| 1. |
|
|
| 2. |
- Axberg, Ulf, 1961, et al.
(författare)
-
The Development of a Systemic School-Based Intervention: Marte Meo and Coordination Meetings
- 2006
-
Ingår i: Family Process. - : Wiley. - 0014-7370 .- 1545-5300. ; 45:3, s. 375-387
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Antisocial behavior is often persistent, and in addition to causing suffering to children and their families, it also poses considerable costs for society. Children who display externalizing behavior in their early years run a high risk of having severe problems later in life. There is a need for treatment methods that may be used in various settings because these children constitute a group that is hard to reach with conventional treatment methods. In addition, the dropout rate from ordinary treatment is often high. In the present study, a systemic school-based model for early detection and intervention among 412-year-old children who displayed externalizing behavior problems was developed and examined in a nonrandomized study in the county of Skaraborg in Sweden. The intervention was collaborative and included a combination of the Marte Meo model and coordination meetings based on systemic theory and practice. Treatment effects in the group who had received the intervention were compared with a group who had received treatment as usual in their ordinary school setting. Assessments were carried out before, and 2 years after, the intervention. For the intervention group (N=33), there was a significant decrease in the childrens reported symptoms in school and in the home. No decrease in externalizing behavior was found in the comparison group (N=16). There were no dropouts in the intervention group after the intervention had begun. The results are promising; the study demonstrates that it is possible to work effectively with many children who display externalizing behavior problems in a nonclinical setting.
|
|
| 3. |
- Balldin, Stina, et al.
(författare)
-
Marte Meo and Coordination Meetings (MAC): A Systemic School-Based Video Feedback Intervention - A Randomised Controlled Trial
- 2019
-
Ingår i: Child and Adolescent Social Work Journal. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1573-2797 .- 0738-0151. ; 36:5, s. 537-548
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Children displaying early disruptive behaviour problems (DBP) in school are at risk for severe long-term problems. This study evaluated and compared a systemic school-based intervention, Marte Meo and Coordination meetings (MAC) with service as usual (SAU) in a randomised controlled trial. The teachers’ and parents’ ratings were collected before and after intervention. Target group were children aged 3–12 years that displayed DBPs in school (N=99). MAC programme was more effective than SAU in reducing DBPs among school children based on teachers’ reports (dppc2 .30–.38), whereas the effect was equal according to parents’ reports. It is possible to achieve changes in children’s DBPs in a school setting. Advantages of MAC might be explained by a clear target for change enhancing children’s development in school, but might also be explained by shortcomings in SAU, which seems to generate more services and personnel.
|
|
| 4. |
- Balldin, Stina, et al.
(författare)
-
Video feedback combined with coordination meetings in school to reduce early disruptive behaviour problems (DBP)—A 1-year follow-up randomised controlled trial
- 2021
-
Ingår i: Acta Paediatrica Scandinavica. - : Wiley. - 1651-2227 .- 0803-5253. ; 110:12, s. 3284-3293
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Aim: To compare long-term effects of a systemic school-based intervention, Marte Meo and Coordination Meetings (MAC), targeting 3- to 12-year-old children display- ing disruptive behaviour problems (DBP) in preschool or school, and service as usual (SAU). In addition, to examine whether social status (SS) affected the outcomes. Methods: In a randomised controlled design, teachers' and parents' ratings of 99 chil- dren's DBPs and mental health were collected before intervention and 1 year after post-test.Results: A significant time effect in school was found in both interventions, notably larger than at post-test in an earlier study. There was no difference between groups, SAU catching up with MAC. From teachers' reports, 53–70% of the children showed a positive change. SS did not affect the outcomes.Conclusion: School provides an already established setting to detect and intervene when young children begin to display DBP. Even if a long-term positive change in MAC did show more rapidly than in SAU, both interventions were equivalent for children from diverse social backgrounds.
|
|
| 5. |
- Balldin, Stina, et al.
(författare)
-
Video Feedback Intervention With Children: A Systematic review
- 2018
-
Ingår i: Research on Social Work Practice. - : SAGE Publications. - 1049-7315 .- 1552-7581. ; 28:6, s. 682-695
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Objective: Present a systematic analysis of the outcome research concerning video feedback (VF) programs. Method: Twenty- nine studies published between 1990 and 2014 were examined. They focused on children 0–12 years old and had at least one control group. Results: VF programs were similar in design, with interventions focusing on parental and child behavior, parental sensitivity and attachment. In 41% of the measurements, the program effects were moderate or large in favor of the intervention groups, particularly regarding maternal sensitivity and children’s behavior. Components of the VF programs were also examined. Two general problems emerged: lack of transparency/specificity of many programs with respect to the components, and het- erogeneity among instruments used for measurement. Conclusions: Future research should focus on articulating intervention components and a standardized approach to measurement. This would facilitate comparisons of approaches and increase the possibility of implementing VF programs with fidelity in different professional settings.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Bergström, Martin, et al.
(författare)
-
Behandlingsfamiljer för ungdomar med allvarliga beteendeproblem – Treatment Foster Care Oregon. En systematisk översikt och utvärdering inklusive ekonomiska och etiska aspekter
- 2018
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Varje år placeras ungefär 2 000 ungdomar på institution på grund av allvarliga beteendeproblem. Ungdomarna placeras då antingen på särskilda ungdomshem eller på kommunala eller privata Hem för vård eller boende (HVB). En alternativ placering för dessa ungdomar är i en så kallad behandlingsfamilj. Det är en tidsbegränsad insats där utbildade familjehemsföräldrar tillsammans med ett team bedriver behandling. En version av behandlingsfamilj är Treatment Foster Care Oregon (TFCO). TFCO finns i begränsad omfattning i Sverige sedan början av 2000-talet. Slutsatser När ungdomar med allvarliga beteendeproblem placeras i TFCO, leder detta troligtvis till mindre fortsatt kriminalitet och färre placeringar på låst avdelning än när ungdomarna placeras på institution. Det är också möjligt att TFCO leder till färre kriminella kamrater, mindre användning av narkotika och bättre psykisk hälsa, än vid placering på institution. TFCO kostar i genomsnitt mindre än placering på särskilda ungdomshem och något mer än på HVB, om man räknar med att vårdtiderna är desamma. Väger man in antaganden om långsiktiga effekter är TFCO kostnadsbesparande för samhället jämfört med placering på särskilda ungdomshem eller HVB. Idag får cirka 30–40 ungdomar i Sverige årligen tillgång till TFCO. Om fler ska få tillgång måste fler behandlingsteam inrättas, vilket kortsiktigt medför kostnader för utbildning och certifiering. behandlingsfamiljer för ungdomar med allvarliga beteendeproblem – treatment foster care oregon Alternativet till behandlingsfamiljer är institutionsvård som ofta kompletteras med olika behandlingsmetoder. Kunskapen om metodernas nytta och risker är bristfällig eftersom det saknas studier. Ur ett etiskt perspektiv är det angeläget att få tillförlitlig kunskap om för- och nackdelar med de övriga kompletterande behandlingar som används.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Bergström, Martin, et al.
(författare)
-
Insatser för bättre psykisk och fysisk hälsa hos familjehemsplacerade barn: En systematisk litteraturöversikt och utvärdering av ekonomiska, samhälleliga och etiska aspekter.
- 2017
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Barn i utsatta situationer kan under kortare eller längre perioder behöva place- ras i en annan familj. Bland barn som växer upp i familjehem är det vanligare med psykisk och fysisk ohälsa. Det är därför viktigt att veta om stödinsatser till barn och familjehemsföräldrar kan hjälpa barnen. Slutsatser X Insatser till familjehemsplacerade barn och familjehemsföräldrar kan för- bättra barnens psykiska och fysiska hälsa, sociala situation, livskvalitet samt placeringars stabilitet. På grund av olikheter mellan insatserna och studier- nas vetenskapliga utformning går det inte att avgöra vilka insatser eller vilka delar av insatserna som är verksamma. X För följande tre specifika insatser finns något säkrare kunskap om effekter: • Attachment and Biobehavioral Catch-up är en utbildning för familje- hemsföräldrar som kan minska vissa psykiska symtom hos barnen • Föräldradelen av programmet Incredible Years kan minska barns beteendeproblem och öka familjehemsföräldrars förmåga att klara föräldrarollen • Take Charge är en specialpedagogisk insats till ungdomar som kan förbättra deras självbestämmande, utbildningsgång och möjligheter till arbete. X Ingen av de insatser som används i Sverige har utvärderats i en studie. I Sverige läggs tonvikten på att utreda familjers lämplighet och att utbilda dem. Att erbjuda stödinsatser till barn eller familjehemsföräldrar under barnens placering är mindre vanligt. Personer som har växt upp i familje- hem, deras föräldrar och familjehemsföräldrar efterlyser stöd till barn och familjehem under placeringen. X Det behövs forskning som undersöker effekten av insatser inom familje- hemsvård. Samtliga insatser som identifierades i litteraturöversikten bör rimligtvis kunna användas i Sverige men deras effekter behöver följas upp och utvärderas i en svensk kontext. De insatser som redan förekommer i Sverige behöver också utvärderas och undersökas vetenskapligt. Det behövs även studier som belyser kostnadseffektivitet i insatser för svenska förhållanden. Bakgrund och syfte Mellan 3 och 4 procent av alla barn i Sverige placeras någon gång i ett familje- hem eller på en institution. Under sitt liv har dessa barn en förhöjd risk för suicid, psykisk och fysisk ohälsa, missbruk, kriminalitet och behov av långvarigt försörjningsstöd. Syftet med denna rapport är att granska och sammanställa det vetenskapliga underlaget för stödinsatser till barn i familjehem och till familje- hemsföräldrar för att minska dessa risker. Metod Den systematiska utvärderingen genomfördes i enlighet med SBU:s metodik. Studierna skulle behandla insatser som utvärderats i kontrollerade studier med hög eller medelhög studiekvalitet. Studierna skulle vara publicerade mellan åren 1990 och 2017 och inkludera minst 40 personer. Uppföljningstiden skulle vara minst tre månader för barn två år eller äldre, och minst en månad för barn yngre än två år. Studier uteslöts om jämförelsegruppen utgjordes av grupp- boende eller om den till stor del bestod av barn som var placerade i släkting- hem. Den systematiska utvärderingen inkluderar även ekonomiska aspekter, en inventering av vilka insatser som används i Sverige, erfarenheter från brukar- organisationer samt en etisk analys. Resultat Effekter av insatser Sammanlagt granskades 5 298 artikelsammanfattningar. Relevans- och kvali- tetsgranskningen identifierade 23 studier av 18 insatser som motsvarade våra kriterier. Sammantaget visar de 23 studierna att det går att påverka familje- hemsplacerade barns psykiska och fysiska hälsa, sociala situation, livskvalitet samt placeringars stabilitet. På grund av olikheter mellan insatserna och studier- nas vetenskapliga utformning ger resultaten inte entydiga svar på vilka insatser eller vilka delar av insatserna som är verksamma. För tre av insatserna finns ett begränsat vetenskapligt stöd för att de har effekt: Attachment and Biobehavioral Catch-up kan förbättra barns psykiska hälsa (t.ex. minskad stress); Take Charge kan förbättra barns förmåga till självbestäm- mande samt sociala situation (t.ex. fullföljd utbildning) och Incredible Years kan öka familjehemsföräldrars förmåga att klara föräldrarollen och minska barnens beteendeproblem. Effekterna av de övriga 15 insatserna går inte att bedöma eftersom de endast utvärderats i en studie vardera. Det saknas helt studier som belyser barns tandhälsa och förebyggande av ton- årsgraviditeter. Det saknas också studier av eventuella skadliga eller oönskade effekter av insatserna. Praxisundersökning En enkät skickades ut till ett slumpvis urval kommuner (svar från 80 av 106) och samtliga enskilda företag som arbetar på kommuners uppdrag (svar från 34 av 38). Enkäten identifierade 30 insatser. Ingen av insatserna återfinns i littera- turöversikten. Det framkom bland annat att insatserna fokuserar på bedömning av lämplighet av familjehemsföräldrar och på allmän utbildning av dem före barnen placeras. Det var mindre vanligt med stöd till barn eller familjehems- föräldrar under placeringen. Att döma av de insatser som används saknas kon- sensus om vilka insatser som uppfattas som effektiva. Kostnadseffektivitet Totalt granskades 2 120 artikelsammanfattningar. Två relevanta artiklar hittades men ingen uppfyllde SBU:s krav på kvalitet i den ekonomiska utvärderingen. Studiernas resultat går inte att överföra till svenska förhållanden. Brukar- och anhörigperspektiv Fyra organisationer som företräder barn med erfarenhet av familjehemsvård, deras föräldrar samt familjehemsföräldrar besvarade enkäter eller intervjuades. De efterlyser mer stöd utöver själva placeringen. Dessutom önskar familjehems- föräldrar bättre kunskap om barnets behov vid placeringen och ursprungsför- äldrarna efterlyser stöd för att få vara delaktiga i sina barns liv. sammanfattning och slutsatser 9 insatser för bättre psykisk och fysisk hälsa hos familjehemsplacerade barn Etiska och sociala aspekter När samhället övertar ansvaret för barns vårdnad så finns en särskild skyldighet att tillgodose barnens bästa. Att samhället inte alltid tagit sitt ansvar visar bland annat den så kallade Vanvårdsutredningen (SOU 2011:61). Ett problem är bristen på vetenskaplig kunskap om insatsers för- och nackdelar vilket äventyrar barns rättigheter. Ett annat problem är bristande dokumentation och uppfölj- ning av de insatser som används. Diskussion Vi bedömer att insatserna från litteraturöversikten kan användas i svensk familjehemsvård med överförbara resultat för barnen. Om beslut fattas att införa nya insatser bör man vara uppmärksam på att många kommuner är små med få placerade barn, vilket kan skapa problem med att upprätthålla tillräcklig kompetens. De som arbetar i familjehemsvården är många gånger ovana vid den systematik som insatserna kräver. Även med ökad tillgång på vetenskaplig kunskap om insatsers effekter behövs rutiner för att på ett ordnat sätt införa, vidmakthålla och utmönstra insatser inom familjehemsvården. Detta kan ske genom lokal uppföljning där både positiva och negativa effekter följs upp syste- matiskt och dokumenteras. I förlängningen ger det möjlighet till uppbyggnad av kvalitetsregister. Framtida forskning bör inriktas på att undersöka nyttan av de insatser som används idag eller som kan komma att införas.
|
|
| 10. |
- Bergström, Martin, et al.
(författare)
-
Interventions in Foster Family Care: A Systematic Review
- 2020
-
Ingår i: Research on social work practice. - : SAGE Publications. - 1049-7315 .- 1552-7581. ; 30:1, s. 3-18
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Objective: Foster family care is associated with adverse short- and long-term consequences for the child. A systematic review was conducted on interventions for foster children and foster careers. Method: A comprehensive search process was used to find eligible interventions evaluated in randomized controlled trials or quasi-experimental studies. The quality of studies was assessed with GRADE, and effects were synthesized using meta-analytic methods. Results: In all, 28 publications of 18 interventions, including 5,357 children, were identified. Only three specific interventions had sufficient confidence of evidence. No study had examined tools for foster parent selection nor had evaluated preservice programs related to outcomes. Discussion: These analyses provide new insights and hope into the field of systematic interventions in foster care. The overall results indicate that it is possible to improve eight outcomes but cannot point out which programs are superior. Ethically, social care organizations should systematically collect knowledge about effects and side effects.
|
|
| 11. |
|
|
| 12. |
- Bergström, Martin, et al.
(författare)
-
Treatment Foster Care Oregon for seriously delinquent adolescents: A systematic review and assessment including economic and ethical aspects
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Approximately 2,000 adolescents are annually placed in residential care in Sweden due to their behavior problems. Those adolescents also have substantially increased risks of mental and physiological problems at time of care entry, while in care and in adulthood. An alternative to residential care is Treatment Foster Care Oregon, TFCO (previously called Multidimensional Treatment Foster Care). TFCO has been available in Sweden since the beginning of the 2000s. This report reviews and synthesizes the evidence regarding TFCO for seriously delinquent adolescents.
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
- Osterman, Gunnel, et al.
(författare)
-
The Marte Meo Method as a means of supporting new adoptive parents
- 2010
-
Ingår i: Adoption & Fostering. - 0308-5759. ; 34:2, s. 49-58
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The study discussed here by Gunnel Osterman, Anders Möller and Ingegerd Wirtberg aimed to find out if any observable themes or patterns recur when using the Marte Meo (MM) method with adoptive parents, and if the parents feel that working with this method helps them to interact with their child. The study used qualitative methods and comprised two parts: use of the MM method with couples who had adopted their first child within the past two months, and semi-structured interviews with the parents. The study group consisted of seven parent couples who had adopted children aged 5-15 months from overseas. The principle of the MM method is for the child's need to be approached at its own tempo and rhythm. It encourages and motivates the parents to adjust their interplay to the child's actual behaviour, leading to better adjustment to the child's tempo and rhythm. This is important because initial video filming reveals that most parents adopt a tempo that is too fast for their child. During this initial period, the MM method may be one way of working to meet adoptive parents' need for advice and support in their efforts to be sensitive to the developmental needs of their child.
|
|
| 16. |
|
|
| 17. |
- Tedgård, Eva, et al.
(författare)
-
An upbringing with substance-abusing parents: Experiences of parentification and dysfunctional communication
- 2019
-
Ingår i: Nordic Studies on Alcohol and Drugs. - : SAGE Publications. - 1455-0725 .- 1458-6126. ; 36:3, s. 223-247
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Aim: To increase understanding of the consequences of growing up with substance-abusing parents, including how this can influence the experience of becoming a parent. Methods: In-depth interviews were conducted with 19 parents who had participated in an Infant and Toddler Psychiatry Unit intervention programme and who had experienced substance-abusing parents in their family of origin. Directed qualitative content analysis was used to analyse the data. Results: Analysis of the interview material revealed both a high incidence of parentification and a conspiracy of silence concerning the substance abuse that helped generate symptoms of cognitive dissonance in the children. As parents they experience a high degree of inadequacy, incompetence and stress. Conclusion: A majority of the children who had grown up with substance-abusing parents responded by taking a parenting role for themselves, their siblings and their parents. These children, often well-behaved and seemingly competent, need to be identified and offered support as they risk developing significant psychological and emotional difficulties that can extend into adulthood. They form an extra sensitive group who may need special support up to and including the time when they become parents themselves. This finding underlines the importance of further research on parenting among those who have grown up with abusive parents.
|
|
| 18. |
- Tedgård, Eva, et al.
(författare)
-
Struggling with one’s own parenting after an upbringing with substance abusing parents
- 2018
-
Ingår i: International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being. - : Informa UK Limited. - 1748-2623 .- 1748-2631. ; 13:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Aim: To add to our knowledge concerning the key elements involved in the individual’s experience of growing up with substance abusing parents and the resulting challenges this involved for their own parenthood. Methods: In-depth interviews were conducted with 19 parents who had participated in a mental health intervention programme. All had experienced substance abusing parents in their family of origin. Qualitative content analysis was used to analyse the data. They also completed a self-report questionnaire assessing their attachment style. Result: Participants reported a high incidence of emotional abuse and neglect coupled with inadequate support from the community. Their own parental role was influenced by high parental stress and a majority had an insecure attachment style. Conclusions: All participants had experienced a very difficult childhood which was reinforced by the fact that they received little support from society. Their childhood experience and the resulting challenges that this created in their own parenting role could negatively influence their own children’s ability to form a secure psychosocial development. It is therefore important to develop instruments that can help to identify children who were raised in misuse families in order to accommodate the transgenerational effects of growing up with substance abusing parents.
|
|
| 19. |
- Wennström, Inga-Lill, et al.
(författare)
-
From children to young adults: Cystic fibrosis and siblingship A longitudinal study
- 2011
-
Ingår i: Acta Pædiatrica. - : Wiley. - 1651-2227 .- 0803-5253. ; 100:7, s. 1048-1053
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Aim: To compare the results from our previous study in 1994/95 of children with CF at age 6-14 y and their healthy siblings with data from the same participants as young adults in regard to their self-esteem, life satisfaction and attitudes towards the CF siblingship situation. Methods: Thirty-seven sibling pairs participated. Three instruments were used: The "As I see myself" self evaluation questionnaire; the "Ladder of life", assessing life satisfaction and the "Sibling Mirror", reflecting a person's feelings, when one's sibling or oneself has CF. Results: Contrary to 1994/95, the female participants showed no signs of impaired self-esteem. Concerning life satisfaction, women in both groups and the men with CF have lower ratings than a healthy reference group. - Individuals with CF look upon themselves today as independent, thoughtful and mature, but remember themselves as being active, spoiled or fussy. Healthy siblings consider themselves as diplomatic, responsible, mature, important and loyal but remember themselves as angry, envious and neglected. Conclusion: The self-esteem of women in the sibling pairs (whether with CF or healthy sisters) has improved since their childhood. Overall, the results indicate that young adults with CF today are medically well controlled and psychosocially well adapted, albeit aware of their precarious future.
|
|
| 20. |
|
|
| 21. |
|
|
| 22. |
- Wirtberg, Ingegerd
(författare)
-
Introduction to Medical Familiy Therapy
- 2005
-
Ingår i: Acta paediatrica. - : Wiley. - 0803-5253. ; 94:Issue Supplement s448, s. 45-46
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 23. |
- Wirtberg, Ingegerd, et al.
(författare)
-
Life 20 years after unsuccessful infertility treatment
- 2007
-
Ingår i: Human Reproduction. - : Oxford Journals. - 0268-1161 .- 1460-2350. ; 22:2, s. 598-604
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BACKGROUND: This study explores the long-term experience of involuntary childlessness among 14 Swedish women 20 years after their infertility treatment. METHODS: In-depth interviews were conducted. RESULTS: The childlessness had had a strong impact on all the women’s lives and was for all a major life theme. The effects were experienced both on a personal level and on interpersonal and social levels. Half of the women were separated, and in all but one, sexual life was affected in negative and long-lasting ways. The effects of childlessness were especially increased at the time the study was conducted, as the women’s peer group was entering the ‘grandparent phase’. Many coped with their childlessness by caring for others, such as the children of friends or relatives, elderly parents or animals. CONCLUSION: These findings represent a small sample, but they point towards the need for developing models of counselling and support that stimulate self-reflection and strengthen personal resources and empowerment for individuals and couples experiencing involuntary childlessness.
|
|
| 24. |
|
|
| 25. |
- Wirtberg, Ingegerd, et al.
(författare)
-
Marte Meo och samordningssamtal: MOS : Samarbete för att stödja barns utveckling
- 2014
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Barn visar ofta genom sitt samspel att de behöver stöd i sin utveckling. Pedagoger är väl medvetna om detta och när de exempelvis ser att ett barn har svårigheter att tillgodogöra sig undervisning och/eller samarbeta med andra barn vill de gärna hjälpa barnet. Om de - trots sina kunskaper och erfarenheter - inte lyckas och barnets situation förblir oförändrad är det logiskt att söka hjälp. Detta ar vad denna bok handlar om: ett försök att tillhandahålla stöd och hjälp till barn som uppvisar svårigheter i förskola och skola. Marte Meo och Samordningsmöten (MOS) är sammansatt av två separata metoder som tillsammans bildar den interventionsmodell som beskrivs. I manualen beskrivs steg för steg hur modellen kan användas och implementeras.
|
|
| 26. |
|
|
| 27. |
- Åström, Therese, et al.
(författare)
-
Treatment Foster Care Oregon for Delinquent Adolescents: A Systematic Review and Meta-Analysis
- 2020
-
Ingår i: Research on social work practice. - : SAGE Publications. - 1049-7315 .- 1552-7581. ; 30:4, s. 355-367
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Purpose To examine the effects of Treatment Foster Care on youth with serious behavior problems. Method Included studies are controlled trials with high or medium quality, published between 1990 and September 2017. The control group consists of youth with serious behavior problems in group care, and the follow-up time was at least 12 months. The review also examines ethical and economic aspects. Results A total of eight controlled studies were included, consisting of 633 young people and 55 effect sizes. All studies examined the same model, Treatment Foster Care Oregon (TFCO). There is moderate certainty of evidence that TFCO reduces the risk of future criminal behavior and the number of days in locked settings. Furthermore, there is low certainty of evidence that TFCO reduces the risk of delinquent peer associations, drug use, and depression. Discussion TFCO is to be preferred to group care for youth with serious behavior problems. Ethical and economic implications are discussed.
|
|
