| 1. |
- Anund, Anna, et al.
(author)
-
Trafiksäkerhet vid skolskjutsning : diskussion i fokusgrupper
- 2000
-
Reports (pop. science, debate, etc.)abstract
- Projektet syftar till att generera hypoteser om samhällsaktörers krav och förväntningar på trafiksäkerhet i samband med skolskjutsning. Erhållen kunskap har använts i samband med nationella enkätundersökningar. Studien förväntas öka förståelsen för vilka insatser som är realistiska att föreslå för att öka trafiksäkerheten vid skolskjutsning. Arbetet i projektet baseras på gruppdiskussioner med ett definierat ämne i fokus, i detta fall trafiksäkerhet vid skolskjutsning. Aktörer inom skolskjutsområdet har vid varsitt tillfälle träffats för att diskutera trafiksäkerhet vid skolskjutsning. Grupperna bestod i tur och ordning av kommunrepresentanter, entreprenörer, förare, barn, föräldrar samt skolföreträdare.Under diskussionerna har ett flertal potentiella satsningsområden framträtt. Satsningarna inom följande områden skulle kunna förbättra trafiksäkerheten i samband med skolskjutsning.• Obligatorisk förarutbildning•Översyn av de lagar som reglerar kriterier för skolskjutsning – Hur ska trafiksäkerhet beaktas och av vem?• Tydligt skyltade och enhetligt utformade skolskjutsfordon•Bälten i alla skolskjutsfordon - genomförande av krockprover•Förändrade upphandlingsrutiner så att upphandlingen kommer "närmare" de som utför tjänsten.• Enhetliga instruktioner till förare och elever om vilka regler som ska tillämpas i samband med skolskjutresor.• Dokumentering av på- och avstigningsplatser med bilder samt i en färdplan.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Strandberg, Soren, et al.
(author)
-
Muscle morphometric effect of anterior cruciate ligament injury measured by computed tomography : aspects on using non-injured leg as control
- 2013
-
In: BMC Musculoskeletal Disorders. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1471-2474. ; 14, s. 150-
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Background: Anterior cruciate ligament (ACL) tears are common, functionally disabling, and predispose to subsequent injuries and early onset of osteoarthritis in the knee. Injuries result in muscular atrophy and impaired muscular activation. To optimize surgical methods and rehabilitation strategies, knowledge of the effects of ACL injuries on muscles size and function is needed. Asymmetry due to limb dominance implies that the effect of ACL-injury might be different in right-sided and left-sided injuries which, should be taken in account when evaluating the effect of an injury. Evaluation of the effects of injuries is usually made with the contralateral leg as control. The aim of this study is to describe the effect of ACL-injuries on thigh muscle size and also to analyze feasibility of using contralateral limb as control. Methods: Sixty-two patients scheduled to undergo ACL reconstruction were examined with computed tomography (CT). Muscle cross sectional area (CSA) was recorded for quadriceps, hamstrings, gracilis and sartorius 15 cm above the knee joint. Comparisons were made between the injured and non-injured side and between individuals separated by gender and side of injury. Comparisons were also made for patients with or without concomitant meniscal tear, for patients differing in time between injury and examinations and for patients with different level of physical activity after the injury. Results: Quadriceps CSA was 5% smaller on the injured side. There was an indication that the muscles of the right thigh were generally bigger than those of the left thigh. The difference between the injured and the non-injured side was larger for right-sided injuries than for left-sided. There was also a greater difference in semimembranosus for women than for men. There were no differences related to meniscal injury, time since injury or physical activity. Conclusion: The use of contralateral leg for evaluating the effect of ACL-injury is often the only available alternative but our study indicates that the difference in CSA between injured and non-injured side does not necessarily reflect the true degree of atrophy, as there are side differences both in muscle size in general and in the effect of an ACL-injury on muscle size.
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
|
|
| 12. |
- Sörensen, Gunilla, et al.
(author)
-
Trafiksäkerhet vid skolskjutsning : slutrapport
- 2002
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Syftet med undersökningarna har varit att kartlägga den svenska skolskjutsverksamheten ur ett trafiksäkerhetsperspektiv. Avsikten har varit att därigenom få ett så bra underlag som möjligt för kommande åtgärder, i syfte att öka säkerheten utan att öka samhällets totala kostnader. För att belysa trafiksäkerhet vid skolskjutsning ur olika vinklar har flera delstudier utförts: litteraturstudier, fältobservationer, gruppdiskussioner och enkäter.När skolskjuts upphandlas lägger varje kommun grunden för i vilken utsträckning verksamheten kommer att bedrivas trafiksäkert. Det är därför intressant att studera hur kommunerna agerar, t.ex. vad avser vilka krav som ställs och i vilken utsträckning efterlevnaden kontrolleras. Förarna är i högsta grad delaktiga i verksamheten, varför deras synpunkter har inhämtats. Barnen (som är föremål för transporterna) och deras föräldrar, har givetvis också stor insyn i verksamheten och har bidragit med värdefull information. I de olika delstudierna har förarnas centrala betydelse blivit tydlig och därför ses det som angeläget att deras position lyfts fram. Exempel på en fråga som kommit upp är obligatorisk utbildning av förarna.Det framkommer att kommunerna endast ställer ett fåtal trafiksäkerhetshöjande krav vid upphandlingarna. Dessutom är det svårt för kommunerna att följa upp att kraven efterlevs. Få kommuner har något fungerande system för rapportering av olyckor och tillbud och ännu färre följer upp de rapporter som ändå kommer in.
|
|
| 13. |
- Sörensen, Gunilla, et al.
(author)
-
Trafiksäkerhet vid skolskjutsning : litteraturstudie och fältobservationer
- 2000
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- I svensk lag ställs inga krav på särskild utbildning av de förare som ska ansvara för barn vid skolskjutsning. År 2000 är det därför fortfarande tveksamt om alla skolskjutsförare har en rimlig chans att erbjuda barnen en trafiksäker resa. Tar kommunerna på sig ansvaret för utbildningen? Vem tar ansvar för barnens säkerhet till och från hållplatserna? En tidigare studie, omfattande skolskjutskontrakt i Östergötland, har visat skillnader mellan ställda trafiksäkerhetskrav. Därför påbörjades ett större projekt med syfte att studera faktorer kring upphandling av samhällsbetald skolskjuts. Målet var att identifiera och värdera trafiksäkerhetsaspekterna, för att få underlag till beräkningar av samhällets totala kostnader för skolskjutning. Föreliggande redovisning utgör första etappen, med huvudsyfte att kartlägga litteratur från 1990-talet. De utförligaste studierna återfanns i amerikansk litteratur, där betydelsen av utbildning poängterades, inte minst avseende förare. För skolskjutsfordonen sattes höga krav i gällande standarder, bälten undantaget. Också EU-kommissionen betonade vikten av förarutbildning. I Storbritannien diskuterades skolskjutssystemet avseende regionala olikheter i policy, omfattning och kostnader. En sammanfattande reflektion är att en stor del av den internationella forskningen, framför allt den amerikanska, har resulterat i att förarens roll har satts i centrum. Förarna väljs med omsorg, utbildas noga och ges befogenheter att agera vid vissa lagöverträdelser. Vidare är fordonen i USA speciellt framtagna för att möta de hårda lagkrav som ställs, avseende säkerhet vid krock, voltning, brand etc. I USA har låga olyckstal därmed uppnåtts. I Sverige har kommunerna stor betydelse i egenskap av upphandlare av skolskjuts. I avtalen kan särskilda trafiksäkerhetskrav skrivas in. Där kan också anges hur, av vem och till vem utbildning ska ges om trafiksäker skolskjuts. För att få köra skolskjuts krävs körkort med behörighet för taxi eller buss. Inga ytterligare lagkrav avseende utbildning ställs på föraren. Utbildning av såväl förare som barn och föräldrar är eftersatta områden. Sammanlagt 440 000 barn reser skolskjuts dagligen. De olyckor som skolskjutsarna blir inblandade i går inte att särskilja i befintlig statstik, trots det stora antalet resor. Det beror på att skolskjutsfordon inte definieras som en särskild fordonstyp i Vägverkets olycksdatabas.
|
|
| 14. |
- Sörensen, Gunilla, et al.
(author)
-
Trafiksäkerhet vid skolskjutsning - enkät till ett urval av barn och deras föräldrar
- 2001
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Kommunikationsforskningsberedningen haruppdragit åt VTI att studera i vilken utsträckning trafiksäkerhetsaspekterbeaktasvid upphandling av den samhällsbetalda skolskjutsresan. Som ett led i denundersökningen har tre nationella enkäter skickats ut. En av dessa enkäterredovisas här.I föreliggande studie har ett urval av skolskjutsbarn och deras föräldrarfåttbesvara ett frågeformulär. Syftet med frågeformuläret har dels varit attspeglaföräldrarnas bild av trafiksäkerheten vid skolskjutsningen och derasuppfattningom hur den utförs, dels att ta del av barnens erfarenheter.Delstudien förväntas leda till en kartläggning av trafiksäkerheten vidskolskjuts, sett ur skolskjutsbarnens och deras föräldrars synvinkel.Förhoppningenär att därmed öka förståelsen för vilka insatser som kan behövas, för attförbättra trafiksäkerheten.
|
|
| 15. |
- Wallman, Carl-Gustaf, et al.
(author)
-
Effects of winter road maintenance : state-of-the-art
- 1997
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- The study constitutes the basis for the model to be used as a guideline for determining winter road standards within the framework of the public economy. Driving speeds vary widely on winter roads. However, it is estimated that passenger cars travel at 75-–90 % of the speeds they normally travel at on bare roads. In order to maintain a consistent stopping distance, speeds should virtually be halved. The appearance of the road has a greater affect on the reduction in speed than friction/road traction. Precipitation entails a much greater reduction than slippery road surfaces alone. Accident rates on winter roads vary greatly. However, studies based on the observation of road conditions and traffic measurements show an increased risk on icy/snowy roads. The more unusual these conditions, the greater the risk. Aggregated studies do not support the presumption of increased risk in winter. Statistics from the Swedish Motor Vehicle Inspection Co. were analysed as a result of notations of rust defects that caused cars to fail inspection. In Västervik, where roads are salted, cars fail inspection 2–4times more often than on Gotland, where salt is not used. Experts estimate that the life expectancy of cars would increase by 25 % if roads were not salted. Corrosion costs will continue to be high since new corrosion problems occur in conjunction with the effects on electronic equipment. Many breaches of knowledge are identified.
|
|
| 16. |
|
|
| 17. |
|
|
| 18. |
|
|
| 19. |
|
|
| 20. |
- Wretling, Peter
(author)
-
Effekt på antalet skadade och dödade personer av sänkt hastighetsgräns i Region Norr vintrarna 94/95-99/00
- 2000
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- På uppdrag av Vägverket Region Norr har VTI studerateffekten på skadade ochdödade personer av sänkt hastighetsgräns och osaltadvinterväghållning vintrarna94/95-–96/97. Resultaten finns redovisade i VTI notat44-1998.Slutsatsen blev att effekten på antalet dödade ochskadade personer samt på antaletpolisrapporterade olyckor på väg E4 i Region Norr avsänkt hastighetsgränsoch osaltad vinterväghållning är positiv.Nu finns det ytterligare tre vintrar att kompletteraanalysen med, vintrarna97/98, 98/99 samt 99/00. Avsnittet om effekten påantalet skadade och dödadepersoner och på olyckor uppdateras med tre vintrar.En studie som föregick ovan nämnda var att studeraeffekten på väglag ochhastighet av osaltad vinterväghållning och sänkthastighetsgräns. Syftet var att följa upp hurväglagsfördelningen förändras när manslutar salta och hur medelhastigheten på is/snöväglagförändras när hastighetsgränsensänks från 110 km/h till 90 km/h. Slutsatsen blev attsänkningen avhastighetsgränsen resulterar i att medelhastighetenför personbilar på is/snöväglagsänks med 2-5 km/h vid 90 km/h jämfört med vid 110km/h.Syftet med föreliggande undersökningen är att följaupp om den sänkta hastighetsgränsenhaft någon effekt på antalet skadade och dödadepersoner samt påantalet polisrapporterade olyckor.
|
|
| 21. |
|
|
| 22. |
|
|
| 23. |
- Wretling, Peter, 1965-
(author)
-
Färdmedelsval vintertid
- 2002
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Att välja färdsätt är beroende av såväl attityder, demografiska och socioekonomiska faktorer som av förhållanden kopplade till den aktuella resan, som väder- och väglagsförhållanden, avstånd och restid.Hur färdas man om vintern? Vilka är de faktorer som styr valet av färdsättet? Det är några av de frågor som är aktuella att få kunskap om, t.ex. för kommuner när det gäller att fördela kostnaderna för drift och underhåll på bil- eller gång- och cykelvägarna.Projektet är uppdelat i tre delar. I denna rapport presenteras resultaten från enkätstudien, analyserna av data från bussars kortautomater samt genomförande och utvärdering av trafikanträkningar.Studien syftar till att öka kunskapen om vilka faktorer som har betydelse vid valet av färdmedel och vilka faktorer som styr omfördelningen mellan olika färdmedel. Studien syftar också till att studera väglagets och vädrets betydelse vid val av färdsätt vintertid.
|
|
| 24. |
|
|
| 25. |
|
|
| 26. |
|
|
| 27. |
|
|
| 28. |
|
|
| 29. |
|
|
| 30. |
- Wretling, Peter, et al.
(author)
-
Trafiksäkerhet vid skolskjutsning - enkät till Sveriges kommuner
- 2001
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Hur ska kommunerna kunna följa upp skolskjutsverksamheten om rutinerför uppföljning saknas? Det är en fråga man ställer sig efter att ha studeratresultaten från en enkät till Sveriges samtliga kommuner.Frågorna i enkäten syftade till att beskriva hur kommunen agerar och hur denskolskjutsansvarige ser på säkerheten för de barn i förskoleklass ochgrundskolasom åker med kostnadsfri skolskjuts till eller från skolan.För att veta hur det står till med säkerheten krävs tillgång till uppgifteromolyckor och incidenter. Någon nationell registrering av vilka olyckor som ärskolskjutsolyckor förekommer inte och de skolskjutsansvariga i kommunernaverkar inte heller alltid ha ett grepp om dessa uppgifter. Av de 205 kommunersom skickat in svar på enkäten avstod 40 från att besvara frågan om hur mångabarn och förare som skadats. En skattning av antalet skadade i samband medskolskjuts blir därför mycket osäker, men verkar för en femårsperiod ligga pånivån 4-5 dödade barn samt 115-145 skadade barn och 4-5 skadade förare.Kommunerna har möjlighet att ställa krav på rapportering från entreprenören ihändelse av tillbud, incidenter eller olyckor. Enligt undersökningen harfärre änhälften (ca 44 %) av kommunerna fått in rapporter om olyckor och incidenterunder läsåret 99/00. Vad man kan befara är att det inträffar fler olyckor ochtillbudän de som rapporteras. Vidare är det tyvärr även så att drygt en fjärdedel avdekommuner som fått in rapporter avstår från att utvärdera dem.Eleverna behöver lära sig hur de ska uppträda för att inte utsätta sig föronödigarisker i samband med skolskjutsningen. Styrelsen för skolans väsende haransvaretför att eleverna utbildas i detta. Trots det tror endast tre av tioskolskjutsansvarigaatt kommunen har del i detta ansvar. Majoriteten tror istället att skolanhelt ellerdelvis har ansvar för denna fråga. Det visar sig även att bara tre av tiokommunersjälva anordnat någon sådan utbildning eller information. Utbildning ellerinformation till förarna anordnades endast av var tionde kommun.Nio av tio kommuner väljer att ställa ett eller flera extra krav påskolskjutsarnavid upphandling av verksamheten. Kraven varierar mellan kommunerna. Ingetenskilt krav förekommer dock i mer än 55 procent av kommunerna. De vanligastekraven är att det ska finnas en sittplats till varje barn, att föraren ärsvensktalandeeller att man satt en åldersgräns för fordonen eller föraren.Totalt erbjuds uppskattningsvis 250 000 elever i förskoleklass ellergrundskolakostnadsfri resa till skolan. Två tredjedelar av dem åker med upphandladskolskjuts. Övriga skolskjutselever reser med ordinarie linjetrafik ochomfattasdärmed inte av bestämmelserna i skolskjutsförordningen. Flera tusen av dessabarn är sju år eller ännu yngre.
|
|
| 31. |
|
|
| 32. |
|
|
| 33. |
|
|
| 34. |
|
|
| 35. |
|
|
| 36. |
- Öberg, Gudrun, et al.
(author)
-
Tunga fordons däckanvändning : effekter vid is/snöväglag
- 2000
-
Reports (pop. science, debate, etc.)abstract
- I utredningen om det i Sverige ska bli ett krav på vinterdäck även för tunga fordon har följande delprojekt ingått. -• Litteraturstudie. -•Kartläggning av tunga fordons däck, dess kvalitet och utnyttjande. -•Isgrepp. -•Köregenskaper. -•Olycksstudie. -•Ekonomiska konsekvenser av ett krav. Litteraturstudien visade hur betydelsefullt det är att ha bra däck både vad avser typ och kvalitet. Projektet fortsatte med att undersöka olika däcks isgrepp. Dubbdäck hade bäst väggrepp. Sajpning (tvärgående snitt i slitbanan) bidrar till goda glidfriktionsegenskaper hos däck utan dubbar. Det var stora skillnader i friktionsegenskaper mellan bästa och sämsta odubbade däck. Stabilitet, styr- och bromsegenskaper undersöktes vid körning på ett isbelagt flygfält. Dubbade vinterdäck på alla hjul gav klart bättre bromsförmåga än odubbade vinterdäck på alla hjul. Nya vinterdäck gav något bättre bromsförmåga än halvslitna sommardäck. Väjningsförmågan vid optimal styrning skilde sig inte tydligt mellan de olika alternativen När fordon var inne på Bilprovningen för besiktning delades enkäter ut till samtliga förare av tunga fordon på vissa utvalda platser spridda över hela landet. Det framgår av enkäterna att det är på drivaxeln som man främst använder vinterdäck (cirka 60 %). Framaxeln och släpen har oftast sommardäck. Dubbdäcksanvändningen är låg. Olycksdata från Vägverket har kompletterats med bl.a. däckdata genom att sända ut enkäter till ägare av tunga fordon som varit inblandade i olyckor under vintern 1998-99. Resultaten ger inget stöd för att dra några slutsatser beträffande bättre trafiksäkerhet om vinterdäck används på is- eller snöväglag. Studierna av isgrepp och köregenskaper visar att om inte beteendet ändrades med däckinnehav skulle det bli en trafiksäkerhetsförbättring på is/snöväglag då man byter från sommardäck till vinterdäck. Detta innebär att det efter denna utredning inte finns argument för att införa ett krav på vinterdäck för tunga fordon. Däck till tunga fordon borde dock förbättras så att de får samma väggrepp som däck till lätta fordon.
|
|
