| 1. |
- Backman, Erik, 1972-, et al.
(author)
-
För lärande ellerför betygsättning? Idrottslärarstudenters syn på en modell för bedömning av målspel
- 2019
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- Introduktion/IntroductionEn tilltagande akademisering av lärarutbildning under de senaste decennierna har inneburit att kurser innehållande olika former av rörelse inom idrottslärarutbildning har reducerats. I diskussionen om hur olika former av ämneskunskap för blivande idrottslärare ska värderas, så har frågor om bedömning av rörelseförmåga lyfts fram. Inom tex mål- och nätspel, ett populärt innehåll i skolämnet idrott och hälsa i Sverige, har bedömningsmodeller utvecklats och undersökts. En av de mer etablerade är Games Performance Assessment Instrument (GPAI).Syfte och teoretisk ram/Aim and theoretical frameworkSyftet med denna studie är att analysera och diskutera idrottslärarstudenters syn på undervisning och bedömning av GPAI i en målspelskurs på ett lärosäte i Sverige. Den teoretiska utgångspunkten tas i Shulmans perspektiv på ämneskunskap (CK) och ämnesdidaktisk kunskap (PCK).Metod/MethodMålspelskursen som ingår i denna studie omfattar tre högskolepoäng och involverar sex lektioner (90 min) vardera av målspelen fotboll, handboll och basket, dvs. totalt 18 lektioner. Kursen ägde rum under studenternas första termin på ämneslärarprogrammet. Vid en av lektionerna i respektive målspel fokuserades GPAI specifikt. Under kursens två avslutande pass skedde bedömning och utvärdering av GPAI. Det empiriska materialet i studien består av en web-baserad utvärdering av de deltagande studenternas (n=95 studenter) syn på GPAI. Studenterna har fått skriva kommentarer om hur de upplevde att bli bedömda enligt GPAI och hur de ser på att använda GPAI i skolämnet idrott och hälsa. 85 kommentarer samlades in och analyserades. Studien genomfördes under september till december 2016.Resultat/ResultsResultaten visar att många studenter ser en potential i GPAI för att utveckla förmågan att analysera målspel. Flera studenter uttrycker dock också kritik mot GPAI avseende: relevansen för betygsättning i skolan, en upplevelse av orättvisa och utsatthet i bedömningen samt svårigheten i att observera och dokumentera ”in action”. De hävdade förtjänsterna med GPAI tycks främst relatera till lärande av ämnesdidaktisk kunskap medan kritiken tycks mer relaterad till betygsättning av ämneskunskap i målspel.Diskussion och slutsatser/Discussion and conclusionsStudenternas olika uttryck för potentialen med GPAI kan relateras dels till ett dynamiskt och situerat perspektiv på ämnesdidaktik (ett fokus på kontextuella skillnader och individuella erfarenheter), dels till en behaviouristiskt och statiskt perspektiv på ämneskunskap och ämnesdidaktik (fokus på tester och mätning). Vi menar att dessa olika perspektiv på lärarkunskap måste ses i relation till de epistemologiska perspektiv som dominerar den kontext där studien genomförs. En viktig slutsats är att även om de epistemologiska perspektiv som genomsyrar den ursprungliga konstruktionen och syftet med GPAI inte matchar den socialt kritiska och konstruktivistiska kunskapssyn som genomsyrar svensk idrottslärarutbildning, så har ändå vissa element i GPAI visat sig vara av värde för att utveckla ämnesdidaktisk kunskap i målspel.
|
|
| 2. |
- Backman, Erik, 1972-, et al.
(author)
-
Peer-assessment of technical and tactical skillsin invasion games - possibilities and limitations?
- 2017
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- Inom idrottslärarutbildning har detutbildningsinnehåll som handlar om att utveckla studenters ämneskunskaper iidrott kraftigt reducerats under de senaste decennierna. Inte minst har den delav ämneskunskapen som handlar om studenters förmåga att delta i och undervisaom idrottsliga praktiker drabbats (Kirk 2010). När utrymmet för ett ämnesområdebegränsas aktualiseras frågor om innehåll och bedömning. Alltmedan de flestainom fältet är eniga om betydelsen för studenter att få erfarenheter av rörelseoch idrott under sin utbildning finns olika uppfattningar om huruvida man skabedöma studenters förmåga att praktiskt utöva idrott. Hur man förhåller sigdenna fråga har i hög grad visat sig vara kulturellt betingat (Backman &Pearson submitted, Herold & Waring 2009, Siedentop 2009, Tinning 2010). Isvensk idrottslärarutbildning har just den idrottsliga bedömningens vara ellerinte vara visat på en komplexitet och ambivalens (Backman & Pearson 2016).I en tid av alltmer begränsade resurser har problematiken delvis handlat omhuruvida man ska bedöma (och därigenom värdera) studentens förmåga att delta iidrott som ett mål i sig eller om man ska bedöma studentens förmåga attundervisa i och om idrott (Backman & Larsson 2016, Maivorsdotter et al2014). I de studier som belyst den idrottsliga färdighetens position ochbetydelse inom idrottslärarutbildning har studenters röst varit sparsamtförekommande. I denna studie vill vi därför, genom en implementering av eninternationellt etablerad modell för studentmedbedömning i bollspel (GamesPerformance Assessment Instrument, GPAI) (Oslin et al 1998) i kurser förblivande idrottslärare, ge röst åt studenters syn på studentbedömning avförmågan att spela bollspel. I studien har 140 studenter (N=140) pålärarprogrammet vidGymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm deltagit. Studien är genomförd inom ramen för en ordinarie bollspelskurs om 3 hp som motsvarar 18 lektionstillfällen med 90 minuters undervisning vid varje tillfälle. Till detta lades två extra lektioner om 90 min för att genomföra studien/datainsamlingen. Studenterna har under och efter kursen bidragit till datainsamlingen i kursen genom ifyllande av etablerade bedömningsformulär där de analyserat varandras spelförmåga. Vidare har studenterna svarat på en utvärdering av hur GPAI implementerats i kursen med hjälp av ett enkätverktyg. Syftet med kursen som studenterna deltagit i är att studenterna ska utveckla sin spelförmåga, leda målspel i skolan samt didaktiska aspekter på målspel i skolan. Studien har omfattat studentmedbedömning i spelen handboll, basket och fotboll som inte enbart ska ses som en utbildning i dessa spel utan som representation för bollspel i allmänhet. Deltagarna i studien representerar alla studenter som hösten 2016 läste den beskrivna kursen. Alla studenter fick information om att deltagandet var frivilligt och att de kunde avbryta när som helst utan att det skulle på verka deras betyg eller vara negativt för dem på något annat sätt. Alla studenter ville vara med i studien. I vår preliminära analys har vi funnit att studenternas observationer av varandra visade på stor variation avseende spelförmåga. I utvärderingen av GPAI-projektet har studenterna uttryckt att de visserligen förstod syftet med GPAI-projektet, och att de förstod hur de skulle bidra till datainsamlingen genom att analysera varandras spelförmåga, men att de var tveksamma till relevansen av GPAI i en bedömningskontext i skolan. Resultaten kommer att analyseras vidare och diskuteras i relation till Shulmans begrepp ämneskunskap (Content Knowledge) och ämnesdidaktisk kunskap (Pedagogical Content Knowledge) samt i relation till teorier om bedömning. I en diskussion där perspektiven ofta begränsas till forskarens och/eller idrottslärarutbildarens kan studenter bidra med viktig kunskap om vad de ser som relevant kunskap för sin kommande yrkesroll. Referenser Backman, E & Pearson, P (submitted) Is movement knowledge common, specialized or pedagogic? Voices of teacher educators on assessment of movement and sport courses in the preparation of Australian HPE teachers. Physical Education and Sport Pedagogy. Backman, E & Pearson, P (2016) “We should assess the students in more authentic situations”. Swedish PE teacher educators’ views of the meaning of movement skills for future PE teachers. European Physical Education Review. 22(1), 47-64. Backman, E & Larsson, H (2016) What should a Physical Education teacher know? An analysis of learning outcomes for future Physical Education teachers in Sweden. Physical Education and Sport Pedagogy. 21(2), 185-200. Herold F and Waring M (2009) Pre-service physical education teachers’ perceptions of subject knowledge: Augmenting learning to teach. European Physical Education Review 15(3): 337–364. Kirk D (2010) Physical Education Futures. Abingdon: Routledge. Oslin, J.L., S.A. Mitchell, & L.L. Griffin. (1998). The Game Performance Assessment Instrument (GPAI): Development and preliminary validation. Journal of Teaching in Physical Education 17(2) p. 231–243. Siedentop D (2009) Content Knowledge for Physical Education. In: Bailey R and Kirk D (eds) The Routledge Physical Education Reader. Abingdon: Routledge, pp. 243-253.Tinning R (2010) Pedagogy and human movement: theory,practice, research. Abingdon: Routledge.
|
|
| 3. |
- Backman, Erik, 1972-, et al.
(author)
-
"Things that are taken from one culture don't necessarily work well in another culture." Investigating epistemological tensions through preservice teachers' views on the assessment of a games course in Swedish PETE
- 2021
-
In: Cogent Education. - London : Taylor & Francis. - 2331-186X. ; 8:1
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- As a part of the discussion about how movement knowledge is valued in physical education teacher education (PETE), issues of assessment have been brought to the fore. Studies have shown that how and when movement knowledge is assessed is strongly culturally dependent and based different epistemological orientations. The aim of this paper is to analyse and discuss how preservice teachers in Sweden perceive assessment in an invasion games course according to the games performance assessment instrument (GPAI). The empirical material presented in this study is based on a web-survey carried out at the end of the invasion games course where the participants were asked to write comments of how the experienced GPAI and its relevance in school physical education. The findings suggest that the preservice teacher experience prediction and measurement of appropriate and non-appropriate behaviours in GPAI as problematic from a didactic perspective. The ideas of "correctness" and "appropriateness", which are fundamental in GPAI, is discussed in the relation to the socially critical constructivist epistemology that underpins Swedish PETE.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
