| 1. |
-
Sjätte nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning : Muntlighetens möjligheter – retorik, berättande, samtal, Uppsala den 27–28 november 2008
- 2009
-
Editorial proceedings (other academic/artistic)abstract
- Den sjätte konferensen i serien Svenska med didaktisk inriktning hölls i Uppsala i november 2008. Temat för konferensen – liksom för denna volym – var Muntlighetens möjligheter – retorik, berättande, samtal. De många presentationerna visade att ämnet hade inspirerat forskare med olika inriktningar, teoretiska och empiriska, retoriska och samtalsinriktade, språk- och litteraturdidaktiska med flera. Bidrag som låg utanför temat var också välkomna och ett par sådana finns representerade i denna volym.Två av konferensens plenartalare bidrar med artiklar. Mads Th. Haugsted från Århus universitet resonerar om muntlighet i undervisning kontra undervisning i muntlighet. Medan muntlighet i undervisning framför allt är ett redskap för att nå olika allmändidaktiska, litteratur-, medie och skrivpedagogiska mål, handlar undervisning i muntlighet om själva det muntliga uttrycket. Undervisning i muntlighet är ett omfattande fält som kan beröra t.ex. muntliga textlandskap, frågor om språkbruk och pragmatik, retorik, drama och teater. Den andra plenartalaren, Synnøve Matre från Trondheim, diskuterar samtalens möjligheter i barns utveckling och lärande. Hon visar att yngre barn för såväl presenterande som lekande och utforskande samtal. Utforskande samtalstexter kommer till genom strategier som att ställa upp villkor, att opponera sig, att jämföra och att låna språkliga format av samtalspartnern. Samtal är mycket viktiga för barns språk- och kunskapsutveckling, och Matre ger handfasta exempel på hur man i undervisningen kan arbeta systematiskt med att utveckla barns samtalsfärdigheter.Bland de övriga bidragen finns Anders Öhmans diskussion om det dialogiska klassrummet och Kent Adelmanns resonemang om lyssnandet i didaktiska sammanhang. Två bidrag behandlar uttalat retoriska spörsmål, dels Anders Sigrells artikel om lärarens förebildlighet och elevers förmåga att efterbilda, dels Berit Lundgrens artikel om arbete med retorik i Sydafrika och Sverige. Bedömning av elevers muntliga kompetens är temat i tre av bidragen. Barbro Hagberg-Persson diskuterar hur elevers språkbehärskning kan mätas i de nationella proven för årskurs 3. I Anne Palmérs artikel studeras det muntliga nationella provet för Svenska B i gymnasiet efter förändringarna ht 2007 och samstämmigheten i lärares betygssättning. Maria Brännström redovisar en intervjuundersökning med svensklärare om det tidigare muntliga nationella provet i samma kurs.Litteraturundervisning dryftas i två artiklar. Maria Ulfgard diskuterar, utifrån tre nordiska avhandlingar, forskning om och undervisning i litteratur med särskilt fokus på litteratursamtal. Litteraturundervisning på läkarutbildningen är ämnet i Margareta Peterssons och Annette Årheims bidrag. I ytterligare ett par artiklar behandlas skrivundervisning. Per Holmberg presenterar forskning inom projektet Text- och kunskapsutveckling i skolan (TOKIS), i en artikel omtextsamtal i skrivundervisningen på gymnasiet. Elevers skrivande av sändare och webbtexters eventuella betydelse för detta är ämnet i Catharina Nyström Höögs artikel. Det sista bidraget i volymen är Bengt-Göran Martinssons artikel om den ämnesdidaktiska diskussion som har förts inom Svensklärarföreningen.
|
|
