| 1. |
-
Sånt vi bara gör
- 2019. - 1
-
Editorial collection (pop. science, debate, etc.)abstract
- Stundligen företar vi människor oss sånt som vi inte alls funderar över. Vi gör det bara.Har du tänkt på att vi i mötet med en gammal bekant gärna börjar med att reda ut när vi sågs senast? Och kanske när vi kommer att stöta på varandra igen?Eller har du funderat på i vilken ordning vi tar av och på kläderna i ett omklädningsrum med andra personer runt oss? Har du undrat över hur vi människor hanterar köande, cyklande, särskrivningar eller hur vi hälsar på varandra? De här sakerna är nämligen exempel på sånt vi oftast företar oss utan att reflektera över det särskilt mycket.Boken Sånt vi bara gör handlar om olika kulturellt och socialt betingade vardagshandlingar. Volymen bjuder på 91 korta, koncentrerade texter skrivna av forskare inom humaniora. Utifrån egen och andras forskning berättar de engagerat och lättillgängligt om sånt vi bara gör. Varje text kompletteras med en faktaruta med lästips för den vetgirige.Sånt vi bara gör kan läsas för nöjes skull, men boken passar också utmärkt som diskussionsunderlag i studiecirklar liksom i gymnasie- och högskolans undervisning med kultur och språk i fokus.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Ingridsdotter, Jenny, 1982-
(author)
-
The Promises of the Free World : Postsocialist Experience in Argentina and the Making of Migrants, Race, and Coloniality
- 2017
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- This thesis investigates the narrated experiences of a number of individuals that migrated to Argentina from Russia and Ukraine in the wake of the fall of the Soviet Union. The over-arching aim of this thesis is to study the ways in which these migrants navigated the social reality in Argentina, with regards to available physical, material, and socioeconomic positions as well as with regards to their narrated self-understandings and identifications. The empirical data consists of ethnographic in-depth interviews and participatory observation from Buenos Aires between the years 2011 and 2014. Through the theoretical frameworks of political discourse theory, critical race studies, auto-ethnography, and theories on coloniality, the author examines questions of migration, mobility, race, class, and gender in the processes of re-establishing a life in a new context. The interviewees were not only directly affected by the collapse of the USSR in the sense that it drastically changed their terrain of possible futures as well as retroactive understandings of their pasts, but they also began their lives in Argentina during the turmoil of the economic crisis that culminated in 2001. Central to this thesis is how these dislocatory events impacted the interviewees’ possibilities and limitations for living the life they had expected, and thus how discursive structures affect subject positions and identifications, and thereby create specific conditions for different relocatory trajectories. By focusing on how these individuals narrate their reasons for migration and their integration into Argentine labor and housing markets, the author demonstrates the role Argentine and East European history, as well as the neoliberal restructuring of the postsocialist region and Argentina in the 1990’s, had for self-understandings, subject positions, identities, and mobility. Various intersections of power, and particularly the making of race and whiteness, are important for the way that the interviewees negotiated subject positions and identifications. The author addresses how affect and hope played a part in these processes and how downward mobility was articulated and made meaningful. She also examines how participants’ ideas about a “good life” were related to understandings of the past, questions of race, social inequality, and a logic of coloniality.
|
|
| 5. |
- Rodéhn, Cecilia, 1977-
(author)
-
Att undersöka en museiutställning
- 2024
-
In: Att analysera genus och kultur. - Halmstad : Makadam. - 9789170614606 ; , s. 89-112
-
Book chapter (peer-reviewed)abstract
- Artikeln erbjuder en metod för att analysera ras, med fokus på vithet, i museiutställningar.
|
|
| 6. |
-
Coloniality and Decolonisation in the Nordic region
- 2023
-
Editorial collection (other academic/artistic)abstract
- This book advances critical discussions about what coloniality, decoloniality and decolonization mean and imply in the Nordic region. It brings together analysis of complex realities from the perspectives of the Nordic peoples, a region that are often overlooked in current research, and explores the processes of decolonization that are taking place in this region. The book offers a variety of perspectives that engage with issues such as Islamic feminism and the progressive left; racialization and agency among Muslim youths; indigenizing distance language education for Sami; extractivism and resistance among the Sami; the Nordic international development endeavour through education; Swedish TV-reporting on Venezuela; creolizing subjectivities across Roma and non-Roma worlds and hierarchies; and the whitewashing and sanitization of decoloniality in the Nordic region. As such, this book extends much of the productive dialogue that has recently occurred internationally in decolonial thinking but also in the areas of critical race theory, whiteness studies, and postcolonial studies to concrete and critical problems in the Nordic region. This should make the book of considerable interest to scholars of history of ideas, anthropology, sociology, cultural studies, postcolonial studies, international development studies, legal sociology and (intercultural) philosophy with an interest in coloniality and decolonial social change.
|
|
| 7. |
- Agnidakis, Paul, 1974-, et al.
(author)
-
I riktning mot en normkreativ kulturmiljövård : Metodutveckling utifrån exemplet Statens fastighetsverk i Sverige
- 2018
-
In: Kulturstudier. - København : Dansk Historisk Fællesråd. - 1904-5352. ; 9:1, s. 167-198
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Utifrån tvärvetenskapliga perspektiv och metoder, hämtade från etnologin och kulturgeografin, och med en empirisk utgångspunkt i tre kulturmiljöer som förvaltas av Statens fastighetsverk (SFV) i Sverige, analyserar artikeln historiebruk i form av kulturarvsproduktion och föreslår ett applicerbart normkritiskt samt i förlängningen normkreativt angreppssätt för att möjliggöra alternativa, varierade och mer inkluderande historieskildringar kring kulturmiljöer. Genom att utveckla och integrera dessa synsätt och verktyg vill artikeln argumentera för att man får tillgång till nya berättelser om platsen; berättelser som går utöver den traditionella, „normala“ historien om staten, enskilda byggnaders materiella utformning och den sociokulturella och ekonomiska eliten. En långsiktig effekt blir att det möjliggör ökad mångfald och inkludering både i fråga om förmedling och representation av platser som komplexa rumsliga och sociokulturella helheter.
|
|
| 8. |
- Hillén, Sandra, 1977, et al.
(author)
-
Barn som samhällsbyggare. Delaktighetsprocesser och samarbetsformer i Hammarkullen.
- 2020
-
In: En lag för barn : kulturvetenskapliga perspektiv på barnrättskonventionen / Tarja Karlsson Häikiö, Jeanette Sundhall, Maj Asplund-Carlsson (red.).. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144137483 ; , s. 55-94
-
Book chapter (peer-reviewed)abstract
- I kapitlet diskuteras beskrivs ett tvärdisciplinärt forskningsprojekt och hur barn kan göras delaktiga och få inflytande i stadsplaneringsprocesser. Barnrättskonventionens artiklar 3 och 12, barns rätt att uttrycka åsikter och bli lyssnade till samt deras rätt till delaktighet i beslut som rör dem själva, fungerar som utgångspunkter. Göteborgs stad arbetar aktivt med att införliva barnperspektivet i det kontinuerliga arbetet, och det återfinns bland annat i policydokument, visioner och riktlinjer. Staden har också utvecklat en modell för barnkonsekvensanalys med intentionen att ”stärka och utveckla barnperspektivet och barns eget perspektiv i planeringen”. Forskningsprojektet ”Barn som medskapare av stadens rum” har haft som syfte att sammanföra barn, skolpersonal, forskare och planerare kring gemensamma frågor om hur barn kan göras delaktiga i stadsplaneringsprocesser och hur det arbetet kan det ingå i skolans ordinarie verksamhet.
|
|
| 9. |
- Hillén, Sandra, 1977-
(author)
-
Läsfrämjande i praktiken. : En rapport om projektet Stärkta bibliotek - Staden där vi läser!
- 2021
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Rapporten summerar följeforskning av det första året av det läsfrämjande projektet "Stärkta bibliotek - Staden där vi läser för våra barn!" Projektet drivs av Kulturförvaltningen i Göteborg och fokuserar folkbibliotekens läsfrämjande arbete mot målgruppen barn och unga och deras familjer. Projektet är en del av Kulturrådets satsning "Stärkta bibliotek" som syftar till att stärka landets biblioteksverksamhet. Följeforskningen följde det läsfrämjande arbetet som genomfördes på tre arenor: på biblioteken, genom uppsökande verksamhet och digitalt. Särskilt uppmärksamhet har ägnats läsfrämjande praktiker och samverkan, fortbildning och utbildning samt praktiker kring bokgåvor. Även jämlikhetsfrågor var viktig för följeforskningen då projektet genomfördes inom ramen för Göteborgs verksamhetsövergripande satsning på mobiliseringen "Staden där vi läser för våra barn".
|
|
| 10. |
- Nylund Skog, Susanne, 1962-
(author)
-
Luciatåg : en levande tradition i ständig förändring
- 2021
-
Other publication (pop. science, debate, etc.)abstract
- I Isofs arkiv finns ett rikt material om luciafirandets brokiga och föränderliga historia. En ny webbfrågelista visar att luciatåget är en levande tradition och luciafirandet en högtid som många uppmärksammar och uppskattar.
|
|
