| 43261. |
- Pålsson, Carina
(author)
-
Role of phagotrophy in freshwater phytoplankton
- 2004
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- Some phytoplankton have the ability to combine phototrophy and heterotrophy within the same individual, which is called mixotrophy. In this thesis, I adress mixotrophy and competitive interactions of mixotrophs and obligate auto- or heterotrophs in relation to the availability of nutrients, light and prey. In addition, I examine the biomass of mixotrophic phytoplankton and their grazing impact on bacteria in oligotrophic clear-water lakes. In nutrient enrichment experiments, mixotrophic phytoplankton were favored over their obligate autotrophic competitors at low availability of nutrients or light. Thus, the ingestion of prey may have provided the mixotrophs with the currently limiting nutrient (nitrogen, phosphorus, or both) as well as with carbon/energy when photosynthetic carbon acquisition was insufficient. In laboratory experiments with the mixotroph Poterioochromonas malhamensis, phototrophic growth supplemented heterotrophic growth when bacterial densities were similar to those found in oligo- to mesotrophic lakes. As a result, the mixotroph was able to dominate in terms of biomass over an obligate heterotroph (Spumella elongata) when light was available. Thus, depending on the prevailing environmental conditions, mixotrophy may be advantageous compared to obligate auto- or heterotrophy. In the examined oligotrophic clear-water lakes on the Faroe Island and in S. Sweden, mixotrophic phytoplankton composed a high proportion of the total algal biomass. Considering the high light availability in the epilimnia of the sampled lakes and the documented high photosynthetic capacities of the mixotrophic species present, bacterial ingestion was most likely a means to obtain limiting nutrients or growth factors. Although the grazing pressure exerted on bacteria by mixotrophs was low year round in Lake Skärlen (S. Sweden), the mixotrophs exerted a considerably higher grazing pressure on bacteria in the Faroese lakes. The observed differences may be a result of a higher nutrient competition in the Faroese lakes due to a higher importance of allochthonous carbon in these lakes.
|
|
| 43262. |
- Pålsson, Christian
(author)
-
Upper Ordovician graptolites and biostratigraphy of the Rostanga 1 core, Scania, S. Sweden
- 2002
-
In: Bulletin of the Geological Society of Denmark. - 0011-6297. ; 49, s. 41540-41540
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- drilling at Rostanga in 1997, referred to as Rostanga 1, penetrated a significant portion of the Upper Ordovician-Lower Silurian succession in this classical Lower Palaeozoic outcrop area in W-central Scania. In descending order the Upper Ordovician of the core embraces the following units (stratigraphic thickness in parenthesis): Lindegard Mudstone (27.8 m), Fjacka Shale (13.6 m), Mossen Formation (0.6 m), Skagen Formation (0.8 m), and Sularp Formation (19.9 m+). Grapiolites are described from the Lindegard Mudstone, the Fjacka Shale, and the Mossen Formation. The graptolites are classified into 12 taxa, among which 9 are identified to species. Graptolites are very rare in the Mossen Formation, which has yielded only two specimens of Pseudoclimacograptus scharenbergi. The Fjacka Shale yielded a fairly diverse graptolite fauna, indicative of the Pleurograptus linearis Zone. This zone is succeeded by the Dicellograptus complanatus Zone, with the zonal index appearing in the lower part of the LindegArd Mudstone immediately above graptolites indicative of the P. linearis Zone. No graptolites were recovered from the Skagen Formation and the Sularp Formation.
|
|
| 43263. |
- Pålsson, Carina
(author)
-
Åtgärdsprogram för Kalmar läns kustvatten
- 2007
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Kalmar läns invånare är stolta över länets långa kustlinje som är otroligt variationsrik både ovan och under vattnet med urbergsskärgård i norr och moränskärgård och grunda sandbottnar i söder. Kustmiljön är viktig för livskvaliteten och som resurs för dem som försörjer sig på verksamheter vid kusten. Tyvärr är länets kustvatten, och därmed hela Östersjön, utsatt för många hot som kommer sig av mänskliga aktiviteter. I detta program ger Länsstyrelsen en kort beskrivning av miljötillståndet i länets kustvatten. Programmet innehåller förslag på åtgärder som kan bidra till en sundare kustmiljö. Åtgärderna riktar sig främst till enskilda individer, kommuner och Länsstyrelsen och rör såväl vardagliga val som mer storskaliga insatser. Målsättningen med programmet är att öka medvetenheten om kustmiljön, om dess betydelse och att främja samarbete mellan olika aktörer. Förhoppningen är även att miljömålsarbetet därmed ska gå in i en ny och mer åtgärdsinriktad fas. Med förenade krafter och med både enskilt och gemensamt ansvarstagande kommer vi att lyckas i vår strävan att förbättra kustvattnet i Kalmar län.
|
|
| 43264. |
- Pålsson, Dan, et al.
(author)
-
Vatten i översiktsplaner. Sammanställning av de kommunala översiktsplanerna i Norra Östersjöns vattendistrikt.
- 2009
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Varje kommun ska enligt Plan- och bygglagen ha en översiktsplan som visar den planerade användningen av mark- och vatten. En översiktsplan är ett kommunomfattande samlat beslutsunderlag som beskriver de allmänna intressena och de miljö- och riskfaktorer som bör beaktas vid beslut om användning av mark- och vattenområden. Kommunfullmäktige ska minst en gång varje mandatperiod ta ställning till översiktsplanens aktualitet och inför detta ska länsstyrelsen redovisa sina synpunkter vad gäller de statliga intressena. Länsstyrelsens granskningsyttrande ska koncentreras bland annat på att kontrollera hur miljökvalitetsnormerna iakttas. I Vattenmyndighetens förslag till Åtgärdsprogram för Norra Östersjöns vattendistrikt, som syftar till att miljökvalitetsnormerna för vatten ska uppnås, riktas åtgärder till kommunerna på följande punkter: ”Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter som kan ha en inverkan på vattenmiljön, prioritera de områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status.” ”Kommunerna behöver ställa krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp som kan påverka vattenförekomst som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status.” ”Kommunerna behöver ha vattenskyddsområden med föreskrifter för kommunala dricksvattentäkter, så att dricksvattentäkterna långsiktigt bibehåller en god kemisk och god kvantitativ vattenstatus.” ”Kommunerna behöver ha vattenskyddsområden med föreskrifter för de vattenförekomster som behövs för den framtida vattenanvändningen.” ”Kommunerna behöver tillse att vattentäkter som inte är kommunala, men som försörjer fler än 50 personer eller där vattenuttaget är mer än 10 m3/dag, har god kemisk status och god kvantitativ status och ett långsiktigt skydd.” ”Kommunerna behöver genomföra sin planläggning och prövning samt i övrigt agera så att miljökvalitetsnormerna för vatten uppnås och inte överträds.” ”Kommunerna behöver, i samverkan med länsstyrelserna, utveckla vatten- och avloppsvattenplaner, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status, god kemisk status och god kvantitativ status.” Följande sammanställning avser att visa hur kommunerna ingåendes i Norra Östersjöns vattendistrikt behandlar frågor och åtaganden kring respektive kommuns vatten, vattenanvändning och vattenhantering i sin översiktsplanering. Granskningen omfattar de kommuner i Dalarnas, Stockholms, Södermanlands, Uppsala, Västmanlands, Örebro samt Östergötlands län som ingår i Norra Österjöns vattendistrikt (Fig. 1). Sammanställningen utgörs av textdokument med tabeller (Bilagor a-h), där en utförlig redovisning av vattenanknutna delar i varje kommuns översiktsplan görs och där slutsatser dras utifrån informationen. Samtliga 76 kommuner inom vattendistriktet har ingått i undersökningen, men fem kommuner har inte kunnat bidra med sina översiktsplaner under sammanställningstiden.
|
|
| 43265. |
- Pålsson Skarin, Ingela, et al.
(author)
-
Could Virtual Tourism of Augmented Reality (AR) reduce Greenhouse Gases?
- 2021
-
In: Urban Assemblage : The City as Architecture, Media, AI and Big Data : University of Hertfordshire - AMPS Virtual: 28-30 June, 2021 - University of Hertfordshire - AMPS Virtual: 28-30 June, 2021. - 2398-9467. ; 25, s. 267-279
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- This paper investigates how stakeholders respond to digital feasibility study images to augmented reality (AR), with the purpose to determine if AR could be the right practical application to create Virtual tourism. Based on the visitors’ perspective via qualitative interviews, the goal is to explore whether a digitalization in a realistic way, manages to mediate the concealed time layers and other intangible aspects of historic buildings, which is vital if ever to compete with a real visit. The concept of Virtual tourism (VT) intends to mitigate Overtourism and avoidable travelling, thus reduce today’s CO2 emissions of greenhouse gases. Furthermore, VT could signify the necessary paradigm shift for the tourism industry since its promoted work pipeline, the City Scan Procedure (CSP), intends to give local authorities better control of their tourist destinations’ unrestricted development. CSP thereby could increase the locals’ share of profits as today the upkeep of historical sites depends on tourism. The pilot study at Fredriksdal Open Air Museum is the first in a series of upcoming cross-border studies to map the essence and potentials of Virtual Tourism (VT). This time, the museum’s relocated buildings Stadskvartret were transformed digitally as illustrations and videos through Pharo scaning into Point cloud and Photo Scan processing via Mega shape to GIS, to assess the digital media’s storytelling capacity, their IndianaJones Effect (IJE). Using a qualitative and exploratory approach this study conducted fourteen interviews with a diversified group of respondents of different ages. Interviews were evaluated using thematic and a quantitative analysis. The outcome indicates that the acceptance of Augmented Reality, or scanned reproductions in general, vary more depending on age group than media form. This study pin points that for Virtual tourism (VT) ever to affect CO2 emissions, augmented reality productions need to be more diversified to escape the computer game stamp.
|
|
| 43266. |
|
|
| 43267. |
-
Påväxtundersökning i Jönköpings län 2009
- 2011
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- På uppdrag av Länsstyrelsen i Jönköpings län har Mikroalg inventerat kiselalger i 14 vattendrag i länet, Tabell 1. Undersökningen är ett led i arbetet med att karakterisera vattendrag enligt EU:s ramdirektiv, och syftar dels till att förbättra miljötillståndet i länet, och dels till att vara underlag för framtida undersöknings- och åtgärdsprogram. De undersökta lokalerna visade som helhet bra vattenkvalitet. Medelvärdet på samtliga lokalers IPS-värde ligger klart över gränsen för hög status, d.v.s. klass 1. Tio lokaler har också bedömts ha hög status och resterande fyra lokaler god status. En av de senare, Emån vid Åhult, låg nära gränsen till hög status, medan lokalerna Hökesån och Pirkåsabäcken låg nära gränsen till måttlig status, mest på grund av en stor andel föroreningstoleranta taxa. Emån var den enda lokalen som enligt ACID-grupperingen visade alkaliska förhållanden. En lokal, Grissleån, visade på måttligt sura förhållanden, medan alla övriga klassades som nära neutrala. Av dessa var Ängån, Krakhultabäcken, Knipån och Hökesån de som låg närmast den alkaliska gruppen. Smedhemsån, Bokån och Mölarpsån låg närmast gruppen måttligt sura förhållanden. Smedhemsån hade dock en förhållandevis stor andel icke pH-klassade taxa.
|
|
| 43268. |
- Pädam, Sirje, et al.
(author)
-
Attitudes Towards Paying for Environmental Protection in the Baltic Sea Region
- 2017. - 1
-
In: Environmental Challenges in the Baltic Region. - London : Palgrave Macmillan. - 9783319560069 - 9783319560076 ; , s. 201-220
-
Book chapter (peer-reviewed)abstract
- This chapter compares public attitudes to environmental protection in Estonia with those in neighbouring Baltic states. Data from the Estonian Environmental Survey (The Chair of Environmental Economics. Tallinn University of Technology, Tallinn, 2010) and ISSP Environment III are compared and analysed using an ordered logit. Support for environmental protection is measured in the form of willingness of individuals to make financial sacrifices through higher prices and higher taxes or accepting a cut in their standard of living, in order to protect the environment. Results show that the demand for the protection of the environment tends to increase with income. There are some differences between public attitudes in terms of willingness to accept cuts in the standard of living and willingness to pay higher taxes and prices. Higher education is another determinant of support for environmental protection, particularly in Estonia.
|
|
| 43269. |
- Pädam, Sirje, et al.
(author)
-
Effekter av Klimatklivet : Utvärdering år 2020
- 2021
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Klimatklivet är ett investeringsstöd till lokala klimatinvesteringar. De investerade medlen ska ge största möjliga klimatnytta och det huvudsakliga syftet med Klimatklivet är att varaktigt minska växthusgasutsläppen. Naturvårdsverket prövar ansökningar och beslutar om stöd samt har i uppgift att följa upp och utvärdera stödet. Naturvårdsverket har gett WSP i uppdrag att utvärdera effekterna av Klimatklivet under perioden 2016–2018.Syftet med utvärderingen är att:utvärdera additionella effekter av Klimatklivetanalysera Klimatklivets effekter på dynamisk effektivitetanalysera Klimatklivets effekter på övriga miljömål ochbedöma Klimatklivets konkurrenseffekter.Att utvärdera additionella effekter innebär att undersöka om Klimatklivet har gett mer utsläppsminskning av växthusgaser än vad som hade skett utan Klimatklivet. Dynamisk effektivitet uppstår om Klimatklivets åtgärder ger effekter som över tid genererar kostnadseffektivitet. Analysen handlar om att utreda om Klimatklivet bidragit till att liknande åtgärder kan genomföras till en lägre kostnad i framtiden. Analysen av effekter på övriga miljömål undersöker vilka effekter Klimatklivets åtgärder ger på andra miljömål än ”Begränsad klimatpåverkan”. Frågeställningen i Klimatklivets konkurrenseffekter är om investeringsstödet hämmat konkurrensen.Särskilt fokus i utvärderingen är att undersöka i vilken mån Klimatklivet bidragit till additionella effekter, det vill säga bidragit till mer utsläppsminskningar än utan Klimatklivet. Andra frågor i utvärderingen av additionalitet har varit om det faktiska utfallet av investeringen är lika stor som i ansökan och om utsläppsminskningarna i slutrapporterna skiljer sig från uppgifterna i ansökan samt om Klimatklivet tidigarelägger investeringar.Den slutsats som kan dras av granskningen av realiserade utsläppsminskningar i slutrapporter är att utsläppsreduktionen sällan avviker från uppgifterna i ansökan. Cirka 94 procent anger samma utsläppsreduktion i slutrapporten som i ansökan. Där avvikelser förekommer jämfört med ansökan kan avvikelsen avse en utsläppsreduktion som antingen är större eller mindre än den i ansökan. Kompletterande enkätsvar visar att andelen som anger att åtgärden motsvarar den i ansökan är 84 procent. Resultatet av granskningen av realiserade utsläppsminskningar bekräftar att uppgifterna i ansökningarna sällan avviker från senare bedömningar och att i avsaknad av mätdata är ansökningarna det bästa tillgängliga underlaget för kvantifiering av additionella effekter.Utvärderingen av additionalitet har utgått från frågan om stödet har varit avgörande för att den beviljade åtgärden har genomförts. För att undersöka vad som hade hänt utan Klimatklivet har tre grupper av aktörer valts ut för informationsinsamling: de som har beviljats stöd, de som har sökt stöd men fått avslag och övriga aktörer som utan stöd genomför investeringar som liknar de åtgärder som får finansiering av Klimatklivet. Utsläppsminskningarna som uppskattats av Naturvårdsverket baserat på ansökningarna är 1,1 miljoner ton växthusgaser (CO2-e) per år för åtgärder som beviljades mellan 2016 och 2018. I utvärderingen av additionella effekter är frågeställningen hur stor del av utsläppsminskningarna som har skett på grund av Klimatklivet. Kvantifieringen av de additionella effekterna för beviljade åtgärder baseras på en enkätstudie. Resultatet indikerar en total additionalitet på cirka 82 procent av de uppskattade utsläppsminskningarna av växthusgaser har varit additionella i den meningen att de inte hade realiserats utan Klimatklivet. I kvantifieringen kan cirka 72 procent av utsläppsminskningarna tillskrivas full additionalitet. Delvis additionalitet på grund av att åtgärderna genomförts i mindre omfattning uppskattats bidra med cirka 10 procent. Motsvarande beräkning för avslagna åtgärder ger en sammanlagd additionalitet på cirka 65 procent av de uppskattade utsläppsminskningarna. Vid beräkningen av additionella effekter skiljer sig andelen beroende på om de beviljade eller de avslagna ansökningarna används vid kvantifieringen. Skälen till att grunda uppskattningen av additionell effekt på beviljade åtgärder är att generaliserbarheten från enkätundersökningen är större för beviljade åtgärder eftersom svarsfrekvensen är högre. Ett annat är att det inte går att utesluta att det finns skillnader mellan beviljade och avslagna åtgärder som kan innebära att resultatet för avslagna inte direkt kan föras över till beviljade. Slutsatsen som kan dras är att åtminstone 65 procent av utsläppsminskningarna är additionella, men sannolikt är de större.Klimatklivet tidigarelägger genomförandet av åtgärder, men den tidsmässiga additionaliteten har inte kvantifierats. I enkäten framkommer att nära 60 procent av respondenterna bedömer att Klimatklivet tidigarelagt åtgärden. De flesta anger att tidigareläggningen är mellan 6 månader och 2 år. Endast en liten andel anger att åtgärden har tidigarelagts med 5 år eller mer. Åtgärder med kortast tidigareläggning gäller laddstationer för elfordon.Dynamisk effektivitet uppstår när en åtgärd ger upphov till effekter vilka över tid genererar högre kostnadseffektivitet. Till exempel kan genomförandet av en åtgärd bidra till att framtida åtgärder av samma typ kan genomföras till en lägre kostnad, varpå utsläppsminskningen per investeringskrona stiger. Tre effekter som är viktiga för dynamisk effektivitet har studerats. Det är läreffekter, nätverkseffekter och exponeringseffekter.Med läreffekter menas den process där de verksamma aktörerna i produktionskedjan av en produkt tillskansar sig erfarenheter under produktionen, vilket gör att de kan sänka produktionskostnaderna. En nätverkseffekt uppstår när nyttan av att äga en produkt ökar med antalet personer som använder produkten.Exponeringseffekter uppkommer genom informationsspridning om en innovation och är en viktig aspekt för att uppnå teknikspridning. I analysen av dynamisk effektivitet har åtgärder med koppling till flytande biogas studerats.Åtgärderna inom flytande biogas har inte varit verksamma länge nog för att läreffekter ska kunna observeras även om aktörerna på marknaden menar att läreffekter sannolikt har uppstått på marknaden för flytande biogas.De intervjuade aktörerna menar att det finns en nätverkseffekt på marknaden för flytande biogas. Det är en rimlig slutsats eftersom tre sammanlänkade åtgärder genomförts parallellt. Fler tankställen gör det mer attraktivt att införskaffa ett gasdrivet fordon och producera mer biogas. Fler gasdrivna fordon gör det mer attraktivt att anlägga fler tankställen. Att Klimatklivet understött indirekta nätverkseffekter är dock svårt att belägga empiriskt, men att påverkan sannolikt skett stärks genom den befintliga litteraturen. Exponeringen för de olika åtgärderna inom flytande biogas har varit hög. Klimatklivet har sannolikt bidragit till exponeringseffekter när det gäller flytande biogas.Bedömningen av Klimatklivets effekter på andra miljökvalitetsmål visar att åtgärder kopplade till biogas och laddinfrastruktur ger positiva effekter på många miljömål. Samma åtgärder uppvisar få eller inga negativa effekter. Påverkan på miljökvalitetsmålen beror på omfattning och vilka försöktighetsåtgärder som vidtas, där anläggning för produktion av biodrivmedel kan ha viss negativ inverkan på miljömålet Levande skogar om åtgärden skulle leda till ökat uttag av skogsråvara. Laddinfrastruktur kan försämra förutsättningarna för att nå En giftfri miljö och Storslagen fjällmiljö. Det senare gäller om åtgärden skulle innebära att gruvbrytningen ökar i fjällnära miljö. Åtgärderna avfallsanläggningar för ökad återvinning m.m. bidrar positivt till En giftfri miljö och En god bebyggd miljö. Åtgärder kopplade till energikonvertering och fjärrvärme kan ge antingen positiva eller negativa effekter på miljömålen, beroende på vilken typ av energikonvertering som genomförs. Undantaget är tillvaratagande av spillvärme som har en positiv inverkan på ett stort antal miljökvalitetsmål. Sammantaget bedöms klimatklivet ha haft en positiv inverkan på miljökvalitetsmålen.För sju typåtgärder har det varit möjligt att kvantifiera övriga miljöeffekter i förhållande till reduktionen av växthusgaser. Det gäller typåtgärderna anläggning för produktion av biogas, tankstation biogas, inköp tunga fordon och fyra typer av laddinfrastruktur. Störst effekt på kväveoxidutsläpp och lättflyktiga organiska föreningar och kolväten har anläggningar för biogasproduktion haft följt av tankstationer för biogas, på grund av att de beviljats mer stöd. Laddinfrastruktur minskar kväveoxidutsläppen i mindre utsträckning, men i relation till växthusgasreduktionen är minskningen hög.Analysen av konkurrenseffekter har undersökt om Klimatklivet har påverkat marknaden i form av antal företag, om det lett till inträdeshinder på marknaden, om företagens konkurrensförmåga har påverkats, om stödet lett till att offentliga aktörer konkurrerar med privata aktörer och om det är lönsamt att söka stöd från Klimatklivet.På marknaden för biogas har Klimatklivet inte medfört ökade hinder för att ta sig in på marknaden för nya företag. Däremot har stöden möjligen medfört att vissa barriärer har sänkts när det gäller till exempel produktion av flytande biogas som är lättare att transportera. Det är dock svårt att dra en tydlig slutsats om hur Klimatklivet påverkat aktörernas möjlighet att konkurrera. För att göra det behövs mer ingående information om utvecklingen på den danska mark
|
|
| 43270. |
- Pädam, Sirje, et al.
(author)
-
Hållbar mobilitet och miljöhänsyni transportplanering : En studie kopplad till fokusområdet Hållbara städer
- 2015
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Det finns en stor mängd styrmedel som kan kopplas till hållbar mobilitet och planering av transportsystemet och som har betydelse i arbetet med att nå miljökvalitetsmålen och generationsmålet. De styrmedel som analyseras i rapporten baseras på tidigare kartläggningar. Utöver detta har fallstudier genomförts av den regionala planeringen. Regionala strategidokument och planer har studerats och intervjuer har genomförts med ansvariga för de regionala utvecklingsstrategierna i tre län. Insamlat underlag har sedan analyserats utifrån hinder och möjligheter att nå miljökvalitetsmålen och generationsmålet. Analyserna har gjorts utifrån ett miljömålsövergripande perspektiv inom dimensionerna resursutnyttjande, luftutsläpp/klimatfaktorer och gröna samband i landskapet.Det finns ett stort antal styrmedel som styr transportsystemet i önskvärd riktning avseende hållbar mobilitet och miljövänlig transportplanering. Samtidigt finns styrmedel för vilka det på förhand inte med säkerhet går att säga något om riktningen i förhållande till miljökvalitetsmålen. Detta beror på att den lagstiftning som styr planeringen i många fall är avvägningsstyrmedel. Avvägningen inom samhällsplaneringen har till syfte att väga intressen mot varandra och vara underlag för det demokratiska beslutsfattandet. Parallellt med de styrmedel som styr planeringen, styrs transportplaneringen av en komplex målstruktur som inte ger någon tydlig riktning. Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Detta mål har ett antal prioriterade områden som delas in i funktionsmål och hänsynsmål. Funktionsmålet handlar primärt om att skapa god tillgänglighet för människor och gods. Hänsynsmålet delas i ett antal delar som behandlar mål rörande ökad säkerhet, minskad miljöpåverkan och bidrag till förbättrad och hälsa. Om inte målkonflikter är identifierade och utklarade eller om inte anvisningar finns för principer för hantering av dem, är det svårt att målstyra genom en flermålsstruktur. Ett svar på frågan om vilka mekanismer som är avgörande för utvecklingen kan vara att det finns målkonflikter mellan de mål som planeringen har att ta hänsyn till och att dessa inte hanteras på ett transparent sätt. Dessutom saknas i många sammanhang metoder och processer för att hantera målkonflikter. En möjlig förändring kan vara en tydligare målstyrning för att säkerställa att utvecklingen inte sker på bekostnad av miljömålen. En planering där målstyrningen stärks innebär dock inte att man kan bortse från målkonflikter.Samhällets strukturer, bland annat lokalisering och utformning av bebyggelse och transportinfrastruktur, utgör viktiga grundläggande förutsättningar för hur transporterna, efterfrågan på att resa och fördelningen på transportmedel och färdsätt utvecklas. Tät funktionsblandad bebyggelse innebär större potential för gång, cykel och kollektivtrafik. Täta städer kan dock ge upphov till andra målkonflikter som gör att det blir svårt att få genomslag för en kraftig styrning i denna riktning. Utöver detta finns en mängd styrmedel som syftar till att förändra beteendet mot en mer hållbar mobilitet. Ekonomiska styrmedel har konstaterad effekt, men i den omfattning de används idag räcker de inte till för att nå miljömålen. Vissa mål, exempelvis buller och lokala luftföroreningar, kan påverkas genom lokala åtgärder i form av dubbdäcksförbud, trafikregleringar och miljözoner. Så kallade mobility management åtgärder används för att förändra människors beteenden när alternativa resmöjligheter finns. För att öka kommuners möjligheter att styra transportsystemet föreslås fortsatt utredning av kommunal parkeringsskatt och avtal om maxtak för transportintensiva verksamheter. De regionala utvecklingsstrategierna och programmen utgår från hållbar utveckling och arbetet med att ta fram dem följer de riktlinjer som finns i Förordning (2007:713) om regionalt tillväxtarbete. I arbetet med att ta fram strategin integrerar regionen den miljömässiga dimensionen av hållbar utveckling, men regionerna gör det på olika sätt och de har olika syn på hur den miljömässiga dimensionen ska hanteras. Gemensamt är dock att det inte tas fram alternativa målbilder eller utvecklingsscenarier, utan prioriteringarna mellan målen görs i diskussion och samråd under processen. Utöver detta saknas miljöbedömningar och behovsbedömningar, dock med undantag för Stockholms läns regionala utvecklingsplan som styrs av en annan lagstiftning. Arbetet med den miljömässiga dimensionen vid framtagande av de regionala utvecklingsstrategierna behöver stärkas. Det kan göras genom att komplettera Förordning (2007:713) om regionalt tillväxtarbete med hänvisningar till miljökvalitetsmålen och till lagstiftningen om miljöbedömningar.Det har i andra sammanhang förts fram förslag om att sammanföra länstransportplanerna med de regionala utvecklingsstrategierna och att göra tilldelning av medel beroende av om planen bidrar till uppsatta nationella mål om transportsnål samhällsplanering. Samtidigt som det finns behov av att knyta medel till måluppfyllelse finns det en risk för att transportfrågorna skulle komma att dominera de regionala utvecklingsstrategierna och att övriga områden blir underordnade, vilket i sin tur kan försvåra hanteringen av målkonflikter. Förslaget tjänar på en grundlig genomlysning och framtagande av förslag på hur de nämnda problemen kan hanteras. Med stöd av innehållet i denna rapport har vi identifierat behov av fördjupade studier. En sådan studie skulle behöva handla om metoder och processer för att tydliggöra målkonflikter och hantera dem, och hur dessa kan implementeras i planeringen. Vidare finns det behov av att ta fram konkreta delmål för miljövänlig och transportsnål planering och att lyfta fram goda exempel. Dessutom vore det värdefullt att ta fram ny kunskap om transportplaneringens effekter genom att studera vilken betydelse myndighetsprioriterade respektive politiskt prioriterade infrastrukturobjekt har i förhållande till miljökvalitetsmålen.
|
|
