| 1. |
|
|
| 2. |
- Ericson, Gunnar, et al.
(author)
-
Kungsbergets naturreservat
- 1973
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Enligt uppdraget från Sandvikens kommun skall detta arbete omfatta: ”en sammanställning av klimatologiska topografiska, geologiska, zoologiska, botaniska och kulturella data och på grundval av detta skall planeringen ge förslag till skötselplan grundad på naturvårdsmässiga principer.”
|
|
| 3. |
- Olsson, Anders, et al.
(author)
-
Hemlingby friluftsområde Skötselplan
- 1974
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Under våren 1974 påbörjades detta arbete på uppdrag av Gävle kommun, fritidsnämnden. Syftet med arbetet är att efter ett grundläggande inventeringsarbete utforma en plan för Hemlingby friluftsområdes skötsel. Planen är anpassad till områdets karaktär av närströvområde, men även intressen av vetenskapligkulturell betydelse har beaktats.Hemlingbyanläggningen är av stor betydelse för motionsverksamheten i Gävle med ca 290000 besök per år. Anläggningen drivs av SKid- och friluftsfrämjandet. Det planlagda området omfattar ca 1 500 ha. Arbetet bygger på litteraturstudier, personkontakter och fältarbete. Området har indelats i skötselenheter med hjälp av flygbilder. Under fältarbetet har varje enhet beskrivits och skötselförslag upprättats.För att underlätta det praktiska handhavandet av planen har speciella målsättnings- och åtgärdsmallar konstruerats för skogsmark och impediment. Dessa har utnyttjats för flertalet skogsmarksenheter. Separata skötselförslag har gjorts för området närmast stigarna.Åtgärdsförslagen för jordbruksmarken gäller främst ett öppethållande av denna. För flera enheter har betning föreslagits.Arbetet har presenterats i fyra huvudavdelningar: inventering, analys, planläggning, kostnader.I inventeringsdelen har b1 a tagits upp anläggningens tillkomst och utveckling, organisation av driften och vissa data rörande friluftslivet. Vidare har här behandlats kulturhistoria, klimat, topografi, geologi, botanik, zoologi samt skogstillstånd. Av stort kulturhistoriskt intresse är de vikingagravar som finns i området.Analysdelen behandlar konflikter mellan ett rationellt ekonomiskt skogsbruk och friluftslivet. Möjligheterna att hålla jordbruksmarken öppen diskuteras, liksom frågor angående besökarantal, jakt m m.Inom området finns vissa slitagekänsliga hällpartier som bör skyddas. Orienteringar bör inte läggas över dessa. I övrigt torde inte slitaget vara något problem.Södra delen av inventeringsområdet består i stor utsträckning av dikade torvmarker, bevuxna med tät, homogen yngre skog. Dessa marker är mindre attraktiva ur friluftssynpunkt. Ett öppethållande av jordbruksmarken och motionsslingorna sker mest rationellt med användande av entransportabel flishugg.I planläggningsdelen ges skötselförslag för samtliga åtgärdsenheter.Kostnadsdelen omfattar b1 a kostnader för att hålla jordbruksmarken öppen. Ett par exempel på inoptimalförluster för skogsbruket presenteras. Gnejsgranit med stora fältspatsögon utgör den mest representerade bergarten i länt. Denna bergart uppträder i stora massiv. Ett bälte av kvartsit utgör berggrund vid gränsen till Västernorrland. I länets södra förekommer yngre granit, liksom i Orsa Finnmark i NW. Lågmetamorfa sedimentbergarter och massformiga, ibland skiffriga vulkanbergarter, S. K. Losgrönstenar finns inom samma område. Porfyrer sträcker sig in i flikar i detta område från Dalarna och Härjedalen. Jonisk sandsten finns Orsa Finnmark, liksom i Gävlesänkan i söder. Kambrosilurbergarter finns bara representerade som lösa block i de kvartära avlagringarna. Länets yngsta bergart är Dellenit, en andesit, som finns mellan Dellensjöarna i norr.Länets mest representerade jordart är, som i stort landet i övrigt, morän. Dess sammansättning är varierande, vad beträffar blockhalt och matrix. Normalblockig, sandig morän är vanligast. Moränens former är ofta i samstämmighet med den underliggande berggrundens former. Egenformer, i form av ändmoräner.m. ärsparsamt representerade. Isälvsavlagringarna är talrikt, i form av väl markerade åsryggar och deltan i HK-nivå. Under HK-nivå förekommer i åsarna ett antal sandfält med hittills ganska okänd genes. Svallmaterial förekommer ofta i de dalgångar,som i NW riktning drar inåt höglandet. Klapperfält omgärdar de höjder inom kustslätten, som har varit kraftigt exponerade, liksom öarna i det nuvarande kustbandet, Lera och främst mjäla utfyller de lägre liggande delarna av dalgångarna på kustslätten, liksom mindre områden längre in i landet. Mo blir rikligare representerad i sedimenten inom höglandet. Eoliska avlagringar är utbredda främst i södra delen av länet och i höglandet i nordväst. Sedimentslätterna är, med få undantag, torvfattiga.Isrörelsen har inom länet övergått från en i söder, kring Gävletrakten, mycket nordlig ritning till, kring Söderhamn, en tydlig avböjning mot NW och W. Räfflor vittnar om flera isrörelseriktningar, inalles tre , en första från WNW, en något senare från NW och en ung, främst representerad i kustzonen, från N och NE . Denna kuströrelse ställs i samband med en förmodad isoscillation i Gävletrakten.Den lokala undersökningen tillsammans med övriga resultat ger vid handen, att isen från en nordlig riktning i höjd med Söderhamn, ganska snabbt drar mot väster, samtidigt som iskanten dröjer i norra delen av länet. I höjd med kustslättens övergång i höglandet i W utjämnas denna rörelse, genom att recessionen hejdas i W av över HK uppdykande bergsområden. Isbrämet erhåller nu en jämnare linje i riktning SW-NE, och uppbrytningen tilltar krig kustöarna i NE. Isen ligger kvar i dalarna inåt, och i sprickor mellan bergshöjderna ansamlas stora material mängder. Isavsmältningen med dödisrester inom stora områden. Och med lateral dränering längs sprickor och tunnlar i dalsidorna.
|
|
| 4. |
- Rune, Sven
(author)
-
Naturvårdsinventering inom Storsidan, Järvsö, utförd i oktober 1973 av lektor Sven Rune, Gävle. : Textbilagor och inventeringskartor
- 1973
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Den Naturvårdsinventering som här presenteras har utförts sammanlagt under 9 dagar i slutet av september och början av oktober 1973. Arbetet planlades i samråd med lantmäteriets specialenhet nr 2 i Gävleborgs län. Därvid begränsades området till att gälla bygden längs dalgångarna på Storsidan. Arbetet skulle utföras och redovisas som inventeringen inom Lillsidan, daterad 71-11-01. Vid fältarbetet har flygbilder i skala 1:20 000 använts. Avgränsningen av delområden har gjorts på dessa, men redovisningen har skett på karta i skal 1:50 000.
|
|
| 5. |
- Ahlen, Ingemar
(author)
-
Skydd av biotoper för bevarande av vitryggig hackspett i nedre Dalälven
- 1976
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Den vitryggiga hackspetten Dendrocopos leucotos, som ursprungligen förekommit över nästan hela landet, har under de senaste hundra åren blivit allt sällsyntare och finns nu, förutom i några spridda förekomster av enstaka par eller ensamma fåglar, i landet endast kvar med en fast population i nedre Dalälvsområdet mellan Avesta och Älvkarleby.De hotade hackspettarterna har sedan 1974 varit föremål för ekologisk forskning och inventeringsarbete. I bilagda ”information om projekt hackspettars ekologi” 1976-01-18 redovisas projektets syfte och kortfattad redogörelse för arbetet under 1975 ges. Hänvisning kan också göras till tidskriften Vår Fågelvärlds första nummer 1976 där resultat av 1973 års riksinventering av gråspett och vitryggig hackspett redovisas.
|
|
| 6. |
- Eriksson, Lars, et al.
(author)
-
Översiktlig naturinventering av Orarna med arkipelag, Gävle kommun
- 1976
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Orarna med omkringliggande övärld har sådana kvaliteter från naturvetenskaplig synpunkt, att området bedöms vara av riksintresse från den naturvetenskapliga naturvårdens synpunkt.Det gäller följande:1) stränder2) kärrvegetationen3) Havtornsnåren4) Ädellövskogen5) Barrskogsvegetationen, i de kustnära områdena.
|
|
| 7. |
- Kihlström, Leif
(author)
-
Naturinventering vid Körsjön
- 1973
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Köröns flora är unik. Endast på mycket få specifika platser i Norrland kan man påträffa med likande sammansättning av arter.Flera arter förekommer ej på annan plats i kommunen och en del arter har märkliga nordliga utposter inom landet.Körön som är områdets, ur botanisk synpunkt, intressantaste plats har bl.a. Sveriges tredje nordligaste spontana bestånd av ek (Querqus robur).
|
|
| 8. |
- Brånin, Bertil, 1944-
(author)
-
Vattenfysikalisk-kemiska och bottenfaunaförhållanden i ett norrländskt vattendrag påverkat av utsläpp från sulfidmalmbrytning och anrikning
- 1979
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- Gruvbrytnings- och anrikningsverksamheten av komplexa zink-och kopparsulfidmalmer orsakar på flera håll i Västerbottens län vattenföroreningsproblem. För att studera effekterna av utsläppen i recipienten, har undersökningar och utvärderingar gjorts av de fysikalisk-kemiska och biologiska förhållandena i Vormbäcken 1971 - 1975.Vattenmiljön förändras främst genom utsläppen av svavel, kalcium och tungmetaller. Förutom haltförhöjningarna av ett antal enskilda ämnen sker också en försurning som tydligast märks i de nedre delarna av bäcksystemet. pH-sänkfiingen är. störst under sommaren och hösten, då också metallhalterna är som högst. Flera av de fysikalisk-kemiska parametrarna är nära korrelerade. Mest tydligt är det positiva sambandet mellan konduktivitet och sulfat. Men även grumlighet, järn och färg samt i viss mån pH är på olika sätt relaterade till varandra. Detta betyder att ur översiktlig vattenkvalitetsbedömning ett överflöd av information finns i det omfattande materialet av mätdata. Inom ramen för det nuvarande kontrollprogrammet skulle därför ett noggrannare urval av parametrar och provtagningstidpunkter ge en betydligt bättre bild av de fysikalisk-kemiska effekterna.Bottenfaunan i bäckens forsar, som undersökts med en enkel håvmetodik, är kvalitativt förändrad i hela recipienten. De känsligaste evertebratgrupperna är musslor, dagsländor och bäcksländor. Av basresultaten framgår att antalet taxa både totalt och för dag-, bäck- och nattsländor hopslaget har mindre spridning och osäkerhet jämfört med totalindividtal och individtal för enskildataxa. Antalet taxa följer också de förändrade fysikalisk-kemiska förhållandena bättre än ett ofta använt diversitetsindex, Shannonindexet. Antalet bottenfaunataxa är i recipienten lägst under sommaren och hösten.Förändringarna av antalet bottenfaunataxa och Shannonindexen är tydligast relaterade till de ospecifika parametrarna färg, konduktivitet, pH och grumlighet. Det minskade antalet fors-faunataxa hänger också samman med minskningen av primärproduktionen i form av påväxtalger och mossor.Utifrån dessa resultat föreslås vissa förändringar av kontrollprogrammet. Som nödvändigt komplement till detta bör bottenfalanaundersökningar läggas in varje år under senhösten. Detta som indikator på de biologiska förändringar som gruv-utsläppen ger, och som hjälp att utforma reningsåtgärder som ger avsevärt mindre påverkan på Vormbäckens ekosystem.
|
|
| 9. |
- Aspenberg, Per, et al.
(author)
-
Gävle Skärgård Naturvårdsinventering 1971-72 avseende RÖRLIGT FRILUFTSLIV och FÅGELLIV
- 1972
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- På uppdrag av länsstyrelsen i Gävleborgs län utfördes en naturvårdsinventering, som syftade till att samla beslutsunderlag i frågor om rörligt friluftsliv och fågelliv.Inventeringen gällde kustområdet från länsgränsen i söder t.o.m. I ggön inorr och genomfördes somrarna 1971 och 1972 . fältarbetet bestod dels av en taxering av häckande fågla, dels av en intervjuundersökning jämte kompletterande iakttagelser i syfte att samla material om det rörliga friluftslivet .Den ornitologiska inventeringen avslöjade inte några anmärkningsvärda fågelförekomster i Gävle skärgård, med undantag för ett par av landets större kolonier av silver tärna. I området häckade dock arter som skräntärna (1971) ock labb. Av änder dominerade vigg med ca 170 par, följd av svärta och småskrake. Bland vadarna var strandskata, roskarl och rödbena särskilt väl representerade. Anmärkningsvärt mycket vitfågel häckade i området, mest fiskmås (ca 1000 par) men också en hel del silltrut och gråtrut. Den begränsade övärlden är i jämförelse med innanför liggande strand relativt
|
|
| 10. |
|
|
