| 11. |
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
- Heldner, Christina, 1942
(author)
-
Svenska översättningar av Dantes Gudomliga komedi - la Divina Commedia
- 2014
-
Book (other academic/artistic)abstract
- This paper is devoted to the Italian 14th century poet and scholar Dante Alighieri and his poetic and narrative masterwork La Divina Commedia, usually considered to be one of the highlights of Western literature. More specifically, its object is to examine and characterize the quality of the hitherto seven complete translations into Swedish as for semantic equivalence, equivalence in a number of formal aspects connected with language, style, and versification constraints, and, finally, acceptability of target text language to a contemporary readership. The translations taken into consideration are those of Nils Lovén, 1856-57; Edvard Lidforss, 1903; S.C. Bring, 1905; Aline Pipping, 1915, 1924; Arnold Norlind, 1921, 1930; Åke Ohlmarks, 1966-1969; Ingvar Björkeson, 1983.
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
- Kandpal, Tara C., et al.
(author)
-
Activities in Renewable Energy for School Children
- 2017
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Renewable energy education is an important aspect when developing renewable energy. This applies to school level, university level, technical and mechanical training, educating policy makers, project developers, educators, and common public. In this report, we discuss the importance of laboratory work when teaching renewable energy. We have also included a large number of examples in renewable energy school activities are presented.
|
|
| 17. |
- Kandpal, Tara C., et al.
(author)
-
Renewable Energy Education for the Future
- 2016
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Renewable energy education is an important aspect when developing renewable energy. This applies to school level, university level, technical and mechanical training, educating policy makers, project developers, educators, and common public. In this report, a large number of issues and challenges in renewable energy education are addressed. We have also included a fair number of recommendations for development of good renewable energy courses.
|
|
| 18. |
|
|
| 19. |
- Kullenberg, Gunnar
(author)
-
Effekter av klimatrelaterade förändringar i havet
- 2019
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Den pågående klimatförändringen sker snabbare än de naturliga klimatvariationer vi haftunder de senaste tusen åren: den varma perioden omkring 800-1200 och den kalla Lilla Istiden omkring 1300-1850. Medeltemperaturen var omkring två-tre grader varmare respektive kallare relativt normalen. Den naturliga temperaturökningen efter Lilla Istiden började omkring 1850- 1870, möjligen tidigare i Sverige med referens till mätserien i Stockholm. Detta följdes av något kallare decennier 1930-1950 (se Bonniers Uppslagsbok). Gradvis under 1900-talet medför den ökning av främst koldioxiden i atmosfären från vårt användande av billig energi från fossila bränslen en av samhället driven temperaturökning.Klimatpanelen etablerad av FN 1988 bekräftar i sina rapporter att denna klimatändring är påvisad sedan omkring 1950. Ändringen sker något snabbare än den naturliga, vilket kan medföra allvarligare effekter på miljö, ekosystem och vårt samhälle. De tidigare naturliga variationerna hade dock också markanta effekter. Dessa återspeglas mest markant genom återkommande verkliga istider (se Arrhenius 1991, vari också omtalas många svenska banbrytande bidrag till forskningen kring dessa problem). Många av de effekter vi nu upplever eller förväntar oss, kommer från havet som tar upp det mesta av värmeöverskottet och från 40 till nu omkring 25- 30 % av koldioxiden vi släpper ut. Samtidigt påverkar havet luftens sammansättning genom avdunstning, vattenånga vår viktigaste och naturliga växthusgas, syre som vi andas, kvävedioxid, dimethylsulfid och sulfatpartiklar. Havet har mycket stor värmekapacitet och anomalier i havet överlever mycket längre än i atmosfären. Havsströmmarna fördelar värmetillskottet och omblandningen driver värmen mot djupet (Ocean Circulation, The Open University, Pergamon Press, 1989; Stocker 2015).Observationer över tid visar att uppvärmningen nått omkring 3000 m; under 1900-talet steg temperaturen i ytlagret omkring 0,8 grader globalt. I regioner av Södra Oceanen är ökningen nu upp till 1 grad, i regionala hav mera, i Östersjön upp till 1,4; upp till 1 grad i Nordsjön; snabbare ökning noteras på högre latituder med omkring 0,6 grader över 25 år. Havets inverkan på klimatvariationer är väl känt genom El Nino i Stilla Havet som drivs av ändringar i skillnaden i lufttryck mellan Australien och Sydamerika, monsunen i Indiska Oceanen, och variationer i luftrycksskillnaden mellan Island och Azorerna, som har en ökande trend sedan 1960-talet. Detta framkallar variationer i cirkulationen i Nordatlanten. Östersjöns värmekapacitet påverkar starkt vårt klimat. Genom uppvärmningen ändras det hydrologiska kretsloppet, nederbördens fördelning, intensitet och mängd ändras, liksom salthalten i havet uppvisar ändringar. Delar av haven i subpolära områden blir mindre salta, medan subtropiska områden blir mera salta; Medelhavet har blivit mera salt. Allt detta påverkar cirkulationen i havet globalt. I den Arktiska bassängen avtar istäcket omkring 3 % per decennium sedan 1970-80 talen, och 7-8% under sommarperioden. Under sista istiden blev inflödet av salt, varmt vatten till norra Nordatlanten och den Arktiska bassängen nästan helt avkopplat, fronterna i havet och atmosfären pressades mot syd och Nordatlantiska strömmen fick en sydligare sträckning i riktning mot Portugal. Golfströmmen finns men kan variera i intensitet. Havets biokemi har ändrats. Koldioxiden i saltvattnet omvandlas till kolsyra, havet blir surare. Detta har mycket stora effekter på korallreven, som också påverkas av uppvärmningen, och skaldjur som krabbor, kräftor med flera. Ett varmare hav tar upp mindre koldioxid, och upptaget varierar med latitud; tropiska områden avger koldioxid, Nordatlanten tar upp, medan Södra Oceanen är den dominerande sänkan. Uppvärmningen leder också till större skillnad i täthet mellan ytlagret och djupvattnet, en ökad skiktning, som hämmar det vertikala utbytet. Detta medför mindre näringsämnen i ytlagret och mindre organisk produktion och föda till fisk. Tiden på året när vårblomningen sker kan också förskjutas, vilket medför ändringar i plankton systemet, algblomningar och tillgång till föda för högre delar av ekosystemet. Ett varmare hav har också mindre syre och förbränningen av organiskt materialsker snabbare. Om inte vattenutbytet ändras leder detta till syrebrist och möjligen helt syrefritt vatten i vissa områden. Detta är påvisat i Östersjön, men kartläggningar visar att syrefattiga områden har ökat starkt i antal och utbredning sedan 1960-talet (Diaz ochRosenberg 2008). Observationer över tid visar att havet blir syrefattigare globalt.
|
|
| 20. |
- Lindgren, Ingvar
(author)
-
Kvantmekaniken och vårt universum : Lever vi i en singel eller multipel värld?
- 2018
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Den traditionella kvantmekaniken började utvecklas under 1920-talet, framförallt av den s.k. Köpenhamnsskolan under ledning av dansken Niels Bohr och personer i hans omgivning. Den var långt ifrån okontroversiell, och välkänd är dispyten mellan Bohr och Albert Einstein som pågick under flera decennier. Under 1950-talet introducerades en alternativ version av kvantmekaniken av Hugh Everett, då doktorand vid Princeton-universitetet. Denna version utvecklades sedermera till en s.k. fler-världs- eller multi-worlds-modell, som undvek vissa avsvårigheterna med Köpenhamns-modellen men som i stället introducerade nya sådana.Den gängse uppfattningen är att världen skapades genom en stor explosion, Big Bang, men det finns även teorier om att vårt universum skapades genom en explosion i ett tidigare existerande större universum. Det kan då finnas flera universa vid sidan om vårt, ett multiuniversum. Denna teori har kopplingar till Everetts multi-worlds-modell. Vi kan idag inte säga vilken kvantmekanisk modell som är mer korrekt.
|
|
