| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Andersson, A, et al.
(author)
-
Platelet [3H]paroxetine binding to 5-HT uptake sites in Alzheimer's disease.
- 1991
-
In: Neurobiology of Aging. - 0197-4580 .- 1558-1497. ; 12:5, s. 531-4
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Platelet serotonin (5-hydroxytryptamine, 5-HT) uptake sites were studied in a control group (n = 30) and an Alzheimer group (n = 40) using [3H]paroxetine as radioligand. The maximum number of binding sites (Bmax) for control (1250 +/- 60 fmol/mg protein) was not different from the Alzheimer group (1280 +/- 40 fmol/mg protein). There were no differences in apparent binding affinity (Kd): 0.046 (0.024-0.062) nM for control and 0.040 (0.027-0.061) nM for Alzheimer. Thus even though several previous studies have demonstrated marked atrophy of 5-HT containing neurites and 5-HT uptake sites in Alzheimer's disease, these findings are not found in the periphery on platelets. The platelet 5-HT uptake site cannot be used as a peripheral marker of Alzheimer's disease.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Andersson, Håkan, 1942-
(author)
-
De relativa betygens uppgång och fall : en beskrivning och tematisk analys av framväxten och avvecklingen av det relativa betygssystemet
- 1991
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Studiens syfte är att beskriva viktiga steg i framväxten och den påbörjade avvecklingen av det relativa betygssystemet. Huvudfrågorna som ställs är följande: Varför infördes de relativa betygen? Varför är man nu beredd att överge detta betygssystem? Huvuddelen i beskrivningen utgörs av offentliga utredningar, Skolöverstyrelsens egna utredningar samt av propositioner som utredningarna lett fram till. Dessutom anknytes till gällande regelverk, tidningsartiklar, riksdagstryck och remissvar från olika organisationer representerande elever, föräldrar, lärare, arbetstagare och arbetsgivare. Tidsperioden som studeras är från pionjären Frits Wigforss' första utredning (1938) fram till 1990. Uppbyggnadsskedet av det relativa betygen beskrivs som en reformering av folkskolans betygssystem, via enhetsskolan till grundskolan samt en avslutande etapp då det relativa betygssystemet infördes även i gymnasiet. Framväxten omfattar åren 1938-1971.Den påbörjade avvecklingen av det relativa betygssystemet inleds med de utredningar som genomförs i början av 1970-talet av Skolöverstyrelsen. Under perioden från 1970 framtill 1990 beskrivs olika utredningars försök att ersätta de relativa betygen med olika varianter av målrelaterade betyg. Trots att olika utredningar under perioden velat tona ner urvalsfunktionen hos de relativa betygen används dock de relativa betygen 1990, både vid urvalet till gymnasieskolan, visserligen i allt mindre utsträckning, men framför allt vid urvalet till högskolan. I studien konstateras att de relativa betygen enligt Wigforss' modell, väl integrerade den rådande vetenskapssynen samt synen på ett demokratiskt urval. Tilltron till urvalsdemokrati i motsats till ett urval byggt på makt, börd och privilegier stödde idéerna bakom de relativa betygen som syftade till objektivitet och jämförbarhet när betygen skulle användas vid urvalet till läroverken. Om betygen kunde göras pålitliga som urvalinstrument skulle de gagna studiebegåvningar bland de obemedlade, som då via sina betyg kunde få plats vid läroverken. När det gäller frågan om varför man inte kunnat realisera ett relativt betygssystem enligt de intentioner Wigforss' föreslagit, kom socialpsykologiska mekanismer, informationsproblem och mättek-niska svårigheter att bli huvudorsaker. Oviljan att sätta underbetyg så länge som godkänt fordrades vid flyttning, betygsglidningens, enligt lärarna, motiverande inverkan på eleverna, viljan att bidra till att eleverna kunde få plats vid läroverket, rädslan från lärarnas sida att bli kontrollerade, skolöverstyrelsens informationsproblem samt motsättningarna mellan folkskoletraditionen och läroverkstraditionen, kom att medverka till att idéerna om tillämpningen av de relativa betygen hade svårt att tränga igenom.
|
|
| 10. |
- Andersson, Håkan, 1942-
(author)
-
Relativa betyg : några empiriska studier och en teoretisk genomgång i ett historiskt perspektiv
- 1991
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- Denna avhandling, som i huvudsak är resultatet av ett projekt finansierat av Skolöverstyrelsen, består av fem delstudier (I-V) utförda under åren 1977-1991 samt en sammanfattande analysdel (VI). Avhandlingens syfte är att studera det unika svenska relativa betygssystemet, som infördes på försök i folkskolan i början av 1940-talet för att senare permanentas och även införas i enhets- och grundskolan samt slutligen även i gymnasiet. Det relativa betygssystemet beskrivs enligt följande indelning: framväxt och avveckling (V), funktioner (I), effekter och sidoeffekter (III) samt användning och behov (II och IV). I de empiriska studierna har elever, lärare, arbetsgivare och arbetstagare fått ge sina synpunkter på de relativa betygen. I delstudie V analyseras utvecklingen av det relativa betygssystemet med hjälp av offentliga utredningar, remissvar från elev-, lärar-, aibetsgivar- och arbetstagarorganisationer samt också via riksdagstryck.De relativa betygen beskrivs som starkt knutna till urvalet till högre studier och som ett försök att tillskapa ett urvalsinstrument med möjlighet till jämförbarhet och större rättvisa. Betygen har visat sig spela liten roll vid urvalet till olika arbeten. Betygen fyller en "körkortsfunktion" genom att ange inriktning och linje. I övrigt speglar betygen i huvudsak förmåga att tillgodogöra sig teoretiskt stoff. Vid urvalet till olika arbeten beskrivs en utveckling från formella till informella meriter i form av vissa personlighetsegenskaper, t ex samarbetsförmåga, flexibilitet och utåtriktad läggning. Arbetslivserfarenhet, referenser och personlighetsegenskaper betyder mer vid anställningar än skolbetygen.I avhandlingen anges såväl mättekniska, informationstekniska som socialpsykologiska förklaringar till att det relativa betygssystemet är på väg att avvecklas. Betänkligheter riktas mot ett eventuellt införande av målrelaterade betyg p g a styrningsriskerna för elever och lärare, samt också mot riskerna för en ökad kontroll och ett ökat beroende av avnämarna. I avhandlingen noteras skillnader mellan praktiska och teoretiska linjer när det gäller synen på betyg. Som tänkbara förklaringar anges användningen och behovet av betyg liksom också närheten och kopplingen till näringslivet. Betygens officiella funktioner som informations-, motivations- och urvalsinstrument har gradvis minskat. Tidigare har frågor om styrning och kontroll kommit i bakgrunden i förhållande till de officiella funktionerna. Om målrelaterade betyg införs och om betygens roll som urvalsinstrument försvinner, torde betygens styrnings- och kontrollfunktioner behöva diskuteras och motiveringar till att över huvud taget ha kvar betyg i skolan lyftas fram.
|
|
