| 1. |
- Berggren, Lars, et al.
(author)
-
Rockens makt, myter och identiteter
- 2009. - 1
-
In: Populärmusik, uppror och samhälle. - Malmö : Malmö Högskola. - 9789171040503 ; , s. 10-16
-
Book chapter (other academic/artistic)
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
-
Fram träder Bergslagen : Nytt ljus över gammal region
- 2009
-
Editorial proceedings (other academic/artistic)abstract
- Hur ska vi förstå Bergslagens som region? Mystiskt, folkligt och kreativt har regionen nyligen karakteriserats. Ibland talas om "bruksandan" och om en region med stora svårigheter att förnya sig. Stämmer detta? Forskare från en rad discipliner vid Bergslagens lärosäten delar här med sig av sina forskningsresultat om regionen.
|
|
| 4. |
- Johansson, Madelaine, et al.
(author)
-
Hur möter östgötakommunerna klimatfrågan? : En kartläggning av risker, sårbarhet och anpassning inför klimatvariationer och klimatförändringar
- 2009
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Det är inom lokalsamhället som klimatförändringarnas konsekvenser först kommer att göra sig gällande. Regionala klimatscenarier visar att dessa konsekvenser kommer att variera rumsligt, vilket skapar skilda utgångslägen i landets kommuner. Några av konsekvenserna kommer inte att bli synliga förrän pålång sikt och flera klimatparametrar behäftas fortfarande med så pass stor osäkerhet att det är svårt att bedöma hur de kommer att förändras i vårt land. Extrema väderhändelser får stor uppmärksamhet i media och skapar ett tryck på den kommunala förvaltningen, som ofta står där med frågan: Vad gör ni åt detta? De svenska kommunerna har genom sitt planmonopol och utpekade ansvar för riskhantering en viktig roll att spela inom klimatanpassningen. I aggregerade jämförelser som görs mellan länders anpassningsförmåga – hur väl rustade de är för att svara på klimatförändringarna och initiera åtgärder – så antas Sverige och övriga nordiska länder ha en relativt hög förmåga till anpassning. Å andra sidan visar erfarenheterna av de senaste årens extrema väderhändelser såsom översvämningar och stormar att det finns klara begränsningar i beredskap och robusthet ur ett klimatperspektiv. Vår utgångspunkt är att det behövs en djupare kunskap om de svenska kommunernas sårbarhet i bred mening, samt om de drivkrafter och utmaningar som påverkar kommunernas förmåga att hantera ett förändrat klimat genom att minska sin sårbarhet och öka sin robusthet. Kort uttryckt gäller det att skapa förutsättningar för att ”tänka efter före” eftersom ett proaktivt handlande ger såväl större frihetsgrader som ökad kostnadseffektivitet än ett mer avvaktande och reaktivt angreppssätt. I rapporten redovisas huvudsakligen resultatet av en kartläggning av hur samtliga 13 östgötakommuner ser på risker och sårbarhet inför samtida klimatvariationer, extrema väderhändelser och framtida klimatförändringar, pågående arbete (i form av kartläggningar, policy, strategier, åtgärder etc.), ansvars- och rollfördelning, organisation och samverkan samt reflektioner 0m drivkrafter och barriärer för sårbarhets- och anpassningsarbetet. Rapporten pekar också ut vägar framåt i form av tre förslag till fördjupade studier av risker, sårbarhet och anpassning i Östergötland: (i) klimatanpassningen och den lokala politiken, (ii) det goda samhället och klimatsårbarheten och (iii) att mäta/bedöma känslighet inför klimatförändringar. Rapporten innehåller även ett antal kapitel som syftar till att ge en fördjupad förståelse av centrala begrepp, bedömningstekniker och liknande, aktuellt kunskapsläge gällande sårbarhet och anpassning och – förhoppningsvis – en viss portion inspiration i det kommande arbetet med risker, sårbarhet och anpassning inför klimatvariationer och klimatförändringar. Bland annat diskuteras olika sätt att närma sig frågan om sårbarhet inför klimatförändringar med ett särskilt fokus på begreppen exponering, känslighet och anpassningsförmåga. Vi beskriver därefter kort risker och sårbarhet inför de framtida klimatförändringar som Sverige står inför, utifrån klimat- och sårbarhetsutredningen. Vidare belyser vi hur klimatanpassning har vuxit fram på den politiska och administrativa agendan i Sverige samt ger exempel på hur några av landets kommuner idag arbetar med anpassningsfrågor samt – utifrån parallellt pågående fallstudier – erfarenheter av kritiska faktorer för förändring. Därefter presenteras klimatanpassningsportalens ”tio steg mot en anpassningsplan” följt av en redovisning av skillnader och likheter mellan fyra vanliga typer av bedömningar av klimatsårbarhet och klimatanpassning.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Nilsson, Roddy, 1957-, et al.
(author)
-
Svensk kriminalpolitik
- 2009. - 1
-
Book (other academic/artistic)abstract
- Boken beskriver och analyserar den svenska kriminalpolitikens utveckling från en institutionsbaserad och straffbetonad kriminalpolitik i statens regi, över välfärdsstatens sociala ingenjörskonst, till dagens "nya" kriminalpolitik med växande betoning på kontroll och risktänkande.
|
|
| 7. |
- Redmalm, David, 1981-
(author)
-
Det binäras magi : om den binära kategoriseringens principer och om husdjuret som det antibinäras tankefigur
- 2009
-
In: Det binäras magi. - Linköping : Linköping University Electronic Press. ; , s. 33-37
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- Presentationen utforskar binära kategoriseringars logik och möjligheterna till dekonstruktionistiska förhållningssätt till det binära. För att studera detta abstrakta begrepp analyserar jag binariteterna svensk/invandrare, man/kvinna och människa/djur med utgångspunkt i texter av Michael Azar, Judith Butler och Donna Haraway. Genom en jämförelse av dessa tre analyser visar jag att binär kategorisering blir möjlig, trots att de binära begreppen saknar egentligt innehåll, genom ett antal principer – det binäras magi. Utifrån en diskussion om Gadamers syn på satir, baserad på Hegels verkehrt Welt, visar jag avslutningsvis att ett satiriskt soci-alpsykologiskt förhållningssätt genomsyrar Azars, Butlers och Haraways dekonstruktioner av respektive binaritet. Jag framhäver husdjuret som det antibinäras tankefigur och argumenterar för att varje kritik av binära kategoriseringar måste sluta i frågan om vad det mänskliga är.
|
|
| 8. |
- Redmalm, David, 1981-
(author)
-
Husdjurets genealogi
- 2009
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- Hur kan man undersöka relationen mellan människa och djur? Detta är huvudfrågan för presentationen. I relationen mellan människa och djur utmanas dikotomierna kultur/natur, språklig/stum, och samhälls/naturvetenskap, och författaren vill därför, i enighet med samtida forskningsresultat på animal studies-fältet, plädera för en sociologisk problematisering av icke-mänskliga djur. I centrum för diskussionen står språket som genom historien ofta fungerat som en filosofisk vattendelare mellan människa och djur – människor har språk i en särskild bemärkelse, medan djur är utan. Samtidigt tar icke-mänskliga djur plats i ett språkligt samhälle och formar tillsammans med människor detta samhälle. Därför ställer icke-mänskliga djur både poststrukturalistiska och klassiska sociologiska frågor på sin spets. Författaren argumenterar för en dekonstruktionistisk sociologisk studie av husdjursfenomenet som en utmaning av sociologins antropocentrism och en utveckling av det poststrukturalistsiska språkbegreppet. Denna studie är ett planerat fyraårigt avhandlingsprojekt.
|
|
| 9. |
- von Wright, Moira
(author)
-
Initiativ och följsamhet i klassrummet : En studie i de pedagogiska villkoren för elevers inflytande, delaktighet och välbefinnande
- 2009
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Åren 2008-2009 genomfördes ett forskningssamarbete, kallat VIVA-projektet, mellan Örebro universitet och Örebro kommun i syfte att belysa barns möjligheter till delaktighet, inflytande och välbefinnande i grundskolan. De teoretiska utgångspunkterna hämtades i intersubjektivitetsteorin och det relationella perspektivet (von Wright, Vad eller vem, Daidalos 2000), och materialet insamlades genom deltagande observationer, intervjuer, videodokumentationer och dokumentstudier. Denna skrift redogör för projektet i sin helhet och fördjupar därefter de frågor som blivit framträdande i de deltagande observationerna i grundskolans klassrum, åk 2-5. Följande frågor är i fokus: Vad innebär barns rätt till inflytande och delaktighet? När sker inflytande och delaktighet i undervisningen? Hur ter sig den pedagogiska situationen med dess asymmetri och paradoxer? Hur bidrar den yttre styrningen till att stödja inflytande, delaktighet och välbefinnande genom skolans planer, kommunens dokument mm. Resultaten problematiseras med hjälp av konkreta exempel. Bland de viktigaste resultaten kan nämnas att det i dagens klassrum är svårt för elever att få komma till tals och få erkännande som personer som kan något, och att lärarnas sätt att bemöta eleverna har avgörande betydelse för att genuint inflytande och delaktighet ska uppstå och för att den pedagogiska situationen ska stödja deras välbefinnande. De kommunala styrdokumenten, den ökade fokuseringen på elevers eget arbete och individuella utvecklingsplaner tenderar att skapa oro och förvirring snarare än ökat lärande: individualiseringen riskerar att motverka barns rätt till inflytande och delaktighet. Eleverna föreslås visserligen ofta komma med initiativ, men varken skolan, lärarna/personalen eller den pedagogiska situationen i sin nuvarande utformning förmår ta vara på dessa initiativ - och i praktiken fostras eleverna till följsamhet. Såväl lärare som elever sjuder av vilja och lust till lärande och delaktighet, men situationens yttre och inre villkor motarbetar detta. Lärarna behöver återfå greppet om pedagogiken och det kan inte ske genom direktiv utan kräver ett inre pedagogiskt arbete.
|
|
| 10. |
-
Historier : arton- och nittonhundratalens skönlitteratur som historisk källa
- 2009
-
Editorial collection (other academic/artistic)abstract
- I denna antologi diskuteras hur skönlitteratur kan användas som källa till historiskt inriktade studier. Upprinnelsen är en konferens som hölls hösten 2008 i Göteborg, då företrädare för disciplinerna historia, idéhistoria, ekonomisk historia och litteraturvetenskap presenterade sin forskning. De många bidragen ger en översiktlig bild av forskningen kring litteratur som historisk källa bland svenska forskare.
|
|
