsåtgärder och vägar framåt för att nå en högre säkerhet i produktionen av animaliska livsmedel under en kris. Sårbarheter för produktionen har påvisats för primärproducenter (djurhållare) och i mellanledet (slakteri och mejeri). Detta har vi gjort genom studier av såväl vetenskaplig som annan litteratur och av tillgängliga data, genom diskussioner inom arbetsgruppen, med andra parter och med djurhållare. Flertalet aktörer är medvetna om sårbarheterna i produktionen men producenterna saknar många gånger förutsättningar för att vidmakthålla produktionen vid en kris. Gårdens sårbarhet handlar till stor del om foder och vatten, både kvantitet och kvalitet. Möjligheten att lagra foder är avgörande för förmågan att hantera kriser som påverkar odling, inköp och transport av foder. Lagringsmöjligheten kan vara mycket begränsad och driften kan vara helt beroende av täta leveranser med stora, tunga lastbilar. Tillgång till bränsle är avgörande för foderodling, uppvärmning, torkning av foderråvaror och transporterna till och från gården, och tillgång till el är avgörande för driften av till exempel mjölkningsanläggning, ventilation, utfodrings- och utgödslingssystem samt för att förse djuren med vatten. En otillräcklig eller krånglande ventilation kan orsaka värmestress hos djuren vilket kan bli förödande i vissa produktionsformer. En storskalig, specialiserad produktion dominerar livsmedelsförsörjningen idag och att få denna produktion mindre sårbar borde därför vara centralt i anpassningsarbetet. Storskalig gris- och fjäderfäproduktion kräver vanligen frekventa in- och uttransporter och en hög och jämn energitillgång. Gräsätande djur på bete kan klara sig bättre, men idag begränsas ofta betesgång till exempel för mjölkkor genom ”deltidsbete”, då maximal produktion lättare nås om djuren också stödutfodras. Det finns inte alltid tillgänglig mark för att vid en kris kunna utöka andelen bete i foderstaten. Vattenbruk för odling av fisk och vattenlevande djur är liksom övrig animalieproduktion beroende av insatsvaror och fungerande infrastruktur. Slakterier och mejerier är få och geografiskt ojämnt fördelade och de kan sällan täcka upp för varandra om problem uppstår på en anläggning. Om leverans från gården inte kan ske som planerat kan snabbt stora problem uppstå. Mjölken får kasseras och kycklingar avlivas av djurskyddsskäl då de växer snabbt och det blir alltför trångt i stallarna. Småskaliga slakterier och mejerier kan ha bättre förutsättningar för fortsatt produktion under en kris, men bidrar i mycket liten omfattning till livsmedelsförsörjningen. Smittspridning av allvarlig sjukdom kan förutom att vara en primär orsak till en kris även följa av en kris av annan anledning. Det kan under en kris vara svårt att upprätthålla hygien- och skötselrutiner, och möjlighet till diagnostik, hantering och bekämpning av en sjukdom kan försvåras. Situationen för såväl primärproducenter som efterföljande led är ofta ekonomiskt pressad. Lagerhållning av insatsmedel är låg liksom möjligheten till alternativ försörjning med till exempel vatten och el. Olika delar av landet är olika sårbara, exempelvis kan Gotland och Norrbotten vara extra utsatta vid störningar i infrastrukturen. Sårbarheten vid transportstörningar är sannolikt också mycket stor för Sveriges storstadsregioner på grund av låg livsmedelsproduktion i närområdet. Foderbristen som följde efter torkan år 2018 gjorde att många rekryteringsdjur slaktades ut. De kalvar som dessa djur skulle ha fött och som skulle ha varit slaktmogna i början av 2021 saknas därför, vilket lett till brist på nötkött (Figur 1, s7). Parallella händelser, som pandemin i detta exempel, kan också ge en s.k. tandemeffekt och förstärka en kris. Det är dock okänt hur mycket pandemin egentligen har påverkat tillgången på kött 2021. Anpassningsåtgärder måste ske i synergi med annan eftersträvad samhällsutveckling och i enlighet med FN:s globala hållbarhetsmål. En utveckling mot en mer hållbar och mindre sårbar produktion, såsom ett minskat beroende av fossila bränslen och vissa insatsvaror, bör ge en sådan utveckling i rätt riktning för samhället. Generellt behövs bättre lönsamhet och ekonomiska drivkrafter både hos primärproducenter och i mellanledet såsom slakteri och mejeri, för att ge utrymme för och motivera investeringar som främjar minskad sårbarhet. En önskvärd anpassning, såsom mer flexibla produktionssystem och ökad lagerhållning av vissa insatsvaror, kan dock minska lönsamheten. Många åtgärder kan göras av producenter och branschorganisationer själva. Andra åtgärder ligger utom räckhåll för vad de kan påverka, exempelvis säkring av fungerande infrastruktur såsom elnät, vägar och IT, import av insatsvaror och drivmedel, och avsättning av produkter som slaktdjur och mjölk. Dessa beroenden är avhängiga beslut och policys som tas av politiker och beslutsfattare i näringslivet på högre nivåer regionalt, nationellt eller inom EU. Förändringar i de bidragssystem och regelverk som styr producentens verksamhet kan underlätta klimatanpassning, exempelvis genom att möjliggöra anläggande av bevattningsdammar. Att kunna planera långsiktigt är viktigt för producenter som påverkas av såväl myndigheters styrning av till exempel nybyggnation som branschorganisationers styrning av till exempel avelsmål. Sårbarheten i mellanledet behöver minska på samma vis som hos primärproducenten men även genom en större geografisk spridning av anläggningarna, minskat transportbehov samt genom att ge anläggningarna en viss överkapacitet för att tillfälligt kunna hantera fler slaktdjur eller mer mjölk. Det behövs en större flexibilitet i samhället, så att akuta åtgärder kan sättas in vid tillfälliga behov i samband med extrema händelser som bränder, översvämningar och stormar. Det kan handla om planer för att tillfälligt kunna nyttja mark som idag inte används för animalieproduktion och andra resurser, såsom reservvatten, tomma byggnader och tillgång till extra arbetskraft. Ökad kunskap om och vaksamhet för nya klimatkänsliga sjukdomar, kanske främst sådana som sprids med bitande insekter och vatten, är också nödvändigt för att kunna möta effekterna av ett förändrat klimat. Det behövs också en säker tillgång till veterinär diagnostik och behandling under en kris. Arbetsgruppen föreslår att krishanteringsplaner upprättas av varje producent, med hjälp av berörda myndigheter. Detta skulle kunna göras i samband med en utbildningskampanj och i samverkan mellan producenter. Även på en regional nivå behöver krishanteringsplaner upprättas för att bistå producenter vid till exempel evakuering av djur, eller vid foder- eller vattenbrist. Vi föreslår vidare forsknings- och utvecklingsarbete för att öka kunskapen om bl.a. effekten av olika anpassningsåtgärder, om risker och möjligheter med att använda alternativa resurser, om varningssystem och om hur utvecklandet av producenters krishanteringsplaner kan stöttas.
18.	Andersson, Lars, et al. (författare) Framtidsberättelser från lantbruket år 2030 2016 Rapport (populärvet., debatt m.m.)
19.	Brunberg, Emma, et al. (författare) Omnivores Going Astray : A Review and New Synthesis of Abnormal Behavior in Pigs and Laying Hens 2016 Ingår i: Frontiers in Veterinary Science. - : Frontiers Research Foundation. - 2297-1769. ; 3, s. 1-15 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Pigs and poultry are by far the most omnivorous of the domesticated farm animals and it is in their nature to be highly explorative. In the barren production environments, this motivation to explore can be expressed as abnormal oral manipulation directed toward pen mates. Tail biting (TB) in pigs and feather pecking (FP) in laying hens are examples of unwanted behaviors that are detrimental to the welfare of the animals. The aim of this review is to draw these two seemingly similar abnormalities together in a common framework, in order to seek underlying mechanisms and principles. Both TB and FP are affected by the physical and social environment, but not all individuals in a group express these behaviors and individual genetic and neurobiological characteristics play an important role. By synthesizing what is known about environmental and individual influences, we suggest a novel possible mechanism, common for pigs and poultry, involving the brain-gut-microbiota axis.
20.	Chalkias, Helena, et al. (författare) Genetic analysis of functional and non-functional teats in a population of Yorkshire pigs 2013 Ingår i: Livestock Science. - : Elsevier BV. - 1871-1413 .- 1878-0490. ; 152, s. 127-134 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Litter size is included in the goal of most pig breeding programmes. With an increased litter size, the number of functional teats, which are needed to achieve piglet weight gain and uniform litters,becomes increasingly important. The non-functional (e.g. inverted, blind,or small) teats might have a lower value for the nursing of the piglets. In Sweden, within the pig breeding company Nordic Genetics, the total number of teats, as well as the numbers of functional and non-functional teats, are recorded for purebred Yorkshire pigs both at 3 weeks of age (identity marking) and at about 5 months of age (performance testing). In 2010, 13% of the Swedish purebred Yorkshire pigs had at least one non-functional teat at performance testing (100 kg live weight). The aim of this study was to analyse both genetic and phenotypic variation among the teat traits and to analyse the associations among the teat traits,age and side fat thickness at 100 kg live weight. In the phenotypic analyses there were significant differences between males and females for all analysed teat traits. Males showed a higher number of functional teats and females three times more non-functional teats at 100kg live weight. In the genetic analyses there cords for males and females were treated as representing different traits. The estimated heritability of total number of teats and the number of functional teats, both at 3 weeks of age and at 100 kg live weight, was in the range 0.36-0.42. The heritability of the number of non-functional teats at 3 weeks of age was low, 0.02, for both males and females. Surprisingly, at 100 kg live weight, the heritability of non-functional teats was moderate,0.29, for females, but still low, 0.03, formales. Further studies are required to investigate whether there is a biological explanation for this finding, or if there is a difference between the genders in the recording procedure of this trait.The only significant genetic correlation found between the teat traits and performance traits was for male pigs; the genetic correlation for the relationship between the number of non- functional teats at 3 weeks of age and the age at 100 kg was 0.2. Thus, slowly growing pigs have a lower number of non-functional teats. Our results show that the teat number efficiently can be improved by selection. However non-functional teats is a complex trait and further studies need to be performed to investigate the possibilities to improve selection against the non-functional teats.
21.	Chalkias, Helena, et al. (författare) Inverted teats (Mammillae invertitae) in gilts - Effect on piglet survival and growth rate 2014 Ingår i: Journal of Animal Science. - : Oxford University Press (OUP). - 0021-8812 .- 1525-3163. ; 92, s. 2587-2594 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract In the modern pig industry, the increasing number of piglets born per litter augments the importance of the number of functional teats in the sow. The aim of this study was to evaluate the function and importance of inverted teats during nursing and to analyze structural and functional differences between the mammary glands of inverted teats versus normal teats. Nine farrowing gilts (8 purebred Swedish Yorkshire gilts and 1 cross between Swedish Yorkshire and Norwegian Landrace) and 94 piglets (59 piglets suckling normal teats, 32 piglets suckling protruded teats [i.e., previously inverted], 2 piglets suckling inverted teats, and 3 piglets suckling considerably smaller teats) were included in the study. Teat fidelity (keeping the same teat between the nursings) was registered, excluding the first 48 h postpartum. Piglet weight was recorded daily during the first week of life and thereafter once a week until weaning at 4 wk of age. Weight and growth rate were analyzed using repeated observation mixedmodel analysis of variance. The 2 piglets that suckled the inverted teats were not able to emerge the teats and they were euthanized 4 and 8 d after birth, respectively, due to loss of BW. The average weight at weaning (28 d of age) was 8.1 kg (range 3.2-13.8 kg). In the normal teats (n = 53), the weight of the corresponding mammary gland tissue at necropsy was positively correlated to the piglet average daily weight gain during wk 2 (r = 0.33, P < 0.05), 3 (r = 0.55, P < 0.001), and 4 (r = 0.47, P < 0.001). In the protruded teats (n = 32), the weight of the corresponding mammary gland tissue was positively correlated to the piglet average daily weight gain during wk 2 (r = 0.63, P < 0.001) and 3 (r = 0.43, P < 0.05). Among the piglets nursing normal teats, 82% kept fidelity to its teat and the corresponding percent for the protruded teats was 26%. In 7 of the 9 sows, the weaning weight of the piglets suckling protruded teats was numerically lower compared to the piglets suckling normal teats, although the difference was not statistically significant. Piglets nursing small teats had lower weaning weight (4.8 kg) and the corresponding mammary tissue also had lower weight (335 g). This study indicates the importance of an adequate number of well-developed and well-functioning teats in healthy sows for the growth and development of the piglets but also emphasizes the complexity of the interaction between the nursing sow and her piglets.
22.	Clasen, Julie, et al. (författare) Consequences of crossbreeding, genotyping, and use of sexed semen and beef semen on genetic merit and profitability in Swedish dairy herds 2019 Ingår i: Journal of Dairy Science. - 0022-0302 .- 1525-3198. ; 102, s. 292-293 Konferensbidrag (refereegranskat)
23.	Clasen, Julie, et al. (författare) Conservation of a native dairy cattle breed through terminal crossbreeding with commercial dairy breeds 2021 Ingår i: Acta Agriculturae Scandinavica, Section A - Animal Science. - : Informa UK Limited. - 0906-4702 .- 1651-1972. ; 70, s. 1-12 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Farmers play a key role in conserving native livestock breeds, but without economic support, farms with native breeds may not be viable. We hypothesized that terminal crossbreeding can improve herd economy and decrease the economic support needed from society. Three scenarios were simulated using SimHerd Crossbred: a herd of purebred Swedish Polled Cattle, a herd of purebred Swedish Red, and a herd of 75% Swedish Polled Cattle and 25% F1 crossbreds. The results showed annual contribution margin per cow in the herd can be increased by euro181 by crossbreeding compared with pure-breeding with the native breed, giving a 13.6% growth in contribution margin. However, the needed cost in subsidies paid by the government will remain unchanged if the population size of the native breed is to be maintained. Combining a crossbreeding strategy with the marketing of niche products may facilitate the conservation of native cattle.
24.	Clasen, Julie, et al. (författare) Dairy cattle farmers' preferences for different breeding tools 2021 Ingår i: Animal. - : Elsevier BV. - 1751-7311 .- 1751-732X. ; 15 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Breeding technologies play a significant role in improving dairy cattle production. Scientifically proven tools for improved management and genetic gain in dairy herds, such as sexed semen, beef semen, genomic testing, dairy crossbreeding, and multiple ovulation embryo transfer (MOET), are readily available to dairy farmers. However, despite good accessibility, decreasing costs, and continuous development of these tools, their use in Sweden is limited. This study investigated Swedish dairy farmers' preferences for breeding tools through a survey including a discrete choice experiment. The survey was distributed online to 1 521 Swedish farmers and by an open link published through a farming magazine. In total, the study included 204 completed responses. The discrete choice experiment consisted of 10 questions with two alternative combinations, which gave 48 combinations in total. Utility values and part-worth values were computed using a conditional logit model based on the responses in the discrete choice experiment for nine groups of respondents: one group with all respondents, two groups based on respondents using dairy crossbreeding or not within the past 12 months, two based on herd size, two based on respondent age, and two based on whether respondents had used breeding advisory services or not. The strongest preferences in all groups were for using sexed semen and beef semen. Genomic testing was also significantly preferred by all groups of respondents. Except in large herds, MOET on own animals was significantly and relatively strongly disfavoured by all groups. Buying embryos had no significant utility value to any group. Dairy crossbreeding had low and insignificant utility values in the group of all respondents, but it was strongly favoured by the group that had used dairy crossbreeding within the past 12 months, and it was disfavoured by the group that had not. Part-worth values of combined breeding tools showed that combinations of sexed and beef semen, alone or with genomic testing without dairy crossbreeding, were the most preferred tools. Compared with the most common combinations of breeding tools used in the past 12 months, the part-worth values indicated that Swedish dairy farmers may prefer to use breeding tools more than they do today. Statements on the different breeding tools indicated that the respondents agreed with the benefits attributed to the breeding tools, but these benefits may not be worth the cost of genomic testing and the time consumption of MOET. These valuable insights can be used for further development of breeding tools.
25.	Clasen, Julie, et al. (författare) Genetic consequences of terminal crossbreeding, genomic test, sexed semen, and beef semen in dairy herds 2021 Ingår i: Journal of Dairy Science. - : American Dairy Science Association. - 0022-0302 .- 1525-3198. ; 104, s. 8062-8075 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract The development of breeding tools, such as genomic selection and sexed semen, has progressed rapidly in dairy cattle breeding during the past decades. In combination with beef semen, these tools are adopted increasingly at herd level. Dairy crossbreeding is emerging, but the economic and genetic consequences of combining it with the other breeding tools are relatively unknown. We investigated 5 different sexed semen schemes where 0, 50, and 90% of the heifers; 50% of the heifers + 25% of the first-parity cows; and 90% of the heifers + 45% of the first-parity cows were bred to sexed semen. The 5 schemes were combined in scenarios managing pure-breeding or terminal crossbreeding, including genomic testing of all newborn heifers or no testing, and keeping Swedish Red or Swedish Holstein as an initial breed. Thus, 40 scenarios were simulated, combining 2 stochastic simulation models: SimHerd Crossbred (operational returns) and ADAM (genetic returns). The sum of operational and genetic returns equaled the total economic return. Beef semen was used in all scenarios to limit the surplus of replacement heifers. Terminal crossbreeding implied having a nucleus of purebred females, where some were inseminated with semen of the opposite breed. The F-1 crossbred females were inseminated with beef semen. The reproductive performance played a role in improving the benefit of any of the tools. The most considerable total economic returns were achieved when all 4 breeding tools were combined. For Swedish Holstein, the highest total economic return compared with a pure-breeding scenario, without sexed semen and genomic test, was achieved when 90% sexed semen was used in heifers and 45% sexed semen was used for first-parity cows combined with genomic test and crossbreeding (+(sic)58, 33% crossbreds in the herd). The highest total economic return for Swedish Red compared with a pure-breeding scenario, without sexed semen and genomic test, was achieved when 90% sexed semen was used in heifers combined with genomic test and crossbreeding (+(sic)94, 46% crossbreds in the herd). Terminal crossbreeding resulted in lower genetic returns across the herd compared with the corresponding pure-breeding scenarios but was compensated by a higher operational return.
26.	Clasen, Julie, et al. (författare) Korsning med mjölkkor – effekter på besättningsdynamik och ekonomiskt resultat 2020 Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract I denna simuleringsstudie jämförs besättningsstruktur samt produktionsresultat och ekonomiskt resultat för besättningar med renrasiga kor och besättningar med korsningskor. Vi har använt medeltal från Kokontrollen som ingångsvärden till simuleringsprogrammet SimHerd Crossbred. Holsteinkor (SH), röda kor (SRB) och korsningskor från systematisk slutkorsning (enkelkorsning, terminal cross) ingick i studien. Fyra olika typer av besättningar studerades: bara renrasiga SRBkor, en kärna av renrasiga SRB-kor och SHxSRB-korsningskor, bara renrasiga SH-kor, samt en kärna av renrasiga SH-kor och SRBxSH-korsningskor. Resultaten presenteras både för konventionell och ekologisk produktion, eftersom medeltal för kornas resultat och kostnader och intäkter skiljer sig mellan dessa produktionssystem. Simuleringen visar att det ekonomiska resultatet för mjölkproducenter förbättras när man går från en renrasig besättning till en besättning med korsning och det gäller för såväl konventionell som ekologisk produktion. För besättningar med SRB-kärna blev förbättringen av det ekonomiska resultatet vid övergång till korsning större för ekologisk produktion än för konventionell produktion. Det är kopplat till ett högre avräkningspris för mjölk i ekologisk produktion. Besättningsstrukturen i en besättning med korsning påverkas av djurens reproduktion och funktionella egenskaper. Det medför att utrymmet för korsningskor är större i besättningar med SRB-kärna än i besättningar med SHkärna.
27.	Eriksson, Susanne, et al. (författare) Invited review: Breeding and ethical perspectives on genetically modified and genome edited cattle 2018 Ingår i: Journal of Dairy Science. - : American Dairy Science Association. - 0022-0302 .- 1525-3198. ; 101, s. 1-17 Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract The hot topic of genetic modification and genome editing is sometimes presented as a rapid solution to various problems in the field of animal breeding and genetics. These technologies hold potential for future use in agriculture but we need to be aware of difficulties in large-scale application and integration in breeding schemes. In this review, we discuss applications of both classical genetic modifications (GM) using vectors and genome editing in dairy cattle breeding. We use an interdisciplinary approach considering both ethical and animal breeding perspectives. Decisions on how to make use of these techniques need to be made based not only on what is possible, but on what is reasonable to do. Principles of animal integrity, naturalness, risk perception, and animal welfare issues are examples of ethically relevant factors to consider. These factors also influence public perception and decisions about regulations by authorities. We need to acknowledge that we lack complete understanding of the genetic background of complex traits. It may be difficult, therefore, to predict the full effect of certain modifications in large-scale breeding programs. We present 2 potential applications: genome editing to dispense with dehorning, and insertion of human genes in bovine genomes to improve udder health as an example of classical GM. Both of these cases could be seen as beneficial for animal welfare but they differ in other aspects. In the former case, a genetic variant already present within the species is introduced, whereas in the latter case, transgenic animals are generated-this difference may influence how society regards the applications. We underline that the use of GM, as well as genome editing, of farm animals such as cattle is not independent of the context, and should be considered as part of an entire process, including, for example, the assisted reproduction technology that needs to be used. We propose that breeding organizations and breeding companies should take an active role in ethical discussions about the use of these techniques and thereby signal to society that these questions are being responsibly addressed.
28.	Fischer, Klara, et al. (författare) Social Impacts of GM Crops in Agriculture : A Systematic Literature Review 2015 Ingår i: Sustainability. - : MDPI AG. - 2071-1050. ; 7:7, s. 8598-8620 Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract It has recently been argued that the fragmented knowledge on the social impacts of genetically modified (GM) crops is contributing to the polarised debate on the matter. This paper addresses this issue by systematically reviewing 99 peer-reviewed journal articles published since 2004 on the social impacts of GM crops in agriculture; summarising current knowledge, and identifying research gaps. Economic impact studies currently dominate the literature and mainly report that GM crops provide economic benefits for farmers. Other social impacts are less well studied, but present a more complex picture. Studies on access to and benefits of GM crops show that these vary significantly depending on the political and regulatory setting. Substantial evidence indicates that intellectual property rights (IPR) and the private industry's dominance limit the access and utility of available GM crops to many farmers. Wellbeing is frequently discussed in the literature, but rarely investigated empirically. Existing evidence is contradictory and inconclusive. Impact studies from the Global North are virtually non-existent. Moreover, two-thirds of publications are based on previously published empirical evidence, indicating a need for new empirical investigations into the social impacts of GM crops in agriculture.
29.	Forabosco, Flavio, et al. (författare) An algorithm for the identification of genetically modified animals 2013 Ingår i: Trends in Biotechnology. - : Elsevier BV. - 0167-7799 .- 1879-3096. ; 31, s. 272-274 Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract The diffusion of genetically modified (GM) animals has generated a demand for accurate and unique identification to assure compliance with relevant national and international legislation. Individual identification of GM animals is essential to improve safety and traceability, as well as to fulfill the present and future expectations of producers, consumers, and authorities.
30.	Forabosco, Flavio, et al. (författare) Genetically modified farm animals and fish in agriculture : A review 2013 Ingår i: Livestock Science. - : Elsevier BV. - 1871-1413 .- 1878-0490. ; 153:1-3, s. 1-9 Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract Developments in biotechnology over the past 25 years have allowed scientists to engineer genetically modified (GM) animals for use in various areas of agriculture and medicine. The great majority of GM animals and fish are currently only at the research stage. However, some animals with an anticipated use in food production are close to reaching the grocery shelf at least, they will be soon available for marketing. GM livestock include many different kinds of animals and species modified with the intention of improving economically important traits such as growth-rate, quality of meat, milk composition, disease resistance and survival. Pigs have been engineered to grow faster and to produce more meat with less feed; the composition of pork has also been improved for healthier human consumption. Scientists have paid particular attention to pig health, raising piglet survival rates, reducing the risks of infectious disease, and fortifying the porcine immune system. Sheep have been modified to improve wool production and immunity, and to reduce the risk of mortality following infections by bacteria and lethal viruses. Growth-rate in chickens has been increased with only limited success, because conventional selection has already improved this trait close to its biological limit. However, disease resistance (e.g. to H5N1) and the survival of newly hatched chicks have been improved. Udder health and survival are the most important traits improved by transgenic technology in cattle. GM cows with resistance to BSE have been bred. Similar traits are targeted in fish, dominated by salmon, carp and tilapia species, where the focus is on meat production, meat quality, and disease resistance. The number of GM farm animals and fish developed in laboratories is increasing, but for the present the number of species close to entering the market remains small.
31.	Forabosco, Flavio, et al. (författare) The current status and future prospects of genetically modified farm animals in Europe 2012 Ingår i: Genomics and Quantitative Genetics. - 2157-9903. ; 5, s. 1-4 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract A transgenic farm animal is a genetically modified (GM) animal with genetic material that has been engineered using recombinant technology. Over the past 25 years the European Union (EU) has taken a process-based, case-by-case approach to risk assessment. Within the EU today GM organisms are authorized only if they have passed a rigorous safety assessment. Procedures for the release of GM organisms into the environment, and the requirements of evaluation and authorization, are set out in EU Directive 2001/18/EC and Regulation 1829/2003, respectively. Currently the EU's official list of approved genetically modified food, feed and organisms contains 42 registered plants and two GM microorganisms, with the latter recently joining the list. No GM mammals, birds, insects, fish or derived food products of animal origin are on the EU market. The European Food Safety Authority, under the mandate of the EU Commission, is developing an environmental risk assessment procedure for mammals, birds, insects and fish with the aim of assessing the possible direct or indirect, as well as immediate or delayed, risks to human health and the environment. The EU market is closed to GM farm animals, but will soon open for those who pass the environmental risk assessment.
32.	Hansen-Axelsson, Helen, et al. (författare) Breakeven prices for recording of indicator traits to reduce the environmental impact of milk production 2015 Ingår i: Journal of Animal Breeding and Genetics. - : Wiley. - 0931-2668 .- 1439-0388. ; 132, s. 30-41 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract A breeding scheme using genomic selection and an indicator trait for environmental impact (EI) was studied to find the most effective recording strategy in terms of annual monetary genetic gain and breakeven price for the recording of indicator traits. The breakeven price shows the investment space for developing a recording system for an indicator trait. The breeding goal consisted of three traits - milk production, functional trait and environmental impact - with economic values of Euro83, Euro82 and Euro-83, respectively. The first scenario included only breeding goal traits and no indicator traits (NoIT). The other scenarios included all three breeding goal traits and one indicator trait (IT) for EI. The indicator traits were recorded on a large scale (stayability after first lactation and stature), medium scale (live weight and greenhouse gases (GHG) measured in the breath of the cow during milking) or small scale (residual feed intake and total enteric methane measured in a respiration chamber). In the scenario with stayability, the genetic gain in EI was over 11% higher than it was in NoIT. The breakeven price of recording stayability was Euro8 per record. Stayability is easy to record in the national milk recording system, and its use as an indicator trait for EI would not generate any additional recording costs. Therefore, stayability would be a good indicator trait to use to mitigate EI. The highest genetic gain in EI (23% higher compared to NoIT) was achieved when the GHG measured in the breath of the cow was used as indicator trait. The breakeven price for this indicator trait was Euro29 per record in the reference population. Ideally the recording of a specific indicator trait for EI would take place when: (i) the genetic correlation between the IT and EI is high; and (ii) the number of phenotypic records for the indicator trait is high enough to achieve a moderately high reliability of direct genomic values.
33.	Hansen-Axelsson, Helen, et al. (författare) Environmental impact of milk production can be reduced using indicator traits and genomic selection 2012 Ingår i: Annual meeting of the European Association for Animal Production. - 1382-6077. ; 18, s. 226- Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
34.	Hansen-Axelsson, Helen, et al. (författare) Genomic selection using indicator traits to reduce the environmental impact of milk production 2013 Ingår i: Journal of Dairy Science. - : American Dairy Science Association. - 0022-0302 .- 1525-3198. ; 96, s. 5306-5014 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract The aim of this simulation study was to test the hypothesis that phenotype information of specific indicator traits of environmental importance recorded on a small-scale can be implemented in breeding schemes with genomic selection to reduce the environmental impact of milk production. A stochastic simulation was undertaken to test alternative breeding strategies. The breeding goal consisted of milk production, a functional trait, and environmental impact (EI). The indicator traits (IT) for EI were categorized as large-, medium-, or small-scale, depending on how the traits were recorded. The large-scale traits were stayability and stature; the medium-scale traits were live weight and methane in the breath of the cow measured during milking; and the small-scale traits were residual feed intake and methane recorded in a respiration chamber. Simulated scenarios considered information for just one IT in addition to information for milk production and functional traits. The annual monetary genetic gain was highest in the large-scale scenario that included stayability as IT. The annual monetary gain in the scenarios with medium- or small-scale IT varied from €50.5 to 47.5. The genetic gain improvement in EI was, however, best in the scenarios where the genetic correlation between IT and EI was ≥0.30 and the accuracy of direct genomic value was ≥0.40. The genetic gain in EI was 26 to 34% higher when indicator traits such as greenhouse gases in the breath of the cow and methane recorded in respiration chamber were used compared with a scenario where no indicator trait was included. It is possible to achieve increased genetic gain in EI by using a highly correlated indicator trait, but it requires that the established reference population for the indicator trait is large enough so that the accuracy of direct genomic values will be reasonably high.
35.	Hansen-Axelsson, Helen, et al. (författare) Selection of bull dams for production and functional traits in an open nucleus herd 2009 Ingår i: Book of abstracts of the ... Annual meeting of the European Association for Animal Production. - 1382-6077. ; 15, s. 107- Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
36.	Hansen-Axelsson, Helen, et al. (författare) Selection of bull dams for production and functional traits in an open nucleus herd 2011 Ingår i: Journal of Dairy Science. - : American Dairy Science Association. - 0022-0302 .- 1525-3198. ; 94, s. 2592-2600 Tidskriftsartikel (refereegranskat)
37.	Hansson, Helena, et al. (författare) An indicator framework to guide food system sustainability transition – the case of Sweden 2024 Ingår i: Environmental and Sustainability Indicators. - 2665-9727. ; , s. 100403-100403 Tidskriftsartikel (refereegranskat)
38.	Hansson, Helena, et al. (författare) An indicator framework to guide food system sustainability transition – The case of Sweden 2024 Ingår i: Environmental and Sustainability Indicators. - : Elsevier B.V.. - 2665-9727. ; 22 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Well-aligned food policies are needed at both national and international level to guide food system transformation towards sustainability. Rigorous indicator frameworks are essential in order to facilitate discussion of priorities, enable comparisons, assessment and progress monitoring, and ensure accountability. In this study, we develop a national framework for a sustainable food system, using Sweden as a case. Our framework, the Food System Sustainability House, advances the literature on sustainable food system frameworks in three distinct ways. Firstly, it is tailored to a specific national context (Sweden in our case); secondly, it distinguishes between impacts of domestic production arising within territorial boundaries and impacts related to Swedish consumption independent of country of origin; and thirdly, to facilitate policy priorities, it suggests how different dimensions of sustainability are interlinked at a conceptual level. From a scientific perspective, the Food System Sustainability House postulates the interlinkages between the societal objectives of the food system, the environmental foundations on which production takes place, and the economic system and governance which in the framework are suggested to function as enablers for an overall sustainable system. From a policy perspective, the framework provides a much-needed basis for assessing food system sustainability by suggesting indicators within a comprehensive set of sustainability themes at national level for monitoring distinct perspectives. It also provides the necessary basis for a discussion on how sustainability dimensions are interlinked.
39.	Hansson, Helena, et al. (författare) An indicator framework to guide food system sustainability transition - The case of Sweden 2024 Ingår i: ENVIRONMENTAL AND SUSTAINABILITY INDICATORS. - : Elsevier B.V.. - 2665-9727. ; 22 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Well-aligned food policies are needed at both national and international level to guide food system transformation towards sustainability. Rigorous indicator frameworks are essential in order to facilitate discussion of priorities, enable comparisons, assessment and progress monitoring, and ensure accountability. In this study, we develop a national framework for a sustainable food system, using Sweden as a case. Our framework, the Food System Sustainability House, advances the literature on sustainable food system frameworks in three distinct ways. Firstly, it is tailored to a specific national context (Sweden in our case); secondly, it distinguishes between impacts of domestic production arising within territorial boundaries and impacts related to Swedish consumption independent of country of origin; and thirdly, to facilitate policy priorities, it suggests how different dimensions of sustainability are interlinked at a conceptual level. From a scientific perspective, the Food System Sustainability House postulates the interlinkages between the societal objectives of the food system, the environmental foundations on which production takes place, and the economic system and governance which in the framework are suggested to function as enablers for an overall sustainable system. From a policy perspective, the framework provides a much-needed basis for assessing food system sustainability by suggesting indicators within a comprehensive set of sustainability themes at national level for monitoring distinct perspectives. It also provides the necessary basis for a discussion on how sustainability dimensions are interlinked.
40.	Jonas, Elisabeth, et al. (författare) Effect of candidate genes for maternal ability on piglet survival and growth 2018 Ingår i: Livestock Science. - : Elsevier BV. - 1871-1413 .- 1878-0490. ; 207, s. 83-90 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Our study aimed to test if genes related to maternal ability can be used as genetic markers to improve piglet production. We considered polymorphisms in the oxytocin gene and other loci related to metabolic oxytocin levels and maternal behavior. We hypothesized that genetic variants in these genes can be used to select sows with good mothering ability, expressed as the ability to raise many fast-growing piglets. We identified polymorphisms in candidate genes and used additional closely located known polymorphisms to genotype sows and to test the association of the polymorphisms. Nine genes, oxytocin (OXT), oxytocin receptor (OXTR), mesoderm specific transcript (MEST), paternally expressed gene 3 (Peg3), growth factor receptor-bound substrate 10 (Grb10), FBJ murine osteosarcoma viral oncogene homolog B (FOSB), cluster of differentiation 38 (CD38), neurohypophyseal hormone arginine vasopressin (AVP) and protein kinase C, gamma (PRKCG) were selected for analysis. We identified four novel single nucleotide polymorphisms (SNP), while 23 SNP identified using sequencing were already reported in a public database. Sows were genotyped using SNP identified using sequencing and from a public database, and a total of 30 out of 65 SNP segregated in the population. We tested the association of 20 markers with traits from up to 164 sows, including number and weight of piglets born and weaned and growth rate of piglets until week 5. Polymorphisms in or close to genes FOSB, PRKCG, Grb10, OXTR, and AVP showed significant associations (after Bonferroni correction, P < 0.00256) with mean birth weight, piglets stillborn of total born and relative weight change of the sow during lactation. We identified some effects (P < 0.05) of SNP close to or within OXT; MEST, FOSB, AVP and PRKCG on number of piglets dead or stillborn from total or live born. Birth weight and piglet growth were slightly (P < 0.05) influenced by polymorphisms in or close to genes Grb10, Peg3 and PRKCG. Two markers in the regions of genes MEST and Grb10 showed an effect (P < 0.05) on the relative fat and weight change of the sow during lactation, respectively. Most of the associations were either identified in the first or second parity, indicating strong differences between the traits across these early parities. Future studies should investigate the correlation between maternal behavior traits and the traits investigated here and test the effect of the investigated loci on behavior in sows. If these genes are associated with favorable maternal behaviors in pigs and if they are useful indicators of the maternal ability, they could be used to identify sows with high genetic ability to raise many fast growing piglets.
41.	Jonas, Elisabeth, et al. (författare) Effects of oxytocin genes on maternal behavior in sows 2016 Ingår i: DCA rapport. - 2245-1684 .- 2245-1692. ; , s. 12-12 Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract The project we are working on is based on two hypotheses: there is a variation between Swedish Yorkshire sows in oxytocin genes, and some alleles in these genes have favourable effects on maternal behaviour. The hormone oxytocin affects maternal behaviour. But the hormone level in blood fluctuates, and regular sampling is needed to investigate oxytocin. However, blood sampling, also using a fixed cannula, might alter the behaviour. Here, we focus on candidate genes for oxytocin and sow behaviour instead of measuring oxytocin levels. The experiment is ongoing at the Swedish Livestock Research Centre Lövsta (SLU) using purebred Yorkshire sows. Husbandry and management follow the routines of the farm (one sow with litter per pen, straw, no crates, cross fostering avoided). Behavioural observations are performed by the staff during the routine work, and cameras are installed above the pens. Sow body weight and body condition during lactation and piglet weight are recorded regularly. The behaviour is recorded using cameras and with a questionnaire answered by the staff at day 1 and day 21 on 100 sows. Behavioural records include nest building, sows' carefulness and reaction towards their piglets, anxiety, fear of humans, aggression and nursing. Blood samples were collected from all potential breeding sows and used for DNA extraction. Nine genes related to maternal behaviour and the regulation of oxytocin were identified in the literature: Fosb and Peg3 on chromosome (SSC) 6, CD38 on SSC8, AVPR1B and Grb10 on SSC9, Oxyr on SSC13, Oxy and AVP on SSC17 and Mest on SSC18. One or two fragments from each gene were sequenced to identify single nucleotide polymorphisms (SNP). These SNP and some known genetic markers located close to the genes were used to genotype 181 sows. Genotyping was done by the MAF laboratory at the Karolinska Institute. Thirty-one out of 45 markers segregated in the population, i.e. there was genetic variation between sows in all candidate genes. We are currently analysing the associations between markers (alleles) and behavioural traits as well as traits related to piglet survival and growth, and sows' use of body reserves during lactation. We will continue with more detailed information from the camera recordings on sows with interesting alleles. Preliminary results from 68 sows show that there is phenotypic variation between sows with regard to nest building, being careful with the new-born piglets, anxiety and reaction to the piglets when returning from weighing, whereas most sows showed no aggression towards piglets or humans. Aggression towards humans and anxiety tend to be repeated from day 1 to day 21.
42.	Lehrman, Anna, et al. (författare) Framtidens mat – om husdjursavel och växtförädling 2014 Bok (populärvet., debatt m.m.)
43.	Lehrman, Anna, et al. (författare) Framtidens mat - om husdjursavel och växtförädling 2014 Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Du har kanske inte funderat över varför tomater ser ut som de gör, varför våra husdjur är så lugna och vänliga, eller hur det är möjligt att köpa en vattenmelon utan kärnor. Trots att växtförädling och djuravel har format det mesta vi äter, är det få människor som är medvetna om vilka vetenskapliga upptäckter och vilket omfattande arbete som ligger bakom maten vi lägger på våra tallrikar. Med den här boken vill vi ge en översikt över domesticeringens och förädlingens bakgrund, från jordbrukets början för mer än 10 000 år sedan till dagens molekylära arbete. Vi beskriver grunderna för genernas strukturer och funktioner, varför och hur olika avels- och förädlingsmetoder används och ger en inblick i lagstiftningen kring användning av genteknik i Sverige och EU. Vi ger också en överblick över olika produkter som tagits fram genom genetisk modifiering (GM) och en sammanfattning av de ekonomiska konsekvenserna av GM-grödor. Vidare diskuterar vi etiska frågor som rör avel och förädling i allmänhet och genetisk modifiering i synnerhet.
44.	Lehrman, Anna, et al. (författare) Framtidens mat: om husdjursavel och växtförädling 2020 Bok (populärvet., debatt m.m.)abstract Domesticeringen av växter och djur är en lång och ständigt pågående process som har format, inte bara de domesticerade arterna och landskapet, utan även människorna. Till exempel har utvecklingen av vårt immunförsvar påverkats mycket av den nära kontakt som funnits mellan människor och tamdjur. Förändringarna hos de domesticerade djuren har varit dramatiska, från den vilda djungelhönan som får två kullar med totalt 20 kycklingar per år, till dagens värphönor som producerar mer än 300 ägg per år. Och på hundra år har den genomsnittliga veteskörden ökat från 2 till 6 ton per hektar i många europeiska länder. Även om en del av denna ökning beror på odlingsmetoder, gödning och bekämpningsmedel, har den genetiska förändringen en stor del i framstegen. Genom ökad kunskap om evolution, förståelse för ärftlighet och upptäckten av kromosomer och gener har vi gått från ett omedvetet urval till avancerade förädlings- och avelsprogram. Vår ständigt ökande kunskap om mekanismerna som styr olika egenskaper kan användas för att skräddarsy vår mat. Tack vare dessa förädlingsoch avelsprogram har vi nu tillgång till friskare djur och grödor och producerar mjölk, kött och spannmål i nivåer som våra förfäder bara kunde drömma om. Med den här boken vill vi ge en översikt över de metoder och tekniker som används i arbetet med att utveckla husdjur och växter. Vi beskriver också lagstiftningen och diskuterar etiska aspekter kring användningen av genteknik i växtförädling och djuravel. Denna bok är publicerad inom forskningsprogrammet Mistra Biotech vilket finansieras av Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (Mistra) och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Denna andra utgåva är en förkortad version av utgåvan som publicerades 2014. Ett stort tack till Inger Åhman och Marie Nyman för synpunkter under arbetets gång och Karin Eriksson för ovärderlig hjälp med textbearbetningen.
45.	Lehrman, Anna, et al. (författare) Shaping our food – an overview of crop and livestock breeding 2014 Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract You may not have thought about why tomatoes look the way they do, why our pets and farm animals are so calm and friendly, or how it is possible to get a watermelon without any seeds in it. Although the breeding of plants and livestock have shaped more or less everything we eat, few people know about the scientific achievements and the tedious work that results in the food we see on our plates every day. With this book we wish to give an overview of the background of domestication and breeding, from the beginning of farming more than 10,000 years ago to the molecular work of today. We present the basics of the structures and functions of genes, describe why and how different breeding methods are applied to crops and livestock, and give some insight into legislation surrounding the use of biotechnology in breeding in the EU and in Sweden. We also provide an overview of different products produced through genetic modification, a summary of the economic impact of such crops, and some ethical issues related to breeding in general and to genetic modification in particular.
46.	Lehrman, Anna, et al. (författare) Shaping our food: an overview of crop and livestock breeding 2020 Bok (populärvet., debatt m.m.)abstract The domestication of plants and animals is a long and on-going process that has shaped not only the domesticated species and the landscape, but also the humans who have domesticated them. For example, the evolution of our immune system has been strongly influenced by the close contact between humans and domestic animals. The changes in domesticated species have been dramatic, from the wild red junglefowl hen raising two clutches of 10 chicks per year, to today’s laying hen producing more than 300 eggs per year. In one hundred years the average wheat yield has increased from two tonnes per hectare to six tonnes per hectare in many European countries. Although part of this increase is due to management techniques, fertilizers, and pesticides, the genetic component of such progress has been substantial.With an increased knowledge of evolution, the understanding of heredity, and the discovery of chromosomes and genes, we have gone from unintentional selection to advanced breeding programmes. Our ever-increasing knowledge of the mechanisms behind different traits can be used to customize the sources of our food. Thanks to these breeding programmes, we now have access to healthier livestock and crops, and are producing milk, meat, and grain at levels our ancestors could only have dreamed of. With this book we wish to provide an overview of the methods and techniques used in the domestication and development of new agricultural crop varieties and breeds of livestock. We also describe the legislation and discusses different ethical views on the use of biotechnology in crop and animal breeding.This book is published within the Mistra Biotech research programme, financed by the Swedish Foundation for Strategic Environmental Research (Mistra) and the Swedish University of Agricultural Sciences (SLU). This second edition is a shortened version of the previous edition. We are grateful to Inger Åhman and Marie Nyman for helpful comments on the manuscript.
47.	Lindberg, Mikaela, et al. (författare) Djurens roll för livsmedelsförsörjningen i en föränderlig miljö – utmaningar och kunskapsbehov 2020 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Vilka utmaningar står framtidens djurhållning inför? Prognoserna spår en växande global befolkning, ökad efterfrågan på kött, fisk, ägg och mejeriprodukter, begränsad tillgång på mark, minskad biologisk mångfald och kanske oåterkalleliga globala klimatoch miljöförändringar. Smittor som kan spridas från djur till människa och från vilda djur till tama i kombination med ökande antibiotikaresistens är ytterligare exempel på utmaningar som vi måste hantera. Målsättningen med den här rapporten är att den ska vara en källa till fakta för studenter, forskare, lärare, lantbrukare, beslutsfattare, journalister och andra som vill veta mera om djurhållning, miljö och klimat. Rapporten är författad av flera forskare inom husdjursvetenskap och veterinärmedicin och den här upplagan är en uppdaterad version av den tidigare ”Lantbrukets djur i en föränderlig miljö” som kom ut 2009. Förutsättningarna för livsmedelsproduktion skiljer sig i olika delar av världen och även i olika delar av vårt land.I ett hållbart livsmedelssystem måste alla resurser beaktas och olika typer av grödor och system passar olika väl på olika platser. En del mark passar bättre för djurhållning, annan mark passar bättre till odling av grödor som blir livsmedel. Det bästa systemet kan också vara att växla mellan livsmedelsgrödor och fodergrödor på samma mark. Frågor kring livsmedelsproduktion och hållbarhet är ofta komplexa och det är viktigt att samarbeta tvärvetenskapligt för att komma fram till lösningar. Stort tack till alla medförfattare samt till Markus Langeland, forskare vid institutionen för husdjurens utfodring och vård (HUV) som granskat kapitlet om akvakultur och till Professor Sigrid Agenäs vid HUV som kommit med värdefulla inspel på texten i sin helhet. Arbetet med denna upplaga av rapporten har finansierats av SLU Future Food.
48.	Lundeheim, Nils, et al. (författare) Genetic analysis of teat number and litter traits in pigs 2013 Ingår i: Acta Agriculturae Scandinavica, Section A - Animal Science. - : Informa UK Limited. - 0906-4702 .- 1651-1972. ; 63, s. 121-125 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract The aim of this study was to analyse, on data on purebred Yorkshire pigs in Swedish nucleus herds, the genetic correlation between teat number (both functional and non-functional) recorded at performance testing (at approx. 100 kg live weight), litter size at birth and litter weight at 3 weeks of age. Animal mixed-model analysis was applied on the data available (57,000 performance tested pigs, 10,000 1st-parity litters and 6500 2nd-parity litters). The estimated heritability for number of functional teats was 0.31, for number of non-functional teats 0.09 and for total number of teats 0.39. Number of non-functional teats was negatively genetically correlated with number of functional teats (r(G) = -0.34), and positively correlated with litter size (parity 1; +0.20) and number of stillborn piglets (parity 2; +0.34).
49.	Lundeheim, Nils, et al. (författare) Genetic associations between behavioral traits and direct-social effects of growth rate in pigs 2012 Ingår i: Journal of Animal Science. - : Oxford University Press (OUP). - 0021-8812 .- 1525-3163. ; 90, s. 4706-4715 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract This study examined the behavioral consequences of selecting pigs using a social genetic model for growth. Calculations enable each member of a group of pigs to be given a direct breeding value (DBV) and a social breeding value (SBV), which can be summarized into a total breeding value (TBV) for growth. Selection for growth TBV could affect animal behavior because social effects account for within- group interactions. Data were recorded from 96 groups of Yorkshire and Yorkshire x Landrace pigs in a nucleus herd. Each group contained 15 pigs fed ad libitum from 2 feeders; the space allowance was 0.85 m(2)/pig. Average daily gain was quantified from 35 to 100 kg of BW. Fighting and bullying activity at mixing (period 1), lying frequency 3 wk after mixing (period 2), and counts of skin lesions in periods 1 and 2 were recorded. The DBV for these traits were estimated with a classic animal model. We simulated different correlations between the direct genetic effect and the social genetic effect on growth rate ((DS)-D-r), 2 components that respectively determine a pig's genetic capacity to grow and its genetic influence on growth of group mates: rDS was successively assumed to be 0 and +/- 0.12, +/- 0.20, +/- 0.29, and +/- 0.58. Finally, the correlations between DBV, SBV, and TBV for ADG, as well as the DBV for behavior and skin lesions, were calculated and tested for a level of significance at P < 0.05. The gradient from negative to positive values of rDS refers to a progressive path running from genetic antagonism to genetic mutualism for growth. If rDS in the population truly ranged between -0.58 and -0.20, correlations for TBV for ADG with DBV for fighting and bullying progressively increased with rDS. Consequently, if rDS was low (between -0.12 and +0.12) or positive (>+0.12), pigs with high TBV for ADG had higher DBV for bullying other pigs in the group and for fighting than pigs with lower TBV for ADG. Pigs with high TBV for ADG did not differ from other pigs in their DBV for lesions to the anterior part of the body, but they had a lower DBV for posterior lesions, whereas in period 2, they had higher DBV for posterior lesions and lower DBV for lying. Under genetic mutualism for growth and in housing conditions similar to those in the present study, selection for growth TBV would promote the rapid establishment of the dominance relationships, with more aggressive contests among group mates at mixing. Pigs would subsequently be more active but, judging by skin lesions, less willing to fight in a more stable social situation.
50.	Lundeheim, Nils, et al. (författare) Genetic associations of group effects for growth, estimated using a cooperation model, with post-mixing agonistic behaviours, skin lesions and activity in pigs 2009 Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)

Skapa referenser, mejla, bekava och länka

Länka till träfflistan

Resultat 1-50 av 141

Avgränsa träffmängd

Typ av publikation: tidskriftsartikel (60); konferensbidrag (31); rapport (21); annan publikation (10); bok (7); bokkapitel (7); visa fler...; forskningsöversikt (5); visa färre...

Typ av innehåll: refereegranskat (71); övrigt vetenskapligt/konstnärligt (55); populärvet., debatt m.m. (15)

Författare/redaktör: Rydhmer, Lotta (141); Wallenbeck, Anna (20); Lundeheim, Nils (18); Strandberg, Erling (16); Ahlman, Therese (13); Jonas, Elisabeth (11); visa fler...; Röös, Elin (11); Röcklinsberg, Helena (11); Fikse, Freddy (11); Keeling, Linda (10); Berg, Lotta (9); Jacobson, Magdalena (9); Sandberg, Eva (9); Lundmark Hedman, Fri ... (8); Zhu, Li-Hua (8); Magnusson, Ulf (8); Hultgren, Jan (7); Herlin, Anders Henri ... (7); Steen, Margareta (7); Åsbjer, Elina (7); Lindberg, Mikaela (6); Bengtsson, Jan (6); Berglund, Britt (6); Jarmar, Anna (6); Sandin, Per (6); Hansson, Helena (5); Öborn, Ingrid (5); Nicolia, Alessandro (5); Nilsson, Katja (5); Andersson, Kjell (4); Lundqvist, Peter (4); Hoffmann, Ruben (4); Peura, Jussi (4); Eriksson, Susanne (3); Abu Hatab, Assem (3); Berggren, Åsa (3); Ahlgren, Serina (3); Hallström, Elinor (3); Tidåker, Pernilla (3); Sundström, Jens (3); Österman, Sara (3); Albihn, Ann (3); Lindsjö, Johan (3); Lundström, Kerstin (3); Wall, Helena (3); Engblom, Linda (3); Andersson, Kristina (3); Jansson, Torbjörn (3); Säll, Sarah (3); Jensen, Erik Steen (3); visa färre...

Lärosäte: Sveriges Lantbruksuniversitet (137); Chalmers tekniska högskola (4); Nordiska Afrikainstitutet (3); RISE (3); Göteborgs universitet (2); Uppsala universitet (2); visa fler...; Högskolan Kristianstad (1); Kungliga Tekniska Högskolan (1); Stockholms universitet (1); Linköpings universitet (1); Lunds universitet (1); visa färre...

Språk: Engelska (109); Svenska (30); Franska (2)

Forskningsämne (UKÄ/SCB): Lantbruksvetenskap (137); Naturvetenskap (8); Samhällsvetenskap (7); Humaniora (4); Teknik (2)

År

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

LIBRIS.kb.se

Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy