| 11. |
- Herlitz, Johan, et al.
(author)
-
Is pre-hospital treatment of chest pain optimal in acute coronary syndrome? Both relief of pain and anxiety are needed
- 2011
-
In: International Journal of Cardiology. - : Elsevier Ireland Ltd. - 0167-5273 .- 1874-1754. ; 149:2, s. 147-151
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Background Many patients who suffer from acute chest pain are transported by ambulance. It is not known how often treatment prior to hospital admission is optimal and how optimal pain-relieving treatment is defined. It is often difficult to delineate pain from anxiety. Aim To describe various aspects of chest pain in the pre-hospital setting with the emphasis on a) treatment and b) presumed acute coronary syndrome. Methods In the literature search, we used PubMed and the appropriate key words. We included randomised clinical trials and observational studies. Results Four types of drug appear to be preferred: 1) narcotic analgesics, 2) nitrates, 3) beta-blockers and 4) benzodiazepines. Among narcotic analgesics, morphine has been associated with the relief of pain at the expense of side-effects. Alfentanil was reported to produce more rapid pain relief. Nitrates have been associated with the relief of pain with few side-effects. Beta-blockers have been reported to increase the relief of pain when added to morphine. The combination of beta-blockers and morphine has been reported to be as effective as beta-blockers alone in pain relief, but this combination therapy was associated with more side-effects. Experience from anxiety-relieving drugs such as benzodiazepines is limited. It is not known how these 4 drugs should be combined. The results indicate that various pain-relieving treatments might modify the disease. Conclusion Our knowledge of the optimal treatment of chest pain and associated anxiety in the pre-hospital setting is insufficient. Recommendations from existing guidelines are limited. Large randomised clinical trials are warranted.
|
|
| 12. |
- Herlitz, Johan, 1949-, et al.
(author)
-
Prehospital akutsjukvård: ett potentiellt forskarutbildningsämne : populärvetenskaplig rapport från de första 82 doktorsavhandlingarna i Sverige
- 2022
-
Reports (pop. science, debate, etc.)abstract
- Syfte: Att beskriva prehospital akutsjukvård som ett potentiellt forskarutbildningsämne utifrån avhandlingar som skrivits och försvarats i Sverige inom detta kunskapsområde.Metod: Systematisk och manuell sökning har gjorts via MEDLINE (PubMed) och kontakt med lärosäten.Resultat: Totalt har 80 doktorsavhandlingar och två licentiatavhandlingar identifierats inom kunskapsområdet prehospital akutsjukvård. Avhandlingarna har försvarats under tidsperioden 1982–2021. Produktiviteten har succesivt ökat med 31 avhandlingar som försvarats under den senaste femårsperioden. Flest avhandlingar har skrivits vid Göteborgs Universitet (n=27) Karolinska Institutet (n=22) och Umeå Universitet (n=9). Avhandlingarna har skrivits av 51 sjuksköterskor, 28 läkare, en statistiker, en socionom, en präst och en folkhälsovetare (en avhandling redovisade två professioner; sjuksköterska och läkare). Kvinnor har varit författare i 48%. Avhandlingarna har delats in i följande övergripande kunskapsområden med i några fall även tillhörande undergrupper: A. Akut sjukdom, A1) Prognostiska faktorer (n=25) samt A2) Patient och anhörigperspektiv (n=8); B. Katastrof (n=6); C. Etik och värderingar (n=3); D. Vård- och arbetsmiljö (n=2); E. Kompetens, lärande och utbildning, E1) Ambulanssjuksköterska (n=5) samt E2) Hjärt-lungräddning (n=2 ); F. Trauma och smärta, F1) Skador och räddning (n=4 ), F2) Smärta (n=1) samt F3) Hypotermi (n=4); G. Akuta vårdprocesser och prioritering, G1) Resursutnyttjande (n=1) samt G2) Larmcentral och samverkan (n=8); H. Vårdande bedömning och beslut, H1) Vårdande förhållningssätt (n=3), H2) Diagnostisk bedömning och beslutsstöd (n=6) samt H3) Identifikation av sjukdom och vårdnivå (n=4).Konklusion: Antalet doktorsavhandlingar inom prehospital akutsjukvård är i ökande. Majoriteten av författarna är sjuksköterskor. Avhandlingarna täcker ett brett spektrum av kunskapsområden, men prognostiska faktorer vid Akut sjukdom är dominerande. Könsfördelningen är acceptabel. Patient- och anhörigperspektivet är sparsamt belyst liksom vissa patientgrupper, t.ex. infektioner och trauma. Forskningen inom kunskapsområdet inleddes med fokus på överlevnad vid hjärtstopp utanför sjukhus. Under åren har forskningsområdet vidgats till allt bredare problemområden; vård på rätt vårdnivå är ett sådant exempel.
|
|
| 13. |
- Herlitz, Johan, et al.
(author)
-
Suspicion and treatment of severe sepsis : An overview of the prehospital chain of care
- 2012
-
In: Scandinavian Journal of Trauma, Resuscitation and Emergency Medicine. - : BioMed Central. - 1757-7241. ; 20:42
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- BackgroundSepsis is a life-threatening condition where the risk of death has been reported to be even higher than that associated with the major complications of atherosclerosis, i.e. myocardial infarction and stroke. In all three conditions, early treatment could limit organ dysfunction and thereby improve the prognosis.AimTo describe what has been published in the literature a/ with regard to the association between delay until start of treatment and outcome in sepsis with the emphasis on the pre-hospital phase and b/ to present published data and the opportunity to improve various links in the pre-hospital chain of care in sepsis.MethodsA literature search was performed on the PubMed, Embase (Ovid SP) and Cochrane Library databases.ResultsIn overall terms, we found a small number of articles (n=12 of 1,162 unique hits) which addressed the prehospital phase. For each hour of delay until the start of antibiotics, the prognosis appeared to become worse. However, there was no evidence that prehospital treatment improved the prognosis.Studies indicated that about half of the patients with severe sepsis used the emergency medical service (EMS) for transport to hospital. Patients who used the EMS experienced a shorter delay to treatment with antibiotics and the start of early goal-directed therapy (EGDT). Among EMS-transported patients, those in whom the EMS staff already suspected sepsis at the scene had a shorter delay to treatment with antibiotics and the start of EGDT.There are insufficient data on other links in the prehospital chain of care, i.e. patients, bystanders and dispatchers.ConclusionSevere sepsis is a life-threatening condition. Previous studies suggest that, with every hour of delay until the start of antibiotics, the prognosis deteriorates. About half of the patients use the EMS. We need to know more about the present situation with regard to the different links in the prehospital chain of care in sepsis.
|
|
| 14. |
- Herlitz, Johan, 1949-, et al.
(author)
-
Över 100 doktorsavhandlingar inom den prehospitala akutsjukvården i Sverige
- 2023
-
In: Läkartidningen. - : Läkartidningen Förlag AB. - 1652-7518. ; 120
-
Research review (peer-reviewed)abstract
- HUVUDBUDSKAPÖver 100 avhandlingar har i dagsläget skrivits om den prehospitala akutsjukvården i Sverige.Dessa täcker ett omfattande kunskapsfält, allt ifrån prognostiska faktorer vid akut sjukdom till ambulans personalens psykiska och fysiska hälsa.Endast ett kunskapsområde har belysts mera om fattande, och det är hjärt–lungräddning vid plötsligt hjärtstopp.Vården av patienter med psykisk ohälsa har inte belysts i någon avhandling.Det finns stora kunskapsluckor, och vidare forskning inom området behövs.
|
|
| 15. |
- Holmberg, Mats, 1976-, et al.
(author)
-
Association between the reported intensity of an acute symptom at first prehospital assessment and the subsequent outcome : a study on patients with acute chest pain and presumed acute coronary syndrome
- 2018
-
In: BMC Cardiovascular Disorders. - : Springer. - 1471-2261 .- 1471-2261. ; 18, s. 1-10
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Background: To decrease the morbidity burden of cardiovascular disease and to avoid the development of potentially preventable complications, early assessment and treatment of acute coronary syndrome (ACS) are important. The aim of this study has therefore been to explore the possible association between patients' estimated intensity of chest pain when first seen by the ambulance crew in suspected ACS, and the subsequent outcome before and after arrival in hospital. Methods: Data was collected both prospectively and retrospectively. The inclusion criteria were chest pain raising suspicion of ACS and a reported intensity of pain 4 on the visual analogue scale. Results: All in all, 1603 patients were included in the study. Increased intensity of chest pain was related to: 1) more heart-related complications before hospital admission; 2) a higher proportion of heart failure, anxiety and chest pain after hospital admission; 3) a higher proportion of acute myocardial infarction and 4) a prolonged hospitalisation. However, there was no significant association with mortality neither in 30 days nor in three years. Adjustment for possible confounders including age, a history of smoking and heart failure showed similar results. Conclusion: The estimated intensity of chest pain reported by the patients on admission by the ambulance team was associated with the risk of complications prior to hospital admission, heart failure, anxiety and chest pain after hospital admission, the final diagnosis and the number of days in hospital.
|
|
| 16. |
- Jonsson, Anna, et al.
(author)
-
Handelns digitalisering och förändrade affärer
- 2017
-
Reports (peer-reviewed)abstract
- SammanfattningDen pågående digitaliseringen av samhället blir allt tydligare inom handeln, som både påverkar och påverkas av utvecklingen. Digitaliseringen är inte avgränsad till e-handel utan omfattar hela handeln. I detta forskningsprojekt har vi särskilt intresserat oss för hur digitaliseringen påverkar handelns affärer i dubbel mening, det vill säga dels sättet på vilket ett handelsföretag gör affärer, dels den fysiska butiken, affären, där handeln till största del fortfarande sker.Projektet har haft följande övergripande forskningsfrågor:Hur förändras handelns affärsmodeller av digitaliseringen och vilka förändringar ger de upphov till för den fysiska butiken?Hur påverkar dessa (o)förändrade affärsmodeller handelns möjligheter till värdeskapande för konsumenter och samhället i övrigt?Hur kan förändrade möjligheter till värdeskapande tillvaratas av handelns företag och medarbetare? Studien, baserad på 50 intervjuer och observationer av åtta detaljhandelsföretag som representerar olika branscher och storlek, har genomförts i tre delprojekt:1. Mot förändrade detaljhandelsformat som kombinerar fysiskt och digitaltMed utgångspunkt i kundmötet kan man identifiera fyra ömsesidigt relaterade element genom vilka detaljhandeln digitaliseras: utbytesprocesserna, aktörerna, platserna och erbjudandena. Genom digitalisering av dessa element och deras sammankopplingsker en ökad hybridisering av fysiskt och digitalt som mer eller mindre påverkar alla former av handel. I denna sammankoppling erbjuder de fysiska butikerna ett antal fördelar som kan utmanas men också förstärkas och bli allt viktigare i en ökande digitalisering. Digitaliseringen av de fysiska butikerna sker genom att de blir del av e-handelns infrastruktur, konsumenters ökade användning av mobila digitala tekniker, och ökat inslag av digitala tekniker i butikerna. Utifrån den fysiska butikens fördelar, drivkrafterna för digitalisering av fysiska butiker samt hur de fysiska butikerna påverkas kan vi identifiera fem potentiellt framväxande handelsformat.2. Aktiviteter i utbytesprocessenUtbytesprocessen inom detaljhandeln kan delas in i tre aspekter: transaktion, kommuni kation och distribution. Transaktionsaspekten belyses i rapporten genom den förändrade köpprocessen. Distributionsaspekten belyses utifrån de förändrade varuflöden som uppstår i takt med ökad digitalisering inom handeln och kommunikationsaspekten belyses genom ökad transparens. Köpprocessen: Den digitaliserade konsumenten är inte sällan uppkopplad dygnet runt och interagerar med olika gränssnitt under sin köpresa. De lämnar digitala spår somi sin tur möjliggör för företag att systematiskt lagra information om köpbeteenden. Den fysiska platsen har inte längre samma betydelse för köpet. Konsumenter har blivit mer flexibla kring hur, var och när köp kan äga rum, även om det finns geografiska skillnader. Digitalisering kan för konsumenter innebära större makt i form av bättre förhandlingslägen och högre produktkunskap, men även att konsumenter med lägre digital kompetens riskerar att marginaliseras. Samtidigt kräver konsumenter mer av en relation än tidigare och är mer skeptiska, vilket gör det svårare för företag att underhålla äkta relationer.Varuflöden: Butikens varuflöden kan i stort sett delas upp i två flöden: till butik och från butik. Traditionellt har fokus inom logistiken varit till butik men digitaliseringen harfått butiker att arbeta mer med flödena från butik till konsumentens ombud eller hem, ”den sista milen”. Varje godstyp, och bransch, har specifika logistiska förutsättningar för att leverera varor till kund och i rapporten diskuteras kläder, dagligvaror, möbelvaror och byggvaror. Ingen logistisk lösning passar alla men effektiva leveranser förutsätter synkroniserade varuflöden mellan samarbetspartners. Den stora utmaningen blir hur detaljhandelsföretag kan möta konsumenterna önskemål om snabbare och flexiblare leveranser, samtidigt som mål som kostnadseffektivitet och miljömässig hållbarhet ska kunna uppnås.Transparens: Via smarttelefoner och appar flyttar digitaliseringen hållbarhetsfrågorna in i de fysiska butikerna. Det kommer i framtiden inte att räcka med att anställa en avdelning hållbarhetsspecialister som hanterar hållbarhets-frågorna utan medarbetarna måste bli mer delaktiga.Digitalisering leder till ökad transparens som väl använtkan öka försäljning och (tvärt emot vad företagsledareverkar anse) skydda mot mediala skandaler. Denstörsta transparensutmaningen verkar vara att få framnödvändig information och att vara transparent. Demest omdanande konsekvenserna av digitalisering ochtransparens verkar vara att det ställer krav på förändradorganisering av värdekedjor: kortare kedjor, färreleverantörer, färre agenter, större förståelse för kedjan,samarbete med leverantörer vars affär stödjs av transparensoch så vidare. För detaljhandelsföretag som till exempel harbyggt sin affär på ett brett sortiment av lågprisprodukter inköpta via agenter utgör transparenstrenden således en obehaglig utveckling. För små och medelstora företag med nära samarbete med ett fåtal leverantörer utgör det å andra sidan en möjlighet att inta en ledande roll och differentiera sig från de större bolagen.3. Organisering av handelns digitaliseringHandelns digitalisering, oavsett hur den förstås och tolkas, innebär och medför förändringar som måste organiseras och ledas av människor. Vår studie pekar på behovet och betydelsen av att utgå från kundens upplevelse, om möjligheter till fler men samtidigt ”sömlösa” köptillfällen och att butiken fortsatt kommer att spela en viktig roll. Vi ser hur en digital handelslogik växer fram genom de nya affärsmodeller som digitalisering medför och erbjuder – och behovet av att integrera hela värdekedjan, inte minst för att bättre kunna möta och interagera med kunden. Vi utläser ett tydligt behov av att samordna det digitala med det fysiska och att matcha det nya med det gamla, genom att låta olika personer med olika kunnande arbeta tillsammans. Det ställer krav på ökad samordning och behovet av ett större kunskapsutbyte mellan olika organisationsfunktioner till följd av krav om ökad transparens.I termer av affären som fysisk butik ser vi sammanfattningsvis hur digitaliseringen både förstärker och förändrar butikens roll – och att denna i framtiden inte bara kommer att ha en roll utan flera olika roller. Våra studier visar hur företag i handeln lägger olika vikt på den fysiska butikens roll och graden av digitalisering. Från Gekås position där den fysiska butiken i Ullared har mycket stor betydelse men med relativt låg grad av digitalisering till motpolen Mat.se med hög grad av digitalisering och helt utan fysiska butiker och företag som Nudie Jeans, Ikea och Ica på olika sätt balanserandes i gränsytan mellan det digitala och det fysiska. Våra resultat visar även hur den digitala transformationen kan betraktas som en balansakt mellan det nya och det gamla, det digitala och det fysiska, det lokala och det centrala/globala.I termer av hur man gör affärer ser vi sammanfattningsvis hur digitaliseringen ledertill, eller skapar möjligheter för, innovationer av affärsmodeller genom förändringar av format, aktiviteter och organisering, det vill säga förändringar i hur handeln skapar och tillvaratar värde. Våra resultat pekar på att de fysiska butikerna utgör en del av dessa framtida format, aktiviteter och deras organisering. Vi kan också konstatera att de företag som vi har studerat har varit snabba på att diskutera och söka nya sätt att utveckla, eller förfina, sina affärsmodeller, men även att många utmaningar återstår ännu.
|
|
| 17. |
|
|
| 18. |
- Norberg Boysen, Gabriella, 1966-, et al.
(author)
-
Patient trust and patient safety for low-priority patients : A randomized controlled trial pilot study in the prehospital chain of care
- 2019
-
In: International Emergency Nursing. - : Elsevier. - 1755-599X .- 1878-013X. ; 46
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Background: Patients who call for an ambulance but only have primary care needs do not always get appropriate care. The starting point in this study is that such patients should be assigned to as basic of care as possible, while maintaining high levels of patient trust and patient safety.Aim: To evaluate patient trust and patient safety among low-priority ambulance patients referred to care at either the Community Health Centre (CHC) or the Emergency Department (ED).Methods: This randomized controlled trial pilot study compared the level of patient trust and patient safety among low-priority ambulance patients who were randomized into two groups: CHC (n = 105) or ED (n = 83).Results: There was a high level of trust in the care received, regardless of whether the patient received care at CHC or ED. Overall 31% fulfilled one or more of the given criteria for potentially jeopardizing patient safety.Conclusion: Patient selection for the trial indicated a potential limit in patient safety. There was a high level of trust in the care received regardless of whether the patient received care. The accuracy of patient selection for the new care model needs to be further improved with the intention to enhance patient safety even further.
|
|
| 19. |
- Norberg Boysen, Gabriella, 1966-, et al.
(author)
-
Trust in the early chain of healthcare: lifeworld hermeneutics from the patient's perspective
- 2017
-
In: International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being. - : Informa UK Limited. - 1748-2623 .- 1748-2631. ; 12:1
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Purpose: Patients must be able to feel as much trust for caregivers and the healthcare system at the healthcare centre as at the emergency department. The aim of this study is to explain and understand the phenomenon of trust in the early chain of healthcare, when a patient has called an ambulance for non-urgent condition and been referred to the healthcare centre.Method: A lifeworld hermeneutic approach from the perspective of caring science was used. Ten patient participated: seven female and three male. The setting is the early chain of healthcare in south-wetern Sweden.Results: The findings show that the phenomenon of trust does not automatically involve medical care. However, attention to the patient's lifeworld in a professional caring relationship enables the patient to trust the caregiver and the healthcare environment. It is clear that the "voice of lifeworld" enables the patient to feel trust.Conclusion: Trust in the early chain of healthcare entails caregivers' ability to play attention to both medical and existentioal issues in compliance with the patient's information and questions. Thus, the patient must be invited to participate in assessment and decisions concerning his or her own healthcare, in a credible manner and using everyday language.
|
|
| 20. |
- Norberg, Gabriella, et al.
(author)
-
Swedish emergency medical services' identification of potential candidates for primary healthcare : Retrospective patient record study.
- 2015
-
In: Scandinavian Journal of Primary Health Care. - : Informa UK Limited. - 0281-3432 .- 1502-7724. ; 33:4, s. 311-317
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- OBJECTIVE: To investigate patients who called the emergency medical services (EMS) for primary healthcare (PHC) problems.DESIGN: A retrospective and exploratory patient record study from an EMS perspective, comparing two groups: those who were potential candidates for PHC and those who were not. All data were gathered from EMS and hospital records.SETTINGS: The study was completed at the EMS and five hospital areas in the western region of Sweden.SUBJECTS: The patients (n = 3001) who called the EMS in 2011. Data were missing for 10%.MAIN OUTCOME MEASURES: The frequency and the clinical characteristics of the patients who called the EMS and were actually potential candidates for PHC.RESULTS: Of a total of 2703 patients, a group of 426 (16%) were assessed as potential candidates for PHC and could thus be treated at a level of care other than the emergency department. Patients who were classified as suitable for PHC were found at all priority levels and within all symptom groups, but were younger and healthier than the other group.CONCLUSION: Numerous patients seeking help from the EMS do not end up at the most appropriate level in the healthcare system.IMPLICATIONS: In the EMS, guidelines are needed to enable pre-hospital emergency nurses to assess and triage patients to the most appropriate level of healthcare. Key points Patients calling the emergency medical services do not always end up at an appropriate level of healthcare. In total, 16% of patients were identified by the Swedish emergency medical services as potential candidates for primary healthcare. These patients were younger and healthier than those needing care at the emergency department. They were found at all priority levels and within all symptom groups.
|
|
