| 1. |
- Levin, Lena, 1958-, et al.
(author)
-
Äldre i transportsystemet : mobilitet, design och träningsproblematik
- 2007
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Generally, more elderly will be travelling and be out on the roads as active road-users in the future. Research exists on the travelling habits of the elderly; but more in-depth knowledge on the elderly's preferences as license-holders, drivers, road-users and actors in public transport is required. The aim of this report is to give an overview of previous research as well as to indicate a number of directions for future research on the mobility of the elderly as actors within the transport system. The work has a clear multidisciplinary approach, with knowledge from social science, behavioural science and technical research on transport and the elderly. However, the main weight lays on social science and behavioural science issues. The report is divided into eleven chapters: 1) contains a short background, purpose and method questions; 2) discusses the project's scientific and social relevance; 3) provides theoretical background and theoretical concepts; 4) mentions previous research on the elderly as car drivers; 5) is a chapter on license-less vehicles; 6) discusses traffic and road design for the elderly; 7) discusses the elderly as pedestrians and bicycle road-users; 8) is about the elderly in public transport and 9) is about the training of elderly drivers. Chapter 10) consists of a final discussion and chapter 11) summarises point by point the need for research on issues which have come to light in the report
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Jernås, Margareta, 1961, et al.
(author)
-
Separation of human adipocytes by size: hypertrophic fat cells display distinct gene expression
- 2006
-
In: The FASEB Journal. - : Wiley. - 1530-6860 .- 0892-6638. ; 20
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Enlarged adipocytes are associated with insulin resistance and are an independent predictor of type 2 diabetes. To understand the molecular link between these diseases and adipocyte hypertrophy, we developed a technique to separate human adipocytes from an adipose tissue sample into populations of small cells (mean 57.6+-3.54 um) and large cells (mean 100.1+-3.94 um). Microarray analysis of the cell populations separated from adipose tissue from three subjects identified 14 genes, of which five immune-related, with more than fourfold higher expression in large cells than small cells. Two of these genes were serum amyloid A (SAA) and transmembrane 4 L six family member 1 (TM4SF1). Real-time RT-PCR analysis of SAA and TM4SF1 expression in adipocytes from seven subjects revealed 19-fold and 22-fold higher expression in the large cells, respectively, and a correlation between adipocyte size and both SAA and TM4SF1 expression. The results were verified using immunohistochemistry. In comparison with 17 other human tissues and cell types by microarray, large adipocytes displayed by far the highest SAA and TM4SF1 expression. Thus, we have identified genes with markedly higher expression in large, compared with small, human adipocytes. These genes may link hypertrophic obesity to insulin resistance/type 2 diabetes.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Levin, Lena E, 1958-
(author)
-
Banverket, Allmänheten och Ostlänken. Studier av samrådskommunikation i samband med järnvägsutbyggnad
- 2005
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Rapporten är en avrapportering av en explorativ förstudie inom projektet "Kommunikation i samråd" som avser att utveckla kunskaper för vetenskapliga studier och utvärdering av samrådsprocesser i samband med större samhällsbyggnadsprojekt. Studien bygger på material från deltagande observation och ljudinspelningar vid samrådsmöten mellan Banverkets projektgrupp Ostlänken och berörd allmänhet i samband med utredningen av 150 km snabbtågsjärnväg på sträckan Järna-Linköping, intervjuer och samtal med deltagare vid dessa möten under hösten 2004 och våren 2005, samt Banverkets informationsmaterial (rapporter, broschyrer, kommunikationsplaner, webbsidor, m.m.). Rapporten tematiserar och sammanfattar de 15 samrådsmötena och informationen till allmänheten, samt diskuterar formerna för samråd och anger möjliga riktningar för fortsatt forskning inom projektet.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Levin, Lena, 1958-
(author)
-
Massmedialkategorisering av äldre i arbetslivet : Den som blir arbetslös vid 50 års ålder får räkna med att gå arbetslös fram till pensionen
- 2009. - 1
-
In: Åldrande, åldersordning, ålderism. - Linköping : Linköping University Electronic Press. - 9789173937139 ; , s. 105-120
-
Book chapter (peer-reviewed)abstract
- Detta kapitel kommer att handla om kategorisering av ålder i arbetslivet med fokus på den "äldre" arbetskraften och hur den skildras av massmedier. Utgångspunkten är att åldersdiskriminering handlar om negativ särbehandling på grund av ålder. Om exempelvis tjänster eller arbetsuppgifter på en arbetsplats fördelas mot bakgrund av antaganden om att ålder och kompetens hör samman då har det tydliga ålderistiska inslag. Jag vill även hävda att beskrivningar av individer och grupper av individer kan omfattas av ålderismbegreppet och ha ålderistiska inslag, exempelvis massmediers skildringar av äldre personers prestationer eller tillkortakommanden i olika sammanhang. Omorganisation av arbetsplatser är tydliga exempel där ålder har använts (som en kategori) för att definiera människor som ska få tillgång till eller bör avvecklas från vissa tjänster/arbeten och när det har ansetts att personalen behövt föryngras har man exempelvis satt ett ålderstak och erbjudit tidig avgång med pension för dem som hamnat över ålderstaket (t.ex. 50, 55, 60 år). Vid försvarsomvandlingen 1999–2000 infördes så kallad särskild pension (SP) för officerare 55+ och för civilanställda 58+. Även om ålder inte får utgöra grunden för uppsägning kan åldern ha betydelse för hur man resonerar på ledningsnivå, fackligt och i olika arbetsgrupper. Vissa kategoriseringar kan få ålderistiska inslag och kan genom sådana särskilda pensionsåtgärder få fäste i en organisation och även sippra ut i en så kallad "offentlig diskurs". Inte minst i massmedier av olika slag kan kategorierna få fäste.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Levin, Lena, 1958-, et al.
(author)
-
Older car drivers in Norway and Sweden : studies of accident involvement, visual search behaviour, attention and hazard perception
- 2009
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- I det här projektet identifieras riskfyllda situationer för äldre bilförare och analyseras äldre förares olycksinblandning samt deras visuella beteende i komplexa trafiksituationer. Projektet använder huvudsakligen tre metoder: 1) en grundlig analys av polisrapporterade trafikolyckor i Norge, 2) en litteraturstudie över tidigare forskning om äldre förares beteende (det vill säga kognitiva aspekter på bilkörning) och deras olycksinblandning, och 3) experimentella studier i Norge och Sverige med test av visuellt beteende och perception samt en fältstudie med körning på väg som genomfördes i Sverige. I fältstudien och testerna ingick 100 försökspersoner i Norge och Sverige, varav 53 ”äldre” (65-–81 år) och 47 ”yngre” (27-–55 år). Samtliga försökspersoner var vana bilförare.I projektets resultat framträder signifikant fler individuella skillnader i gruppen äldre bilförare än i gruppen yngre bilförare som ingår i fältstudien och de experimentella studierna i Norge och Sverige. Djupanalysen av allvarliga olyckor i Norge under åren 2005–-2007 visar att trötthet var den troligaste orsaken i åldersgruppen 35-–55 år (28 %) och den näst mest troliga orsaken i den äldre åldersgruppen 75+ (19 %). Sjukdom kunde vara olycksorsaken dubbelt så ofta bland de äldre förarna (28 %) jämfört med den yngre kontrollgruppen (14 %). När det gäller självmord var situationen den omvända: fler självmord förekom bland den yngre förargruppen (11 %) jämfört med den äldre (6 %).Att peka ut äldre personer som problem (riskabla bilförare) och utifrån deras kronologiska ålder kategorisera dem som en homogen grupp, innebär att man på ett olyckligt vis reducerar skillnader mellan individer och grupper av individer som baseras på andra faktorer exempelvis hälsoaspekter, genus, etnisk härkomst, boende och ekonomiska förutsättningar som inverkar på individers resande och deras tillgång till trafiksäkra fordon och säkerhetsutrustning i fordonen. Det finns inget i resultaten i projektet som talar för en begränsning av bilkörning och körkortsinnehav för en viss åldersgrupp äldre personer. Resultaten pekar snarare på ett stort behov av forskning om individuella variationer och mer förfinade forskningsmetoder för att identifiera riskfyllda beteenden i komplexa situationer samt metoder som kan reducera antal förare med trötthet och sjukdom som kan påverka körförmågan (dessa finns i alla åldersgrupper).Man bör vidareutveckla test av förare i komplexa situationer, fördjupa studierna av bilförares perception, deras erfarenheter och egna strategier för att undvika olyckor. Fortsatt forskning föreslås också omfatta utveckling av intelligenta tekniska system som kan vara stödjande för individen (till exempel informationsaccess och rekommendationer för väg och hastighet) plus andra adaptiva system i fordonen som stödjer äldre bilförare. Det finns också behov av studier av hur äldre bilförare prioriterar och använder stödsystemen samt hur stödjande säkerhetssystem kan göras mer tillgängliga för gruppen äldre bilförare.
|
|
