| 1. |
|
|
| 2. |
- Andersson, Maria, 1980, et al.
(author)
-
Seasonal and daily variation of mercury evasion at coastal and off shore sites from the Mediterranean Sea
- 2007
-
In: Marine Chemistry. - : Elsevier BV. - 0304-4203. ; 104:3-4, s. 214-226
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Dissolved gaseous mercury (DGM) was measured continuously using two newly developed techniques and a manual technique. The continuous techniques were based on the equilibrium between the aqueous and gaseous phase (DGM = Hg-extr / H', Hg-extr is the measured mercury concentration in the gas phase, H' is the Henry's Law coefficient at the desired temperature). In order to calculate the annual mercury evasion from the Mediterranean Sea, diurnal and seasonal measurements of DGM, total gaseous mercury in air (TGM), water temperature and wind speed were performed. During August 2003, March-April 2004 and October-November 2004 measurements of these parameters were conducted on board the RV Urania. The continuous measurements of DGM showed a diurnal variation in concentration, at both coastal and off shore sites, with higher concentrations during daytime than nighttime. The concentration difference could be as large as 130 fM between day and night. The degree of saturation was calculated directly from the measurements, S = Hg-extr / TGM and was found to vary between the different seasons. The highest average degree of saturation (850%) and the largest variation in saturation (600-1150%) was observed during the summer. The spring showed the lowest variation (260-360%) and the lowest average degree of saturation (320%). The autumn also showed a large variation in saturation (500-1070%) but a lower average (740%) compared to the summer cruise. This might be explained by the temperature difference between the different seasons, since that parameter varied the most. The flux from the sea surface was calculated using the gas exchange model developed by Nightingale et al. [Nightingale, P.D., Malin, G., Law, C.S., Watson, A.J., Liss, P. S., Liddicoat, M.I., Boutin, J., Upstill-Goddard, R. C., 2000. In situ evaluation of air-sea gas exchange parameterization using novel conservative and volatile tracers. Global Biogeochemical Cycles, 14(l):373-387]. The evasion varied between the different seasons with the highest evasion during the autumn, 24.6 pmol m(-2) h(-1). The summer value was estimated to 22.3 pmol m(-2) h(-1) and the spring to 7.6 pmol m(-2) h(-1). Using this data the yearly evasion from the Mediterranean Sea surface was estimated to 77 tons. (C) 2006 Elsevier B.V. All rights reserved.
|
|
| 3. |
- Barregård, Lars, 1948, et al.
(author)
-
Urinary mercury in people living near point sources of mercury emissions.
- 2006
-
In: The Science of the total environment. - : Elsevier BV. - 0048-9697. ; 368:1, s. 326-34
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- As part of the European Mercury Emissions from Chlor Alkali Plants (EMECAP) project, we tested the hypothesis that contamination of ambient air with mercury around chlor alkali plants using mercury cells would increase the internal dose of mercury in people living close to the plants. Mercury in urine (U-Hg) was determined in 225 individuals living near a Swedish or an Italian chlor alkali plant, and in 256 age- and sex-matched individuals from two reference areas. Other factors possibly affecting mercury exposure were examined. Emissions and concentrations of total gaseous mercury (TGM) around the plants were measured and modeled. No increase in U-Hg could be demonstrated in the populations living close to the plants. This was the case also when the comparison was restricted to subjects with no dental amalgam and low fish consumption. The emissions of mercury to air doubled the background level, but contributed only about 2 ng/m(3) to long-term averages in the residential areas. The median U-Hg levels in subjects with dental amalgam were 1.2 microg/g creatinine (micro/gC) in Italy and 0.6 microg/gC in Sweden. In individuals without dental amalgam, the medians were 0.9 microg/gC and 0.2 microg/gC, respectively. The number of amalgam fillings, as well as chewing, fish consumption, and female sex were associated with higher U-Hg. The difference between the countries is probably due to higher fish consumption in Italy, demethylated methyl mercury (MeHg) being partly excreted in urine. Post hoc power calculations showed that if the background mercury exposure is low it may be possible to demonstrate an increase in U-Hg of as little as about 10 ng/m(3) as a contribution to ambient mercury from a point source.
|
|
| 4. |
- Fjällström, Pär, et al.
(author)
-
Hur effektivt skyddar andningsskydd i praktiken?
- 2009
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Målet med projektet har varit att kartlägga vilket skydd andningsskydd ger i praktiken. Filtermasker, halvmasker och fläktmatade andningsskydd med partikelfilter (FFP3, P3), totalt 86 andningsskydd, har testats under brukarnas normala arbetsuppgifter. Användare och arbetsledare har även intervjuats vad det gäller deras (deras företags) erfarenheter, rutiner och kunskaper om handhavande av andningsskydd. Resultaten för testerna redovisas som en skyddsfaktor, vilket motsvarar hur många gånger renare luften är innanför än utanför masken. Spridningen i resultaten var stor med både undermåliga och väl fungerande andningsskydd av alla undersökta typer av skydd. Resultatet för filtermasker var 36 ± 22, halvmasker 1030 ± 740 och fläktmatade andningsskydd 1590 ± 2110. Detta kan sättas i relation till den nominella skyddsfaktorn, det vill säga den förväntade skyddsnivån för utbildade användare med nya andningsskydd. Den är 50, 48 respektive 10-2000 (beroende på vilken typ av mask, huva eller visir fläkten är kopplad till). Intervjuresultaten visade på tydliga kunskapsbrister hos både användare och arbetsledare. Endast var femte person hade fått utbildning rörande handhavande, det vill säga rengöring, filterbyten, förvaring av skydd när de inte används, när de ska användas med mera. Rakfrekvensen var för låg för 71 % av de tillfrågade och endast 22 % bytte filter tillräckligt ofta för att vara på den säkra sidan. Det förekom också att användarna rengjorde filtren antingen med dammsugare eller med tryckluft istället för att byta filtren, vilket leder till att filtret spricker och släpper igenom partiklar. Arbetsledarna hade något bättre kunskaper om handhavandet av andningsskydd, men ansåg att det var svårt att motivera de anställda till att använda andningsskydd. Endast 31 % ansåg att de flesta av de anställda använde andningsskydd när arbetsförhållandena så krävde det.
|
|
| 5. |
- Hageström, Ulla, et al.
(author)
-
Five-year records of mercury wet deposition flux at GMOS sites in the Northern and Southern hemispheres
- 2017
-
In: Atmospheric Chemistry And Physics. - : Copernicus GmbH. - 1680-7316 .- 1680-7324. ; 17, s. 2689-2708
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- The atmospheric deposition of mercury (Hg) occurs via several mechanisms, including dry and wet scavenging by precipitation events. In an effort to understand the atmospheric cycling and seasonal depositional characteristics of Hg, wet deposition samples were collected for approximately 5 years at 17 selected GMOS monitoring sites located in the Northern and Southern hemispheres in the framework of the Global Mercury Observation System (GMOS) project. Total mercury (THg) exhibited annual and seasonal patterns in Hg wet deposition samples. Interannual differences in total wet deposition are mostly linked with precipitation volume, with the greatest deposition flux occurring in the wettest years. This data set provides a new insight into baseline concentrations of THg concentrations in precipitation worldwide, particularly in regions such as the Southern Hemisphere and tropical areas where wet deposition as well as atmospheric Hg species were not investigated before, opening the way for future and additional simultaneous measurements across the GMOS network as well as new findings in future modeling studies.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Hellsten, Sofie, et al.
(author)
-
Halter av baskatjoner, fosfor och kväve i stubbar i Sverige, Finland och Danmark
- 2009
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Intresset för stubbskörd har ökat kraftigt på senare år, i takt med att efterfrågan på förnyelsebar energi ökat. Idag saknas det information om näringshalter i stubbar för att utröna effekten av stubbuttag på näringsbalans och försurning. Denna studie syftar till att ta fram ett större dataunderlag för halter i stubbar i Sverige, Finland och Danmark. Lokalerna representerar olika nedfallsnivåer, olika markförhållanden samt olika beståndsdata. Studien omfattar granstubbar från Sverige, Finland och Danmark, samt tall- och björkstubbar från Sverige. Följande näringsämnen ingick i studien: kväve (N), fosfor (P), kalcium (Ca), kalium (K), magnesium (Mg) och Natrium (Na). Resultaten indikerade att näringshalten i björkstubbar är högre jämfört med gran och tall. I Sverige och Finland noterades generellt sett högre näringshalter i stubbarna i södra delen av landet jämfört med norra delen, med undantag av fosfor. Näringshalterna är betydligt högre i stubbens och rötternas bark jämfört med veden. Halterna i rötterna ökade signifikant med minskad rotdiameter. För tallstubbarna i Jädraås noterades signifikant minskande näringshalter i stubbarna med åldern upp till 65 år för kväve, kalium, magnesium och fosfor. För Jädraås, som har den största representationen av ståndortsindex, noterades ökande halter med ståndortsindex för fosfor och kalium. Studien har medfört att dataunderlaget för halter i stubbar har ökat väsentligt vilket kan bidra till att minska osäkerheterna i beräkningar av näringsbalansen i skogsmark vid stubbskörd.
|
|
| 8. |
- Jerksjö, Martin, et al.
(author)
-
Avgasmätningar på bussar i verklig drift för identifiering av högemitterare
- 2013
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Inom ramen för ett forskningsprojekt samfinansierat av Västtrafik och Stiftelsen IVL har IVL under 2011 och 2012 genomfört avgasmätningar på ett hundratal bussar i Västsverige. Avgasmätningarna utfördes utomhus på gårdsplanerna hos de bussoperatörer där bussarna testats. Avgaserna mättes från varje buss när de vid upprepade tillfällen passerade mätutrustningen under fullgas¬acceleration. För att inte behöva ta hänsyn till utspädningen med luften mättes alla utsläpp relativt CO2 eftersom förhållandet till CO2 förblir konstant oberoende av utspädningen. Resultaten rapporteras som föroreningarnas massa per kilo förbrukat bränsle. I syfte att validera de vägkantsbaserade utsläppsmätningarna utfördes även inom projektet ombordmätningar på en buss (Euro V) med PEMS (Portable Emission Monitoring System). PEMS-mätningarna syftade även till att undersöka hur de uppmätta utsläppen under acceleration relaterar till utsläppen under körning i linjetrafik med en blandning av körning i stads- och landsbygdstrafik. Utifrån ombordmätningarna har för partiklar kunnat uppskattas gränsvärden på utsläpp under fullgasacceleration, vilka kan användas som indikation på att bussar vars utsläpp överskrider detta värde inte uppfyller de lagkrav de är certifierade mot. Bland annat till följd av den stora inverkan avgastemperaturen har på NOX-reningen hos Euro IV och Euro V bussar med SCR-katalysator, har motsvarande gränsvärden inte kunnat uppskattas för utsläpp av kväveoxider. Då bussar med olika drivmedel ingått i mätningarna har även drivmedlets inverkan på utsläppen kunnat studeras. Detta har dock främst varit möjligt för utsläpp av partiklar. När det gäller utsläpp av kväveoxider har det i de flesta fall inte gått att bedöma i vilken grad variationer i utsläpp berott på vilket bränsle som använts eller på otillräcklig reningsfunktion hos SCR-systemet till följd av för låg avgastemperatur. Om den vägkantsbaserade avgasmätmetoden ska kunna användas för att bedöma utsläpps-prestanda med avseende på kväveoxider i relation till gällande avgaskrav för bussar som är certifierade att klara Euro IV och Euro V kraven och som har SCR-katalysator, måste man försäkra sig om att avgastemperaturen vid mättillfället är tillräckligt hög för att SCR-systemet ska fungera optimalt. Detta är möjligt att uppnå om mätplatsen väljs så att mätningarna kan utföras i direkt anslutning till att bussen kommit från körning på landsväg eller motorväg.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Munthe, John, et al.
(author)
-
Distribution of atmospheric mercury species in Northern Europe: Final results from the MOE-project
- 2003
-
In: Atmospheric Environment. - 1352-2310 .- 1873-2844. ; 37:Suppl 1
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- The mercury species over Europe (MOE) project was aimed at identifying sources, occurrence and atmospheric behaviour of atmospheric Hg species. Within MOE, emission measurements, ambient air measurements, process and regional-scale modelling and laboratory measurements were conducted. In this work, a summary of some of the main results is given. From the emission measurements, information on stack gas concentrations and emission factors for five coal fired power plants and three waste incinerators are presented. Results from field measurements of mercury species in ambient air at five locations in Northern Europe are presented. Examples from regional-scale atmospheric modelling are also given. The results emphasise the importance of information on Hg species for instance in emission inventories and measurement data from background sites. Furthermore, the importance of considering the role of the global cycling of mercury in future control strategies is emphasised
|
|
| 11. |
- Munthe, John, et al.
(author)
-
Mercury in Nordic ecosystems
- 2007
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- This report provides a first comprehensive compilation and assessment of available data on mercury in air, precipitation, sediments and fish in the Nordic countries. The main conclusion is that mercury levels in Nordic ecosystems continue to be affected by long-range atmospheric transport. The geographical patterns of mercury concentrations in both sediments and fish are also strongly affected by ecosystem characteristics and in some regions possibly by historical pollution. An evaluation of geographical variations in mercury concentrations in precipitation indicates that the influence from anthropogenic sources from Central European areas is still significant. The annual variability of deposition is large and dependant of precipitation amounts. An evaluation of data from stations around the North Sea has indicated a significant decrease in mercury concentrations in precipitation indicating a continuous decrease of emissions in Europe (Wängberg et al., 2007). For mercury in air (TGM), the geographical pattern is less pronounced indicating the influence of mercury emissions and distribution over a larger geographical area (i.e. hemispherical transport). Comparison of recent (surficial) and historical lake sediments show significantly elevated concentrations of mercury most likely caused by anthropogenic atmospheric deposition over the past century. The highest pollution impact was observed in the coastal areas of southern Norway, in south western Finland and in Sweden from the coastal areas in the southwest across the central parts to the north-east. The general increase in recent versus old sediments was 2-5 fold. Data on mercury in Nordic freshwater fish was assembled and evaluated with respect to geographical variations. The fish data were further compared with temporal and spatial trends in mercury deposition and mercury contamination of lake sediments in order to investigate the coupling between atmospheric transport and deposition of mercury and local mercury pollution effects (i.e. methylmercury in fish). The general pattern of fish contamination follows to some extent a pattern similar to that of current and previous atmospheric pollution. Large areas have fish with mercury concentrations exceeding the health advisory guideline of 0.5 mg/kg or 1.0 mg/kg (for northern pike) in the EU and of around 0.3 mg kg-1 in the USA, thus restricting their use for human consumption. A more comprehensive assessment of factors influencing levels of methylmercury in fish has to include a number of other parameters such as catchment characteristics (e.g. relative size, presence of wetlands), contents and fluxes of DOC in soil run-off and surface waters as well as methylation potential within ecosystems.
|
|
| 12. |
- Olofsson, Marcus, 1968, et al.
(author)
-
Application of Relaxed Eddy Accumulation Technique to Quantify Hg0 Fluxes Over Modified Soil Surfaces
- 2005
-
In: Water, Air, & Soil Pollution. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0049-6979 .- 1573-2932. ; 167:1-4, s. 331-352
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Fluxes of mercury from a waste repository and from an agricultural field amended with sewage sludge were measured. The measurements were performed by utilising a Relaxed Eddy Accumulation (REA) system synchronously coupled to automated mercury cold vapour atomic fluorescence analysers (CVAFA). The waste repository was severely contaminated and fluxes of between 0.16μg m−2 h−1 and 29μg m−2 h−1 could be measured. Fluxes at the slightly contaminated agricultural field measured between 8 ng m−2 h−1 and 1.9μg m−2 h−1. The results showed that the REA-CVAFA system could be used for measurements above both severely-and slightly contaminated soils. The measurements at the chlor-alkali plant showed that temperature was the most important parameter controlling the release of mercury at this site. At the agricultural field, the measurements indicated that both solar radiation and temperature may have influenced the emissions. Most of the mercury added to the field was lost to the atmosphere during the summer season.
|
|
| 13. |
- Palm Cousins, Anna, et al.
(author)
-
Kvicksilver och organiska miljögifter i Örserumsviken. Del 2: Efter saneringen
- 2007
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- En omfattande sanering har utförts under 2001 - 2003 i Örserumsviken, en havsvik i Östersjön belägen söder om Västerviks tätort. Området har varit förorenat med kvicksilver och PCB som ett resultat av aktiviteter i det numera nerlagda Westerviks Pappersbruk. Även stora mängder PAH har funnits i bottensedimenten i viken. Saneringen ledde till att en ny förstärkt skyddsvall anlades på det gamla industriområdet, 166 000 m3 fibersediment togs upp och deponerades efter avvattning. Slutligen täcktes deponin med ett 1-1.5 m tjockt opåverkat moränlager för att förhindra lakning. Föreliggande rapport utgör en uppföljningsrapport från den reviderade versionen av Palm et al. (2001). Koncentrationerna av PCB i luft, mark och vatten i det sanerade området har minskat med 70-99 %, medan motsvarande koncentrationer för kvicksilver i vatten och mark har minskat med 57% respektive 99%. Hg i luft har inte förändrats nämnvärt, men låg redan från början nära bakgrundsnivåer. Koncentrationerna av PCB, PAH och Hg ligger nu under utfärdade riktvärden för förorenad mark, och för PAH även under föreslagna europeiska miljökvalitetsnormer för ytvatten. Den uppskattade spridningen av PCB och Hg från vikens vatten till Östersjön har minskat med 80 % respektive 55 %, vilket kan ställas i relation till de uppsatta projektmålen om en 90-procentig minskning av spridningen av PCB till Östersjön och en 70-procentig minskning av transporten av Hg till Östersjön. Avgången från mark till luft av PCB har minskat med drygt 99 % (att jämföra med projektmålet på 99 %), och för avgången av Hg(tot) från mark beräknas ha minskat med 85 % (projektmål: 99 %).
|
|
| 14. |
- Pihl-Karlsson, Gunilla, et al.
(author)
-
Deposition och avrinning av metaller, svavel och kväve i närheten av Rönnskärsverken från 1986/87 - 2013/14
- 2015
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- IVL Swedish Environmental Research Institute has since the mid-1980´s performed surveys of deposition and runoff of sulphur, nitrogen and metals in a spruce forest at Holmsvattnet, about 15-17 km SSW of the RÖNNSKÄR smelter. For the hydrological year 2013/14 the measurements started at a new station in the vicinity of the old measuring station. This report compares the results from the measurement in 2013/14 at Holmsvattnet with previous measurements in the area and with measurements from other nearby stations within Krondroppsnätet (SWETHRO). The aim of these measurements is to quantify the deposition and describe changes in the run-off water chemistry. This report is only available in Swedish.
|
|
| 15. |
- Pihl-Karlsson, Gunilla, et al.
(author)
-
Deposition och avrinning av metaller, svavel och kväve i närheten av Rönnskärsverken från 1986/87 - 2014/15
- 2016
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- IVL Svenska Miljöinstitutet har sedan mitten av 1980-talet utfört undersökningar av deposition och avrinning av bland annat svavel, kväve samt metaller i ett granskogsområde vid Holmsvattnet, cirka 15 km SSV om Rönnskärsverken. Inför det hydrologiska året 2013/14 flyttades mätningarna på grund av avverkning till en ny station i närheten av den tidigare mätstationen. I denna rapport jämförs resultaten från mätningarna 2014/15 vid Holmsvattnet med tidigare mätningar i området samt med mätningar vid andra närliggande stationer inom Krondroppsnätet. Syftet med mätningarna är att kvantifiera depositionen samt beskriva förändringar i det avrinnande vattnets kemi. Sedan mitten av 1980-talet har både svaveldepositionen och depositionen av försurande ämnen, räknat som vätejoner, minskat signifikant både i krondroppet (till och med 2009/10) och i nederbörden över öppet fält (till och med 2012/13) vid Holmsvattnet. Depositionen av vätejoner i nederbörden över öppet fält har ofta varit högre vid Holmsvattnet jämfört vid med övriga närliggande inlandslokaler. Generellt har även svaveldepositionen i nederbörden varit högre vid Holmsvattnet jämfört med vid närbelägna stationer. Under de två närmast föregående åren tycktes dock skillnaderna ha minskat. Under 2014/15 var svaveldepositionen i nederbörden dock återigen något högre vid Holmsvattnet jämfört med vid övriga mätplatser. Det vanliga mönstret, med högre avrinning under sommaren jämfört med under vintern, gällde inte för de hydrologiska åren 2013/14 och 2014/15. Speciellt låg var avrinningen under sommaren 2013, vilket troligtvis bidrog till de låga flödena av arsenik, barium, koppar och bly jämfört med de närmast tidigare åren. Under det senaste hydrologiska året, med betydligt högre nederbördsmängder, erhölls förhöjda halter i bäcken av alla metaller förutom barium. Detta gav i sin tur upphov till förhöjda till kraftigt förhöjda flöden av arsenik, koppar kadmium, bly och zink. De två sista årens mätningar utfördes på det nya avrinningsområdet och antyder att kopplingen mellan vattenflöde och urlakning av metaller kan vara mer uttalad där än på den tidigare mätplatsen. Vidare mätningar får utvisa om det är någon skillnad mellan de båda avrinningsområdena. This report is only available in Swedish. English summary is available in the report.
|
|
| 16. |
- Pihl-Karlsson, Gunilla, et al.
(author)
-
Deposition och avrinning av metaller, svavel och kväve vid Holmsvattnet 1986/97-2010/11. Kort årsrapport 2012
- 2012
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- IVL Svenska Miljöinstitutet AB har sedan 1991 utfört kontinuerliga undersökningar av deposition och avrinning av bland annat svavel, kväve samt metaller i ett granskogsområde vid Holmsvattnet, ca 17 km SSV om Rönnskärsverket. De allra första mätningarna utfördes under några år med start 1986.Syftet med mätningarna är att kvantifiera depositionen samt beskriva förändringar i det avrinnande vattnets kemi.Undersökningarna under 2010/11 presenteras kortfattat månadsvis i årsrapporten. I mitten av maj 2011 avverkades skogen i provytan, och krondropps- och markvattenmätningarna avslutades därigenom. I samband med detta och andra oförutsedda händelser blev det ett mätuppehåll även för mätningarna över öppet fält från mitten av maj till slutet av augusti. Detta medför att inget årsmedel finns för dessa mätningar för 2010/11. Mätningarna av avrinningsvattnet har dock genomförts på normalt sätt. Resultatredovisning och analys i denna rapport är därför av betydligt mindre omfattning än tidigare års rapporter.För flertalet parametrar var halterna i nivå med eller något lägre jämfört med månadshalterna de två föregående åren. Om man jämför årsavrinningen under slutet av 1980-talet med idag var halterna i avrinning då betydligt högre för bly och något högre kadmium och koppar. Årsavrinningen för samtliga metaller var under 2010/11 på samma nivå som närmast föregående år.
|
|
| 17. |
- Pihl-Karlsson, Gunilla, et al.
(author)
-
Nedfall och avrinning av metaller, svavel och kväve i närheten av Rönnskärsverken från 1986/87 - 2016/17
- 2018
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Sedan mitten av 1980-talet har IVL Svenska Miljöinstitutet AB utfört undersökningar av deposition och avrinning av bland annat svavel, kväve samt metaller i ett granskogsområde vid Holmsvattnet, ca 15 km SSV om Rönnskärsverken. Inför det hydrologiska året 2013/14 flyttades mätningarna på grund av avverkning till en ny station i närheten av den tidigare mätstationen. I denna rapport jämförs resultaten från mätningarna 2016/17 vid Holmsvattnet med tidigare mätningar i området samt med mätningar vid andra närliggande stationer inom Krondroppsnätet. Syftet med mätningarna är att kvantifiera det atmosfäriska nedfallet samt beskriva förändringar i kemin i det avrinnande vattnet. Under de senaste 30 åren har svavelnedfallet och det totala nedfallet av försurande ämnen, räknat som vätejoner, såväl som nedfallet av oorganiskt kväve vid Holmsvattnet minskat på ett statistiskt säkerställt vis både i krondroppet och via nederbörden över öppet fält. Under 2016/17, liksom under 2015/16, uppmättes vid många mätplatser i Sverige ett mycket lågt svavelnedfall, så också vid Holmsvattnet och närliggande mätplatser. Svavelnedfallet (utan havssalt) via nederbörden, och det totala svavelnedfallet via krondropp, har ofta varit högre vid Holmsvattnet jämfört med vid närliggande lokaler. Detta gällde också för 2016/17, då det totala svavelnedfallet vid Holmsvattnet var 1,6 kg/ha medan det var cirka hälften, 0,8 kg/ha, vid närliggande kustlokaler. Mängden svavel som deponerades via nederbörden vid Holmsvattnet under 2016/17 var ca 1 kg/ha vid Holmsvattnet, vilket tyder på en fortsatt betydande andel torrdeposition vid Holmsvattnet. Den största mängden svavel kom under september 2017, följt av november 2016 och april 2017. De högsta nederbördsmängderna kom under september 2017, följt av november 2016. Under 2016/17 var kvävenedfallet via nederbörden över öppet fält cirka 1,9 kg/ha, vilket är på liknande nivå som medelvärdet för de föregående fem åren. Nedfallet av baskatjonerna kalcium, kalium och magnesium var under 2016/17 på en liknande nivå som under de föregående 5 åren, om man undantar 2015/16 då nedfallet av baskatjoner var mycket lågt. Resultat från mätningarna av nedfallet av olika metaller vid den nya mätstationen visar på ett genomgående lågt nedfall under 2016/17. I nederbörden över öppet fält var nedfallet av metaller under året på en nivå som är jämförbar med närmast föregående år för samtliga metaller förutom koppar, där nedfallet de två tidigare åren varit det högsta som hittills uppmätts vid Holmsvattnet. Under 2016/17 var kopparnedfallet med nederbörden lägre men fortfarande relativt högt. Kopparnedfallet via krondroppet var dock det lägsta som hittills uppmätts sedan mätstart. Hittills visar resultaten av de fyra årens markvattenkemimätningar vid den nya mätplatsen att pH är högre och halten oorganiskt aluminium lägre där jämfört med vid den gamla mätplatsen. Ingen signifikant förändring av varken pH eller sulfatsvavel uppmättes i markvattnet vid Holmsvattnet under perioden 1998-2011. Halterna av sulfatsvavel i markvattnet har minskat däremot vid många andra krondroppsytor i norra Sverige under samma period, 1998-2011. När det gäller avrinningen verkar halterna av arsenik, kadmium och, i viss mån, även bly i avrinningen i den nya bäcken vara något förhöjda i jämförelse med bäcken vid den tidigare mätplatsen. Dock bör kommande års mätresultat avvaktas innan några definitiva slutsatser kan dras.
|
|
| 18. |
- Pihl-Karlsson, Gunilla, et al.
(author)
-
Samband mellan halter i mossa och deposition av metaller, kväve och svavel
- 2017
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- I undersökningen har data från tidigare undersökningar av koncentrationer av metaller i mossa utnyttjats tillsammans med nygjorda analyser av svavel och kväveinnehåll på mossa insamlade under 2015. Dessutom har depositionsdata använts från den nationella miljöövervakningen som finansieras av Naturvårdsverket samt data från Krondroppsnätet finansierad av olika Luftvårdsförbund, Länsstyrelser och företag. Nedfallsmätningarna av metaller genomförs årligen på ett relativt begränsat antal platser över Sverige. Uppskattningen av metalldepositionen via mossprover ger en betydligt mer geografiskt detaljerad bild av depositionen av dessa metaller och möjliggör kartläggning av platser med lokal påverkan i en betydligt högre grad än vad enbart nedfallsmätningarna möjliggör. Det finns statistiskt säkerställda samband mellan halter i mossa och det atmosfäriska nedfallet av motsvarande ämnen vid eller i närheten av platsen där mossan samlats in för vissa av metallerna samt för svavel och kväve. För metallerna bly, arsenik, vanadin och koppar erhölls starka statistiskt signifikanta samband mellan halt i mossa och deposition. Dessa samband har använts vidare för att skapa detaljerade kartor över metalldepositionen över Sverige för perioden 2012-2014. Det är en intressant möjlighet att göra en rekonstruktion av det historiska kvävenedfallet över Sverige, baserat på herbarieexemplar av mossa, motsvarande vad som tidigare gjorts för Storbritannien. This report is only available in Swedish.
|
|
| 19. |
- Sjöberg, Karin, et al.
(author)
-
Nationell luftövervakning Sakrapport med data från övervakning inom Programområde Luft t.o.m. 2015
- 2016
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Naturvårdsverket, Enheten för luft och klimat, ansvarar för den nationella övervakningen av luftens och nederbördens kvalitet i bakgrundsmiljö. I rapporten redovisas resultat från verksamheten inom Programområde Luft avseende mätningar (genomförda av IVL, SU, SLU och SMHI) till och med 2015 och regionala modellberäkningar (utförda av SMHI) till och med 2014, respektive 2015 för marknära ozon. Den nationella luftövervakningen omfattar även viss mätverksamhet på Svalbard, men denna redovisas inte i föreliggande rapport. Den 1 januari 2016 flyttades verksamheten vid EMEP-stationen Vavihill, på Söderåsen i Skåne, till Hallahus, 1 km norr om den tidigare mätplatsen.För flertalet av de luftföroreningskomponenter som övervakas inom den nationella miljöövervakningen har det, sedan mätningarna startade för mellan 15 och 35 år sedan, generellt skett en avsevärd förbättring avseende såväl halter i luft som deposition i bakgrundsmiljö. Utvecklingen har dock varierat i något olika utsträckning beroende på komponenter och lokalisering i landet. Föroreningsbelastningen är oftast lägre ju längre norrut man kommer.För de flesta ämnen som det finns miljökvalitetsnormer (MKN) respektive miljömål för ligger halterna avsevärt lägre än angivna gräns- och målvärden. Halterna av ozon överskrider i dagsläget MKN för hälsa. För såväl marknära ozon, partiklar (i form av PM2.5) och bensen (i urban bakgrund) finns risk för haltnivåer som överstiger miljömålens preciseringar.Försurande och övergödande ämnenDen luftföroreningsrelaterade belastningen på miljön har under de senaste årtiondena minskat kraftigt till följd av internationella överenskommelser om att begränsa utsläppen av bland annat svavel- och kväveoxider samt av strukturella förändringar inom industrin.LuftEn jämförelse mellan uppmätta halter i luft av svaveldioxid (SO2) på 1980-talet och 2010-talet visar att den årliga medelhalten har minskat med mellan 88 och 95 % vid EMEP-stationerna. När man jämför de svenska regionerna blir det tydligt att koncentrationen under 2010-talet varit lägst i norra Sverige medan koncentrationerna i sydöstra och sydvästra Sverige legat på en jämförbar nivå. Ett undantag är 2014 då koncentrationerna i norra Sverige var på nästan samma nivå som i resten av Sverige. Anledningen till detta antas vara luftintransport av svavel från utbrottet vid Holuhraun på Island. I Sveriges sydvästra och sydöstra regioner har minskningen av SO2 i luft varit större jämfört med i norra Sverige. Motsvarande resultat ses även för halter av svavel i deposition, där minskningen av svavelhalterna i södra Sverige var större jämfört med i norra Sverige. Även deposition av svavel med nederbörd var högre 2014 jämfört med omkringliggande år. Årliga medelkoncentrationer av sulfat i luft (SO4) i luft, uppmätta vid EMEP-stationerna, har minskat med mellan 70 och 80 % från 1980-talet till 2010-talet.En jämförelse mellan uppmätta halter i luft av kvävedioxid (NO2) på 1980-talet och 2010-talet visar att de årliga medelkoncentrationerna vid EMEP-stationerna har minskat med 50 % i södra Sverige (Vavihill, Rörvik/Råö och Aspvreten) och med drygt 70 % i norra Sverige (Bredkälen). Jämförelsen mellan svenska regioner visar att halterna under 2010-talet varit högst i sydvästra Sverige och lägst i norra Sverige. Koncentrationerna i sydöstra Sverige ligger däremellan.Årliga medelkoncentrationer av nitrat (NO3) i luft, mätta vid EMEP-stationerna under 1986-2015, visar en minskning på ungefär 50 % vid Vavihill och Aspvreten och 35 % vid Rörvik/Råö. Nitratkoncentrationen vid Bredkälen har för hela tidsperioden varit betydligt lägre jämfört med vid övriga EMEP-stationer, men även här har koncentrationerna minskat signifikant. Årsmedelvärdet av ammonium (NH4) i luft har vid EMEP-stationerna minskat med 50 - 60 % under motsvarande tidsperiod.Halter i luft av Cl, Na, Mg, Ca och K har mätts vid EMEP-stationerna under 2009-2015. Generellt har årsmedelhalterna varit högst vid Råö och lägst vid Bredkälen.Modellering av regionala lufthalter utförs med MATCH Sverigesystemet genom att kombinera observationer och modelldata till en nationell kartläggning där mätningar respektive modeller kompletterar varandra i syfte att uppnå ett förbättrat kunskapsläge. Med hjälp av modellering kan föroreningshalterna i Sverige dessutom delas upp i halter orsakade av svenska emissioner och halter orsakade av emissioner utanför Sverige.Modelleringen visar att för reducerat kväve (NHX, ammonium + ammoniak) i luft varierade årsmedel av totalhalten av NHX för 2014 mellan som högst 1,19 μg N/m3 i söder och som lägst 0,04 μg N/m3 i nordligaste Sverige. För kvävedioxid varierade årsmedelhalten mellan som lägst 0,06 i Norrlands inland och som högst i södra Sverige och Stockholmsregionen, med maxvärde 2,31 μg N/m3. Koncentrationen av svaveldioxid år 2014 varierade mellan 0,03 och 0,81 μg S/m3. Under 2014 orsakade de svenska emissionerna i genomsnitt 27 % av totalhalterna för SO2 över svenska landområden. Motsvarande siffra för NO2 och reducerat kväve beräknas till 48 % respektive 37 %.Nederbörd och depositionVåtdepositionen av svavel var betydligt högre under 2014 jämfört med 2015. Detta berodde med stor sannolikhet på det stora svavelutsläppet från vulkanutbrottet på Island mellan augusti 2014 och februari 2015. Även våtdepositionen av oorganiskt kväve var betydligt högre 2014 jämfört med 2015, framförallt i sydvästra Sverige. I sydligaste Skåne, på Romeleåsen, uppmättes inom Krondroppsnätet 2014 ett årligt kvävenedfall via nederbörden på strax över 20 kg/ha. Under 2015 uppmättes det högsta kvävenedfallet i nederbörden i södra Halland på 14 kg/ha.En statistisk trendanalys för nedfall med nederbörden (våtdepositionen) har genomförts för perioden 2000-2015, uppdelat på tre olika områden i Sverige (norra, sydöstra och sydvästra). De lokaler som ingått i analysen i de olika områdena är de lokaler som har full datatäckning under samtliga år. Ingen representativitetsaspekt för vilka lokaler som representerar de olika områdena har ingått i analysen. En period på 15 år är dock relativt kort för att beräkna trender för nedfall via nederbörden, eftersom nedfallet beror av en kombination av utsläppsförändringar och nederbördsmängder. Det finns därför en risk att trenderna kan växla beroende på vilken period som analyseras. När det gäller nederbördsmängderna syns ingen statistiskt säkerställd trend i något av de tre analyserade områdena (norra, sydöstra eller sydvästra Sverige). Våtdepositionen av svavel har minskat med 51-65 % för alla tre områdena i Sverige. Mest har svaveldepositionen minskat i sydvästra Sverige och minst i norra Sverige, där belastningen varit lägst. Vätejondepositionen, som kan användas som ett mått på denförsurande belastningen, har även den minskat i samtliga områden. Ingen statistiskt signifikant förändring har erhållits för kloriddepositionen i något område sedan år 2000.Våtdepositionen av oorganiskt kväve (nitrat + ammoniumkväve) har under perioden 2000-2015 minskat signifikant i norra (29 %) och sydvästra Sverige (24 %), medan ingen signifikant förändring kunde påvisas för sydöstra Sverige. För enbart ammoniumkväve erhölls ingen statistiskt säkerställd förändring för något av de tre områdena. Nitratkväve däremot har minskat signifikant i alla tre områdena sedan år 2000. I sydvästra Sverige har kvävenedfallet som nitrat minskat med 41 %, i sydöstra Sverige med 35 % och i norra Sverige med 34 %.Mängden totaldeposition (våt och torr) till olika marktyper har också beräknats med modellsystemet MATCH Sverige och redovisas i denna rapport för exempelvis oxiderat svavel utan havssalt (XSOX, summan av svaveldioxid och sulfat), reducerat kväve (NHX, summan av ammonium och ammoniak) samt oxiderat kväve (NOY, summan av bland annat NO, NO2, HNO3, PAN, N2O5, NO3-salter och organiskt NO3-). Modelleringen visar att andelen våtdeposition relativt totaldepositionen för t.ex. 2014 över svenska landområden i genomsnitt över Sverige var 71 %, 79 % och 78 % för oxiderat svavel (havssalt ej inkluderat), reducerat respektive oxiderat kväve.Modelleringen visar att största depositionen av reducerat kväve sker i södra Sverige och minst deponeras i norra Norrlands inland. En markant ökning av totaldepositionen ses för 2014 jämfört med 2013, främst i Skåne och Blekinge, men även upp ovanför Stockholmsområdet. Det svenska bidraget beräknades vara marginellt högre i södra Sverige under 2014 än 2013, vilket indikerar att den ökade totaldepositionen till stor del berodde på långtransportbidrag. Till exempel varierade totaldepositionen över Sverige mellan 35 och 820 mg N/m2 under 2014. Liknande mönster syns för oxiderat kväve, och för 2014 varierade totaldepositionen mellan 40 och 690 mg N/m2.Totaldepositionen av XSOX (oxiderat svavel exklusive havssalt) var högre i hela landet 2014 jämfört med 2013, främst i södra och mellersta Sverige. Det svenska bidraget var ungefär detsamma för de två åren, vilket indikerar att långdistanstransporten orsakade ökningen av totaldeposition. För XSOX var vulkanutbrottet vid Bardarbunga på Island en bidragande orsak, framförallt i mellan-Sverige. Totaldepositionen av oxiderat svavel utan havssalt varierade mellan 100 och 600 mg S/m2 år 2014.Enligt modelleringen orsakade de svenska emissionerna under 2014 i genomsnitt 5 % av totaldepositionen för oxiderat svavel (exklusive havssalt) över svenska landområden. Motsvarande siffra för oxiderat kväve och reducerat kväve var 6 % respektive 15 %.TungmetallerHalterna av tungmetaller i luft och nederbörd är, med viss reservation för kvicksilver, lägre i Sverige än i många andra j
|
|
| 20. |
|
|
| 21. |
- Sjöberg, Karin, et al.
(author)
-
Nationell miljöövervakning - luft
- 2013
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- På uppdrag av Naturvårdsverket, Enheten för luft och klimat, bedrivs mätningar av luftens och nederbördens sammansättning, främst i bakgrundsmiljö, inom olika mätprogram. IVL Svenska Miljöinstitutet har ansvar för genomförandet av merparten av verksamheten inom luftområdet. Därtill ombesörjer både Institutionen för Tillämpad Miljöteknik (ITM) vid Stockholms universitet och Institutionen för Mark och Miljö vid Sveriges lantbruks-universitet (SLU) delar av övervakningen. SMHI genomför, med hjälp av beräknings-modeller, en geografisk kartläggning av halter i luft och deposition av försurande och övergödande ämnen på nationell nivå. De samlade resultaten från mätningar till och med 2011 och beräkningar till och med 2010 redovisas i denna rapport. Det har generellt sett skett en avsevärd förbättring avseende såväl halter i luft som deposition i bakgrundsmiljö för flertalet av de luftförorenings-komponenter som övervakas inom den nationella miljöövervakningen sedan mätningarna startade för mellan 10 och 30 år sedan. Utvecklingen har dock varierat i något olika utsträckning beroende på komponent och lokalisering i landet. Föroreningsbelastningen är oftast lägre ju längre norrut man kommer. För de flesta de ämnen som det finns miljökvalitetsnormer (MKN) respektive miljömål för ligger halterna avsevärt lägre än angivna gräns- och målvärden. Halterna av ozon överskrider i dagsläget MKN för hälsa. För såväl ozon som för bensen (i urban bakgrund) finns risk för haltnivåer som överstiger miljömålens preciseringar.
|
|
| 22. |
|
|
| 23. |
- Sjöberg, Karin, et al.
(author)
-
Nationell Miljöövervakning - LuftData t.o.m. 2009
- 2011
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- På uppdrag av Naturvårdsverkets Miljöövervakningsenhet bedrivs mätningar av luftens och nederbördens sammansättning, främst i bakgrundsmiljö, inom olika mätprogram. IVL Svenska Miljöinstitutet har ansvar för genomförandet av merparten av verksamheten inom luftområdet. Därtill ombesörjer både Institutionen för Tillämpad Miljöteknik (ITM) vid Stockholms universitet och Institutionen för Mark och Miljö vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) delar av övervakningen. De samlade resultaten från mätningarna till och med 2009 redovisas i denna rapport. Det har generellt sett skett en avsevärd förbättring avseende såväl halter i luft som deposition i bakgrundsmiljö för flertalet av de luftföroreningskomponenter som övervakas inom den nationella miljöövervakningen sedan mätningarna startade för mellan 10 och 30 år sedan. Utvecklingen har dock varierat i något olika utsträckning beroende på komponent och lokalisering i landet. Föroreningsbelastningen är oftast lägre ju längre norrut man kommer. För de flesta de ämnen som det finns miljökvalitetsnormer (MKN) respektive miljömål för ligger halterna avsevärt lägre än angivna gräns- och målvärden. Halterna av ozon överskrider i dagsläget MKN för hälsa. För såväl ozon som bensen (i urban bakgrund) och eten finns risk för haltnivåer som överstiger miljömålen.
|
|
| 24. |
- Sjöberg, Karin, et al.
(author)
-
Sakrapport 2013 : Data från övervakning inom Programområde Luft t.o.m. år 2013
- 2014
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Naturvårdsverket, Enheten för luft och klimat, ansvarar för den nationella övervakningen av luftens och nederbördens kvalitet i bakgrundsmiljö. I rapporten redovisas resultat från verksamheten inom Programområde Luft avseende mätningar (genomförda av IVL, ITM och SLU) till och med 2013 och modellberäkningar (utförda av SMHI) till och med 2012.För flertalet av de luftföroreningskomponenter som övervakas inom den nationella miljöövervakningen har det, sedan mätningarna startade för mellan 10 och 30 år sedan, generellt skett en avsevärd förbättring avseende såväl halter i luft som deposition i bakgrundsmiljö. Utvecklingen har dock varierat i något olika utsträckning beroende på komponenter och lokalisering i landet. Föroreningsbelastningen är oftast lägre ju längre norrut man kommer.För de flesta ämnen som det finns miljökvalitetsnormer (MKN) respektive miljömål för ligger halterna avsevärt lägre än angivna gräns- och målvärden. Halterna av ozon överskrider i dagsläget MKN för hälsa. För såväl marknära ozon, partiklar (i form av PM 2.5) och bensen (i urban bakgrund) finns risk för haltnivåer som överstiger miljömålens preciseringar.Försurande och övergödande ämnenLuftEn jämförelse mellan uppmätta halter i luft av SO2-S på 1980-talet och 2000-talet visar att den årliga medelhalten har minskat med cirka 90 % på EMEP-stationerna. När man jämför de svenska regionerna blir det tydligt att koncentrationen under 2000-talet var högst i Götaland-kust och Skåne samt Svealand-Stockholmsregionen och lägst i de västra delarna av norra Sverige. Årliga medelkoncentrationer av SO4-S i luft, uppmätta på EMEP-stationerna, har minskat med 65-70 % från 1980-talet till 2000-talet.En jämförelse mellan uppmätta halter i luft av NO2-N på 1980-talet och 2000-talet visar att de årliga medelkoncentrationerna vid EMEP-stationerna har minskat med 40 % i södra Sverige (Vavihill och Rörvik/Råö) och med 70 % i de västra delarna av norra Sverige (Bredkälen). Halterna i Bredkälen har dock varit låga (< 1 μg m-3) under hela perioden, med undantag för 2003.Jämförelsen mellan svenska regioner visar att halterna under 2000-talet varit högst i Svealand-Stockholmsregionen och lägst i de västra delarna av norra Sverige. Årliga medelkoncentrationer av NO3-N i luft, mätta vid EMEP-stationerna under 1986-2013, visar en tendens till att ha minskat något i södra Sverige (Vavihill). Mätningarna på övriga stationer uppvisar ingen märkbar trend. För NH4-N-koncentrationen i luft har årsmedelvärdet minskat med 30-35 % under motsvarande tidsperiod vid stationerna i södra Sverige (Vavihill och Rörvik/Råö).Halter i luft av Cl, Na, Mg, Ca och K har mätts vid EMEP-stationerna under 2009-2013. Generellt har årsmedelhalterna varit högst vid Råö (Hallands län) och lägst vid Bredkälen (Jämtlands län).Modelleringen av lufthalter utförs genom att kombinera observationer och modelldata till en kartläggning där mätningar respektive modeller kompletterar varandra i syfte att uppnå ett förbättrat kunskapsläge. Med hjälp av modellering kan föroreningshalterna i Sverige dessutom delas upp i halter orsakade av svenska emissioner och halter orsakade av emissioner utanför Sverige.Modelleringen visar att för reducerat kväve i luft varierar totalhalten för 2012 mellan som högst 1,7 μg N m-3 i söder och som lägst 0,09 μg N m-3 i nordligaste Sverige. För oxiderat kväve ses de högsta koncentrationerna i storstadsregionerna och varierar mellan 0,07 och 2,6 μg N m -3 över Sverige. För svaveldioxid varierar koncentrationen i luft mellan 0,03 och 1,9 μg S m-3 över Sverige, med högst värden vid storstäderna och Norrlandskusten. Över svenska landområden står Sveriges bidrag till totalhalterna år 2012 för 42 % för SO2, 39 % för NO2 och 35 % för NHx enligt modellering.Nederbörd och depositionDepositionen för flertalet ämnen var relativt låg under 2013 vilket främst kan förklaras av den låga nederbördsmängden.Uppmätta halter av olika ämnen i nederbörd över öppet fält består till största delen av våtdeposition, men i södra Sverige kan torrdepositionen uppgå till 40 % av den samlade depositionen. Ju längre norrut i Sverige desto lägre andel torrdeposition. Den statistiska analysen för nedfall med nederbörden (våtdepositionen) har koncentrerats till 2000-2013 uppdelat på tre olika områden i Sverige. De lokaler som ingått i analysen i de olika områdena är de lokaler som har full datatäckning under samtliga år. Ingen representativitets-aspekt för vilka lokaler som representerar de olika områdena har ingått i analysen.När det gäller nederbördsmängderna syns ingen statistiskt säkerställd trend i något område i Sverige. Våtdepositionen av svavel har minskat med 49-62 % under perioden 2000-2013 för alla tre områdena i Sverige. Mest har svaveldepositionen minskat i sydvästra Sverige och minst i norra Sverige där belastningen varit lägst. Vätejondepositionen, som kan användas som ett mått på den försurande belastningen, har även den minskat i samtliga områden sedan år 2000.Våtdepositionen av oorganiskt kväve (nitrat + ammoniumkväve) har under perioden 2000-2013 minskat signifikant i alla tre områdena i Sverige. Mest har depositionen av oorganiskt kväve minskat i sydöstra Sverige (30 %) och minst i norra Sverige (25 %). För enbart ammoniumkväve finns ingen statistiskt säkerställd förändring för något av de tre områdena. Nitratkväve däremot har minskat med 40 % i sydvästra Sverige och med 33 % i sydöstra Sverige sedan år 2000. I norra Sverige finns inga statistiskt säkerställda förändringar för nitratkväve. Man bör dock betänka att det endast är vid ett fåtal av de enskilda stationerna i de olika områdena som minskningen i våtdepositionen är statistiskt säkerställd, om man undantar nitratdepositionen i sydvästra Sverige som minskat vid 5 av 6 mätstationer.Modellering utförs genom att kombinera observationer och modelldata till en kartläggning där mätningar och modeller kompletterar varandra, i syfte att uppnå förbättrad kunskap. Mängden totaldeposition (våt och torr) till olika marktyper har också beräknats med modellsystemet och redovisas i denna rapport. Modelleringen visar att våtdepositionens andel av totaldepositionen är det största bidraget, t.ex. år 2012 för svavel (havssalt ingår ej) 73 %, för NHX 77 % och för NOY 80 %.Modelleringen visar att oxiderat kväve har högst totaldeposition i sydvästra Sverige och lägst i norra Norrland. För 2012 varierar totaldepositionen mellan 40 och 650 mg N m-2. Liknande mönster syns för reducerat kväve, där totaldepositionen varierar mellan 35 och 620 mg N m-2 under 2012. För svavel (exklusive havssalt) varierar totaldepositionen mellan 80 och 670 mg S m-2. Högst är depositionen i södra Sverige och längs Norrlandskusten, och lägst i Norrlands inland. Under 2012 orsakade de svenska emissionerna i genomsnitt 9 % av totaldepositionen för svavel (exklusive havssalt) över Sveriges landyta. Motsvarande siffra för oxiderat och reducerat kväve var 7 % respektive 17 %.TungmetallerHalterna av tungmetaller i luft och nederbörd är, med viss reservation för kvicksilver, lägre i Sverige än i många andra jämförbara EU-länder, främst till följd av vår nordliga position och våra förhållandevis låga inhemska emissioner. Årsmedelvärden av bly, nickel, kadmium och arsenik i luft i södra Sverige är som högst en faktor 10 gånger lägre än de tröskelvärden som anges i EU:s direktiv om halter i luft(2004/107/EG; 2008/50/EG) . Eftersom kvicksilver huvudsakligen uppträder som en gas, med lång uppehållstid i atmosfären, har metallen ett delvis annorlunda spridningsmönster än övriga tungmetaller. Numera är halterna av kvicksilver i luft och nederbörd i södra Sverige och i stora delar av Europa ungefär lika höga.Organiska miljögifterHalterna av PCB och klorerade pesticider i bakgrundsluft har generellt minskat sedan mätningarna startade 1996, men minskningen har klingat av och halterna under de senaste åren ligger i samma nivå.Under perioden 2009 till 2013 har halterna i luft av PAH, PCB och DDT varit högre i södra Sverige jämfört med norra Finland, medan α-HCH och klordaner har varit i samma nivå, vilket också gäller för depositionen.Pesticiderna aldrin, heptaklor, diuron, atrazin och isoproturon, vilka mäts på Råö, har endast kunnat detekteras i enstaka luft- och depositionsprover. Endosulfan (α-, β-endosulfan, endosulfan-sulfat) förekommer i samtliga luft- och depositionsprover från både Råö och Pallas.Sedan starten av mätningarna har BDE (47, 99, 100) i luft och deposition vid Pallas minskat för att nu ligga i samma storleksordning som vid Råö och Aspvreten. BDE-209 och HBCDD har endast detekterats vid enstaka tillfällen.Under 2009-2012 uppmättes vid de flesta tillfällen högre halter dioxiner/furaner i luften på svenska västkusten jämfört med östkusten, medan halten av klorparaffiner (SCCP) var högre på Aspvreten.Dessa mätningar, vars syfte är följa upp halter i luft och deposition av organiska miljögifter, visar att åtgärder som förbud mot användning, medför att halter i luft och deposition långsiktigt minskar. PCB förekommer dock fortfarande i luft vid svenska bakgrundsområden trots att användning för länge sedan stoppats. Minskningen av PCB-halterna går långsamt, vilket visar att det i samhället och i ekosystem har lagrats upp PCB. Vad gäller t.ex. PBDE syns en tydlig nedgång av halterna, vilket visar effekten av att dessa kemikalier har förbjudits inom EU.Växtskyddsmedel (pesticider)Högre halter och fler substanser av växtskyddsmedel påträffades i nederbörd från Vavihill i sydligaste Sverige jämfört med nederbörd från Aspvreten som ligger längre åt nordost (strax söder om Stockholm). S
|
|
| 25. |
- Sjöberg, Karin, et al.
(author)
-
Sakrapport 2013 - Data från övervakning inom Programområde luft till och med år 2013
- 2013
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- The Swedish Environmental Protection Agency, the unit for Air Quality and Climate Change, is responsible for the national air quality and precipitation monitoring in rural background areas. The report presents the results from the activities within the National monitoring progamme for air pollutants regarding measurements (performed by IVL, ITM and SLU respectively) until 2013 and modelling (performed by SMHI) under 2012. This report is only available in Swedish.
|
|
| 26. |
- Sprovieri, F., et al.
(author)
-
Atmospheric mercury concentrations observed at ground-based monitoring sites globally distributed in the framework of the GMOS network
- 2016
-
In: Atmospheric Chemistry and Physics. - : Copernicus GmbH. - 1680-7316 .- 1680-7324. ; 16:18, s. 11915-11935
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Long-term monitoring of data of ambient mercury (Hg) on a global scale to assess its emission, transport, atmospheric chemistry, and deposition processes is vital to understanding the impact of Hg pollution on the environment. The Global Mercury Observation System (GMOS) project was funded by the European Commission (http://www.gmos.eu) and started in November 2010 with the overall goal to develop a coordinated global observing system to monitor Hg on a global scale, including a large network of ground-based monitoring stations, ad hoc periodic oceanographic cruises and measurement flights in the lower and upper troposphere as well as in the lower stratosphere. To date, more than 40 ground-based monitoring sites constitute the global network covering many regions where little to no observational data were available before GMOS. This work presents atmospheric Hg concentrations recorded worldwide in the framework of the GMOS project (2010-2015), analyzing Hg measurement results in terms of temporal trends, seasonality and comparability within the network. Major findings highlighted in this paper include a clear gradient of Hg concentrations between the Northern and Southern hemispheres, confirming that the gradient observed is mostly driven by local and regional sources, which can be anthropogenic, natural or a combination of both.
|
|
| 27. |
- Wiberg, Karin, et al.
(author)
-
Concentrations and Fluxes of Hexachlorocyclohexanes and Chiral Composition of -HCH in Environmental Samples from the Southern Baltic Sea
- 2001
-
In: Environmental Science & Technology. - : American Chemical Society (ACS). - 0013-936X .- 1520-5851. ; 35:24, s. 4739-46
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- In summer 1997 and winter 1998, paired boundary air and surface water samples were collected during cruises in the southern Baltic Sea. Simultaneously, deposition samples were taken at Gotland Island, located close to the air-water sampling area. Water samples taken shortly after the flooding of Oder and Wisla Rivers in summer 1997 were also included in the study. Concentrations and gas exchange fluxes of - and -HCH and chiral composition of -HCH were determined. According to fugacity calculations, the HCHs were close to air-sea partitioning equilibrium. The net fluxes varied over time, particularly during summer. Importance of the air to sea removal routes "gross gas deposition" and "wet deposition" were about equal for -HCH, while the scavenging via precipitation was less important for -HCH. Enantiomer fractions were used to estimate the fraction of -HCH in the boundary air layer that had volatilized from the water. During summer, the fraction was approximately 60%, and wintertime significantly less (0-35%). Variations in air mass origin were clearly reflected in net air-sea gas exchange and isomeric and enantiomeric "signatures" in boundary air. The composition of boundary air and precipitation was also variable depending on season.
|
|
| 28. |
- Wängberg, Ingvar, et al.
(author)
-
Airborne mercury species at the Råö background monitoring site in Sweden: distribution of mercury as an effect of long-range transport
- 2016
-
In: Atmospheric Chemistry And Physics. - : Copernicus GmbH. - 1680-7316 .- 1680-7324. ; 16, s. 13379–13387-
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Within the EU-funded project, Global Mercury Observation System (GMOS) airborne mercury has been monitored at the background Råö measurement site on the western coast of Sweden from mid-May 2012 to the beginning of July 2013 and from the beginning of February 2014 to the end of May 2015. The following mercury species/fractions were measured: gaseous elemental mercury (GEM), particulate bound mercury (PBM) and gaseous oxidised mercury (GOM) using the Tekran measurement system. The mercury concentrations measured at the Råö site were found to be low in comparison to other, comparable, European measurement sites. A back-trajectory analysis to study the origin of air masses reaching the Råö site was performed. Due to the remote location of the Råö measurement station it receives background air about 60 % of the time. However, elevated mercury concentrations arriving with air masses coming from the south-east are noticeable. GEM and PBM concentrations show a clear annual variation with the highest values occurring during winter, whereas the highest concentrations of GOM were obtained in spring and summer. An evaluation of the diurnal pattern of GOM, with peak concentrations at midday or in the early afternoon, which often is observed at remote places, shows that it is likely to be driven by local meteorology in a similar way to ozone. Evidence that a significant part of the GOM measured at the Råö site has been formed in free tropospheric air is presented.
|
|
| 29. |
|
|
| 30. |
- Wängberg, Ingvar, et al.
(author)
-
Atmospheric Mercury in Sweden, Northern Finland and Northern Europe. Results from National Monitoring and European Research
- 2001
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Atmospheric mercury concentrations and mercury fluxes measured during the period 1995 to 1999 at the AMAP master station of Pallas, a remote station in Northern Finland, and at Rörvik an EMEP station located on the West Coast of Sweden are reported. The result are discussed and compared with atmospheric mercury data generated within the EU-project, Mercury over Europe (MOE). Total particulate mercury exhibit a strong south to north gradient with the highest concentrations in the south, near source areas in Central Europe. Mercury in precipitation also exhibits a south to north gradient
|
|
| 31. |
- Wängberg, Ingvar, et al.
(author)
-
Deposition och avrinning av metaller, svavel och kväve vid Holmsvattnet 1986/97-2011/12
- 2013
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- IVL Svenska Miljöinstitutet AB har sedan 1991 utfört kontinuerliga undersökningar av deposition och avrinning av bland annat svavel, kväve samt metaller i ett granskogsområde vid Holmsvattnet, ca 17 km SSV om Rönnskärsverket. De allra första mätningarna utfördes under några år med start 1986. Syftet med mätningarna är att kvantifiera depositionen samt beskriva förändringar i det avrinnande vattnets kemi. Undersökningarna under 2011/12 presenteras kortfattat månadsvis i årsrapporten. I mitten av maj 2011 avverkades skogen i provytan, och krondropps- och markvattenmätningarna avslutades därigenom. I samband med detta, och andra oförutsedda händelser, blev det ett mätuppehåll även för mätningarna över öppet fält från mitten av maj till slutet av augusti. Detta medför att inget årsmedel finns för mätningarna för 2010/11. Under 2011/12 finns återigen kompletta mätningar över öppet fält och dessa redovisas i denna rapport. Krondroppsmätningarna kommer att återupptas så snart en lämplig yta hittats. Mätningarna av avrinningsvattnet har dock genomförts på normalt sätt utan uppehåll under mätperioden. Resultatredovisning och analys i denna rapport är på grund av avbrotten i mätningarna av betydligt mindre omfattning än tidigare års rapporter. För flertalet parametrar var depositionen under 2011/12 i nivå med eller något lägre jämfört med tidigare år mätningar, något som också visas i de enskilda månadsvisa mätningarna. Årsavrinningen (kg/ha) för samtliga metaller var under 2011/12 på en högre nivå jämfört med närmast föregående år. Detta kan förklaras av bland annat av relativt höga avrinningsflöden.
|
|
| 32. |
- Wängberg, Ingvar, et al.
(author)
-
Deposition och avrinning av metaller, svavel och kväve vid Holmsvattnet under åren 1986-2007. Årsrapport 2008
- 2008
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- IVL Svenska Miljöinstitutet AB utför sedan 1992 undersökningar av deposition och avrinning av svavel, kväve samt metaller i ett granskogsområde vid Holmsvattnet, 17 km SSV om smältverket vid Rönnskär. Syftet är att kvantifiera depositionen samt beskriva eventuella förändringar i det avrinnande vattnets kemi. Undersökningarna under 2006/07 jämförs med mätningar under 1986 till 2006 i samma område. Mätningarna påverkades av avverkningar i områden gränsande till provytan under 2002, samt av upprensningar av vindfällen efter en storm i november 2006. Nedfallsmätningarna på öppet fält i Holmsvatten under 2006/07 visade en nederbördsmängd på 814 mm, vilket är nästan dubbelt så mycket som föregående år (428 mm). Våtdepositionen av antropogent svavel var 1,9 kg svavel per hektar jämfört med mätseriens medelvärde 2,3 kg per hektar. Vad gäller oorganiskt kväve var våtdepositionen 1,8 kg oorganiskt kväve per hektar jämfört med medelvärdet 2,1 kg per hektar. Sedan mätningarna startade 1991/92 har nedfallet av antropogent svavel minskat med omkring en tredjedel. pH i nederbörden har ökat signifikant och det totala nedfallet av försurande ämnen, räknat som vätejoner, har minskat. För kväve finns ingen signifikant förändring över tiden. Depositionen i krondroppet i granytan var 3,8 kg svavel (utan havssaltsandel) per hektar under senaste hydrologiska året, vilket är betydligt högre än vid många lokaler i södra Sverige. Den relativt stora skillnaden mellan uppmätt svaveldeposition på öppet fält och via krondropp indikerar att torrdeposition fortfarande är betydelsefull vad gäller svavelnedfallet vid Holmsvatten. Precis som på öppet fält visar nedfallsmätningarna i granytan ett tydligt minskat svavelnedfall sedan början av 1990-talet, från omkring 4,9 till 3,4 kg per hektar och år, för de fyra första respektive fyra senaste åren mätningar har genomförts. Nedgången i svavelnedfallet via krondropp är dock mindre än på många andra ställen i norra Sverige.Krondroppsmätningarna i granytan visar att 0,2 kg oorganiskt kväve per hektar belastade marken i skogen under det hydrologiska året 2006/07. Detta är betydligt lägre än föregående år (0,8 kg/ha) och även lägre än genomsnittet för hela den 16-åriga mätserien (0,6 kg/ha). Påverkan av saltförande vindar, mätt som kloriddeposition, var högre än genomsnittet (3,5 kg/ha) och uppmättes till 4,9 kg/ha under 2006/07, vilket är den högsta noteringen sedan mätningarna påbörjades 1991. Liksom för sulfatsvavel uppvisar halterna i nederbörd av metallerna arsenik, koppar, kadmium och bly en tydlig minskning mellan åren 1986 och 1989. Under 1990-talet och fram till idag har depositionen varit mer eller mindre konstant. På grund av problem med blanker måste de senaste årens zinkdata revideras. Tidigare rapporterade depositioner och halter av zink i nederbörd och krondropp är kraftigt överskattade på grund av att en del av den provutrustning som använts vintertid på något vis kontaminerats med zink. Under det senaste mätåret, 2006/07, har halterna av arsenik, kadmium, krom, och nickel i nederbörd varit på samma nivå som vid bakgrundsstationer i mellersta och norra Sverige. Depositionen av metallerna var något högre än närmast föregående år, detta trots att halterna var något lägre i nederbörde/krondroppet men samtidigt var mängden nederbörd/krondropp högre under 2006/07. Årsavrinningen var under 2006/07 relativt hög, 368 mm, vilket ledde till något högre förluster av metaller (arsenik, kadmium, koppar, bly) och andra markbundna ämnen till vattendraget än närmast föregående år. Utlakningen av zink var något lägre än närmast förvarande år.
|
|
| 33. |
- Wängberg, Ingvar, et al.
(author)
-
Kvicksilver och organiska miljögifter i Örserumsviken. Utvärdering av mätresultat
- 2001
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- En omfattande sammanställning har gjorts om miljötillståndet i Örserumsviken söder om Västervik, med avseende på miljöföroreningarna PCB, PAH och kvicksilver. Viken är för närvarande föremål för en genomgripande sanering. Resultaten visar att stora mängder PCB och kvicksilver ligger lagrade inom området, samt att Örserumsviken är en källa till PCB och kvicksilver för omgivningen, medan PAH i större utsträckning deponeras i området. Betydande mängder av samtliga tre föroreningsgrupper uppskattas avgå med vatten ut i Östersjön varje år.
|
|
| 34. |
- Wängberg, Ingvar, et al.
(author)
-
Mercury cycling in the Environment - Effects of Climate Change
- 2010
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Two simple models have been used to evaluate the possible effect of climate change in respect to changed atmospheric oxidation potential of mercury and re-emission from the oceans. In both cases only the effect of temperature increase was considered. This is an obviously limitation considering the complexity of mercury cycling as a whole. However, the result suggests that in a warmer climate gas phase oxidation of GEM in the marine troposphere may be less efficient causing the mercury concentration in the atmosphere to increase. Simultaneously the mercury re-emission flux from the ocean to the atmosphere tends to increase. If this really is the case it means that part of the oceanic mercury pool will be moved to the atmosphere. The environmental effect of that not obvious. A somewhat higher GEM concentration is not harmful as such, but means that mercury distribution via the atmosphere could be even more important in the future. Another conceivable consequence of mercury being moved from the sea to the atmosphere is that the oceanic sink of mercury may be slightly less important. Simulations with a complex atmospheric chemistry model have shown results pointing in the same direction. In the lower troposphere the effect of increased temperature on slow-down of Hg oxidation was, comparing to the effect of the reaction rate only, magnified by the fact that Br concentrations decreased significantly in the +5K case. Thus, in a 5K warmer marine boundary layer the Hg0 oxidation rate was reduced by 40% resulting in c.a. 15% increase in concentrations of RGM. In higher altitudes the bromine concentrations were much lower, the dominating source was photolysis of halocarbons and there was only small temperature effect on concentrations. The effect of temperature on slow-down of oxidation of Hg0 was accordingly less pronounced.
|
|
| 35. |
- Wängberg, Ingvar
(author)
-
Multi-model study of mercury dispersion in the atmosphere: Atmospheric processes and model evaluation
- 2017
-
In: Atmospheric Chemistry And Physics. - : Copernicus GmbH. - 1680-7316 .- 1680-7324. ; 17:8, s. 5271-5295
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Current understanding of mercury (Hg) behavior in the atmosphere contains significant gaps. Some key characteristics of Hg processes, including anthropogenic and geogenic emissions, atmospheric chemistry, and air–surface exchange, are still poorly known. This study provides a complex analysis of processes governing Hg fate in the atmosphere involving both measured data from ground-based sites and simulation results from chemical transport models. A variety of long-term measurements of gaseous elemental Hg (GEM) and reactive Hg (RM) concentration as well as Hg wet deposition flux have been compiled from different global and regional monitoring networks. Four contemporary global-scale transport models for Hg were used, both in their state-of-the-art configurations and for a number of numerical experiments to evaluate particular processes. Results of the model simulations were evaluated against measurements. As follows from the analysis, the interhemispheric GEM gradient is largely formed by the prevailing spatial distribution of anthropogenic emissions in the Northern Hemisphere. The contributions of natural and secondary emissions enhance the south-to-north gradient, but their effect is less significant. Atmospheric chemistry has a limited effect on the spatial distribution and temporal variation of GEM concentration in surface air. In contrast, RM air concentration and wet deposition are largely defined by oxidation chemistry. The Br oxidation mechanism can reproduce successfully the observed seasonal variation of the RM=GEM ratio in the near-surface layer, but it predicts a wet deposition maximum in spring instead of in summer as observed at monitoring sites in North America and Europe. Model runs with OH chemistry correctly simulate both the periods of maximum and minimum values and the amplitude of observed seasonal variation but shift the maximum RM=GEM ratios from spring to summer. O3 chemistry does not predict significant seasonal variation of Hg oxidation. Hence, the performance of the Hg oxidation mechanisms under study differs in the extent to which they can reproduce the various observed parameters. This variation implies possibility of more complex chemistry and multiple Hg oxidation pathways occurring concurrently in various parts of the atmosphere.
|
|
| 36. |
- Wängberg, Ingvar
(author)
-
Particulate-phase mercury emissions from biomass burning and impact on resulting deposition: a modelling assessment
- 2017
-
In: Atmospheric Chemistry And Physics. - : Copernicus GmbH. - 1680-7316 .- 1680-7324. ; 17, s. 1881–1899-
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Mercury (Hg) emissions from biomass burning (BB) are an important source of atmospheric Hg and a major factor driving the interannual variation of Hg concentrations in the troposphere. The greatest fraction of Hg from BB is released in the form of elemental Hg (Hg0 (g)). However, little is known about the fraction of Hg bound to particulate matter (HgP) released from BB, and the factors controlling this fraction are also uncertain. In light of the aims of the Minamata Convention to reduce intentional Hg use and emissions from anthropogenic activities, the relative importance of Hg emissions from BB will have an increasing impact on Hg deposition fluxes. Hg speciation is one of the most important factors determining the redistribution of Hg in the atmosphere and the geographical distribution of Hg deposition. Using the latest version of the Global Fire Emissions Database (GFEDv4.1s) and the global Hg chemistry transport model, ECHMERIT, the impact of Hg speciation in BB emissions, and the factors which influence speciation, on Hg deposition have been investigated for the year 2013. The role of other uncertainties related to physical and chemical atmospheric processes involving Hg and the influence of model parametrisations were also investigated, since their interactions with Hg speciation are complex. The comparison with atmospheric HgP concentrations observed at two remote sites, Amsterdam Island (AMD) and Manaus (MAN), in the Amazon showed a significant improvement when considering a fraction of HgP from BB. The set of sensitivity runs also showed how the quantity and geographical distribution of HgP emitted from BB has a limited impact on a global scale, although the inclusion of increasing fractions HgP does limit Hg0 (g) availability to the global atmospheric pool. This reduces the fraction of Hg from BB which deposits to the world’s oceans from 71 to 62 percent. The impact locally is, however, significant on northern boreal and tropical forests, where fires are frequent, uncontrolled and lead to notable Hg inputs to local ecosystems. In the light of ongoing climatic changes this effect could be potentially be exacerbated in the future.
|
|
| 37. |
|
|
| 38. |
- Wängberg, Ingvar, et al.
(author)
-
Utredning av strategi för mätning av TGM och kvicksilver i nederbörd
- 2007
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Mätresultat av kvicksilver i luft och nederbörd från svenska stationer har sammanställts och utvärderats och jämförts med motsvarande data från några andra nordeuropeiska länder. Undersökningen visar att halterna av gasformigt och partikulärt kvicksilver i bakgrundsluft samt kvicksilver i nederbörd minskade markant i början på 1990-talet. En viss minskning av kvicksilver i nederbörd har även noterats under perioden 1995-2002. Däremot ses ingen minskning av gasformigt kvicksilver (TGM) under motsvarande period. Förklaringen är att TGM halten numera i högre grad än tidigare bestäms av bakgrundsnivån av TGM vilken i sin tur påverkas av den globala emissionen av kvicksilver. Ett mätprogram för miljöövervakning av kvicksilver presenteras. Mätprogrammet har utformats utifrån den nuvarande kvicksilversituationen i Sverige och uppfyller de krav som EUs fjärde dotterdirektiv ställer angående mätningar av kvicksilver i luft och nederbörd.
|
|
| 39. |
- Wängberg, Ingvar, et al.
(author)
-
Utvärdering av kvicksilvermätningar i luft och nederbörd i samband med EKA-projektet i Bengtsfors
- 2010
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- I EKA-projektet ingick omfattande arbetsmiljö- och omgivningskontrollmätningar. Här presenteras resultatet av en utvärdering av kvicksilvermätningarna. Inför rivningen av det gamla cellhuset inneslöts byggnaden i ett tält i syfte att skydda omgivningen från förorenat damm m.m. Åtgärden fungerade bra, mer än 3 kg kvicksilver som annars skulle avgått genom förångning och via damning togs om hand av tältets reningsanläggning. Å andra sidan blev kvicksilverhalten i tältet mycket hög. Speciella säkerhetsåtgärder och rigorös användning av andningsskydd och skyddskläder krävdes vilket gjorde rivningsarbetet mer trögarbetat. Resterande markarbeten skedde under bar himmel. Erfarenheter från projektet visar att sprinkling och täckning av förorenade jordmassor minskar spridning av kvicksilver avsevärt. Likaså kan emission av kvicksilver begränsas om saneringsarbetet utförs under den kalla årstiden eftersom avdunstningen av kvicksilver är starkt temperaturberoende. Mätningarna visade också att kvicksilverhalten i luften på EKA-tomten nu är 4 gånger lägre än innan saneringen och ligger på samma nivå som i bakgrundsluft
|
|
