| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Hene, Birgitta, 1948-
(author)
-
"Den dyrkade Lasse och stackars lilla Lotta" : en syntaktisk-semantisk studie av personbeskrivande adjektiv och adverb i populära ungdomsböcker
- 1984
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- The main aim of this study is to examine how characterizations of persons in books for children and adolescents relate to traditional sex role patterns and to determine if there is any difference in this respect between books for girls and books for boys as well as between popular books and quality books.Eight books for girls, eight books for boys, and four books for both girls and boys are examined. From these books 8,268 adjectives, adverbs, and participles which characterize persons or aspects of persons were excerpted. These excerpts have been categorized with regard to syntactic function into attributive adjectives, predicative adjectives, and adverbials, and with regard to meaning as to membership in semantic fields on different levels.The most frequent syntactic category in the material is "predicative" (42.8%), followed by "attributive" (33.4%). Female characters are more often described by predicative adjectives than are male characters, while the opposite is true of attributive adjectives. The choice of syntactic category seems to be determined more by what property or state the lexical item refers to, however, than by the sex of the character described.The semantic fields with the largest number of excerpts are MENTAL PROPERTIES AND STATES (32.9%), SOCIABILITY (15.0%), DRESS AND APPEARANCE (14.7%), and PACE AND MOVEMENTS (11.4%). These fields also dominate within the different categories of books and the descriptions of female and male characters respectively.Traditional sex role patterns are most obvious in characterizations of role characters with respect to their role in society and their relation to other people. Female characters are, e.g., almost exclusively described with respect to their private lives, while male characters are described in terms of their position in society. In the books for boys male characters are attributed a negative or rejecting attitude to their environment, while female characters are attributed a more positive or accepting attitude.The most traditional impression of the opposite sex is conveyed by the books for boys-to the extent that any such impression is conveyed at all by these books. The books for boys have very few female characters and very few descriptions of them. In general, male characters dominate in the books and it is clearly shown that to be a boy or man is more highly regarded than to be a girl or woman.No general differences between popular books and quality literature emerged from the analyses performed. Traditional sex role patterns are equally pronounced in the two types of books, even if there are differences between individual books.
|
|
| 10. |
- Jönsson, Linda, 1950-
(author)
-
Polisförhöret som kommunikationssituation
- 1988
-
Book (other academic/artistic)abstract
- Inom ramen för projektet "Framgång och motgång i dialoger" (jfr Aronsson & Linell, 1985) har studier gjorts av kommunikationen mellan professionella och lekmän i bl a rättegångar, närmare bestämt handläggningen av vissa typer av brottmål. Första ledet i undersökningen har behandlat huvudförhandlingar vid domstol (tingsrätt) (se Aronsson m fl, 1987, Adelswärd m fl, 1987 och Adelswärd m fl, 1988) 1. Den föreliggande studien behandlar ett annat led i samma ärendegång, nämligen polisens förhör med den misstänkte som en del av förundersökningen inför ett eventuellt åtal.Arbetets syfte har varit att studera och beskriva kommunikationssituationer från kommunikationsteoretiska, samtalsanalytiska och sociolingvistiska utgångspunkter. Några primärt juridiska, kriminologiska eller rättssociologiska perspektiv har inte anlagts (även om arbetet kan ha relevans för rättssociologin, och vice versa).De olika delprojektens övergripande syfte har varit att studera dialoger med utgångspunkt i situationer där den ena parten i samtalet har en dominerande roll i kraft av högre utbildning och/eller större erfarenhet av situationen, dvs situationer där representanter för t ex en myndighet för en dialog med en lekman eller en representant"för allmänheten. Både rättegångsförhandlingama och polisförhören tillhör den nämnda typen av situationer och de har många gemensamma drag. De är båda led i brottmålsprocessen och styrs av de allmänna processprinciperna (jfr tex .Klette, 1976: 31-38). Dialogerna utgörs i båda fallen av en form av samtal där representanter för de rättskipande myndigheterna, genom att höra en enskild människa, försöker utreda och eventuellt fastställa dennes skuld i anslutning till ett begånget brott. Trots dessa principiella likheter fmns det naturligtvis stora skillnader mellan de båda situationerna och vissa jämförelser kan hjälpa till att belysa vad som är specifika förutsättningar för kommunikationen inom respektive situation.För en mera utförlig och systematisk genomgång av de teoretiska utgångspunkterna och en översikt över tidigare forskning inom området hänvisas till Jönsson (1988). Nedan följer en kortfattad redovisning av de huvudperspektiv utifrån vilka arbetet har bedrivits.
|
|
