| 1. |
- Melander, Olle, et al.
(author)
-
Geomorfologiska kartbladet 28 G VIRIHAURE : Beskrivning och naturvärdesbedömning
- 1975
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Projektet Geomorfologisk kartering i fjällen genomfördes 1975-1983 och resulterade i 24 rapporter med tillhörande kartor. Rapporterna beskriver översiktligt området och dess terrängformer. Det finns även naturvärdesbedömningar och utpekande av geomorfologiskt värdefulla områden. Detta är en av rapporterna.
|
|
| 2. |
- Ulfstedt, Ann-Cathrine, et al.
(author)
-
Geomorfologiska kartbladet 27 H KVIKKJOKK : Beskrivning och naturvärdesbedömning
- 1979
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Projektet Geomorfologisk kartering i fjällen genomfördes 1975-1983 och resulterade i 24 rapporter med tillhörande kartor. Rapporterna beskriver översiktligt området och dess terrängformer. Det finns även naturvärdesbedömningar och utpekande av geomorfologiskt värdefulla områden. Detta är en av rapporterna.
|
|
| 3. |
-
Arboga kommun. Översiktlig naturinventering. 1. Allmän del.
- 1976
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Föreliggande översiktliga naturinventering för Arboga kommun är avsedd att utgöra delunderlag vid den kommunala översiktsplaneringen samt underlag för länsstyrelsens behandling av naturvårdsärenden. Den allmänna delen av inventeringen avses att kompletteras med en särskild geomorfologisk del. Länsstyrelsen har inte tagit ställning till de i rapporten framförda bedömningarna och naturvårdsönskemålen. Materialet får närmast ses som ett uppmärksammande av naturvärdena. Behovet av naturskyddsförordnanden, reglering av markanvändning mm får diskuteras senare. För planeringsändamål finns inventeringen redovisad på topografiska kartan i skala 1: 50 000.
|
|
| 4. |
- Lindberg, Tom, et al.
(author)
-
Översiktlig naturinventering utförd år 1975 av Ljusdals kommun
- 1975
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Inventeringens målsättning kan sammanfattas i följande punkter: 1) Registrerings av redan kända naturområden som kan komma att bli föremål för naturvårdande åtgärder.2) Uppspårande av eventuella nya sådana områden.3) kontroller i fäll av noterade objekt och översiktlig beskrivning dessa.4) Gardering av objekten enligt SNV: ”Råd och anvisningar för naturinventering och naturvårdsplanering”. Graderingen leder fram till en klassificering i riks-, läns och lokalintresse för varje objekt.
|
|
| 5. |
- Ahlen, Ingemar
(author)
-
Skydd av biotoper för bevarande av vitryggig hackspett i nedre Dalälven
- 1976
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Den vitryggiga hackspetten Dendrocopos leucotos, som ursprungligen förekommit över nästan hela landet, har under de senaste hundra åren blivit allt sällsyntare och finns nu, förutom i några spridda förekomster av enstaka par eller ensamma fåglar, i landet endast kvar med en fast population i nedre Dalälvsområdet mellan Avesta och Älvkarleby.De hotade hackspettarterna har sedan 1974 varit föremål för ekologisk forskning och inventeringsarbete. I bilagda ”information om projekt hackspettars ekologi” 1976-01-18 redovisas projektets syfte och kortfattad redogörelse för arbetet under 1975 ges. Hänvisning kan också göras till tidskriften Vår Fågelvärlds första nummer 1976 där resultat av 1973 års riksinventering av gråspett och vitryggig hackspett redovisas.
|
|
| 6. |
-
Allmän naturinventering av Fläckeboområdet
- 1974
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Föreliggande allmänna naturinventering av Fläckeboområdet i Sala kommun har utförts av Länsstyrelsen i syfte att erhålla ett bredare underlagsmaterial för bedömning av områdets naturvärden. Fläckeboområdet har i den fysiska riksplaneringen ansetts vara av riksintresse för den vetenskapligt-kulturella naturvården och skall med anledning av detta planeras med särskild hänsyn till naturvårdsintressena.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
-
Allmän naturvård i Mälaren-Hjälmarområdet 1972
- 1972
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Sedan några år tillbaka sker ett fortlöpande samarbete mellan länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Örebro och Västmanlands län för att få till stånd samordnade bedömningar av gemensamma plan- och naturvårdsfrågor. Vid sammanträde med landshövdingarna i nämnda län våren 1971 uppdrogs år byrådirektörerna för allmän naturvård att utarbeta en sammanställning av nuläget på den allmänna naturvårdens område. Föreliggande sammanställning innehåller dels en redovisning av för naturvårdsändamål säkerställd mark, gällande förordnanden och inventeringsläget, dels en preliminär klassificering av naturvårdsobjekt i regionen. Eftersom inventeringar, reservatsbildning mm ständigt pågår inom de olika länen blir redogörelsen snabbt inaktuell. Arbetet inom den allmänna naturvården har, beroende på skilda förutsättningar rörande exploateringstryck, naturtyp, personella resurser mm, i viss mån bedrivits olika i de skilda länen inom Mälar-Hjälmarregionen. Särskilt gäller detta inventeringsarbetet, vilket medför vissa svårigheter när det gällt redovisningen av det här sammanställda materialet. De i riksplaneförslaget (Hushållning med mark och vatten) redovisade områdena för friluftsliv och vetenskapligt kulturell naturvård – riksobjekten – har av arbetsgruppen kompletterats med sk regionobjekt. Respektive länsstyrelse har inte tagit ställning till dessa. På grund av det otillräckliga och heterogena inventeringsmaterialet, måste redovisningen av naturvårdsobjekten ses som ett första utkast, vilket efter hand kommer att kompletteras genom mer detaljerade inventeringar. Trots detta är det vår förhoppning att sammanställningen skall vara av värde för myndigheter, organisationer och enskilda som vill få en överblick över hur långt arbetet inom den allmänna naturvården avancerat inom Mälar-Hjälmarlänen.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
-
Ambricka: Geomorfologisk undersökning av ett strandvallsområde i Älvkarleby kommun
- 1977
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Ambricka-fältet utgörs i huvudsak av material, som svallats ur åsen av vågor kommande från norr och öster. Detta torde ha skett under en längre tidsperiod runt 3500 f kr.Fältet är troligen uppbyggt kring antingen en bergsribba, ett moränparti eller, troligast, en tvärås över vilken den ursvallande sanden avsatts. I samband med den fortgående landhöjningen har strandprocesser verkat, vilket resulterat i flera, mer eller mindre sammanhängande strandvallar, vilka åtminstone i de högre delarna avslutats i krumuddar utbildade 2500-2000 f kr.Landhöjningen gjorde att den strandavsatta sanden så småningom torkade. Innan någon vegetation ännu invandrat bearbetades området av vinden, vilket dels, i vissa falla, accentuerat vallkrönen, dels i områdets sydöstra del utbildat en dyn.Fältets utveckling har på detta sätt försiggått till dess att vegetation vandrat in över det.
|
|
