| 1. |
- Earon, Robert, et al.
(author)
-
Groundwater Resources Potential in Hard Rock Terrain : A Multivariate Approach
- 2014
-
In: Ground Water. - : John Wiley & Sons. - 0017-467X .- 1745-6584.
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Groundwater resources are limited and difficult to predict in crystalline bedrock due to heterogeneity and anisotropy in rock fracture systems. Municipal-level governments often lack the resources for traditional hydrogeological tests when planning for sustainable use of water resources. A new methodology for assessing groundwater resources potential (GRP) based on geological and topographical factors using principal component analysis (PCA) and analysis of variance (ANOVA) was developed and tested. ANOVA results demonstrated statistically significant differences in classed variable groups as well as in classed GRP scores with regard to hydrogeological indicators, such as specific capacity (SC) and transmissivity. Results of PCA were used to govern the weight of the variables used in the prediction maps. GRP scores were able to identify 79% of wells in a verification dataset, which had SC values less than the total dataset median. GRP values showed statistically significant correlations using both parametric (using transformed datasets) and non-parametric methods. The method shows promise for municipal or regional level planning in crystalline terrains with high levels of heterogeneity and anisotropy as a hydrogeologically and statistically based tool to assist in assessing groundwater resources. The methodology is executed in a geographic information systems environment, and uses often readily available data, such as geological maps, feature maps and topography, and thus does not require expensive and time-consuming aquifer tests.
|
|
| 2. |
- Hammar, Arvid, 1986, et al.
(author)
-
Optical Tolerance Analysis of the Multi-Beam Limb Viewing Instrument STEAMR
- 2014
-
In: IEEE Transactions on Terahertz Science and Technology. - 2156-342X .- 2156-3446. ; 4:6, s. 714-721
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- We report on an optical tolerance analysis of the submillimeter atmospheric multi-beam limb sounder STEAMR. Physical optics and ray-tracing methods were used to quantify and separate errors in beam pointing and distortion due to reflector misalignment and primary reflector surface deforma-tions. Simulations were performed concurrently with the man-ufacturing of a multi-beam demonstrator of the relay optical system which shapes and images the beams to their corresponding receiver feed horns. Results from Monte-Carlo simulations show that the inserts used for reflector mounting should be positioned with an overall accuracy better than 100 µm (~1/10 wavelength). Analyses of primary reflector surface deformations show that a deviation of magnitude 100 µm can be tolerable before deployment, whereas the corresponding variations should be less than 30 µm during operation. The most sensitive optical elements in terms of misalignments are found near the focal plane. This localized sensitivity is attributed to the off-axis nature of the beams at this location. Post-assembly mechanical measurements of the reflectors in the demonstrator show that alignment better than 50 µm could be obtained.
|
|
| 3. |
- Berg, Anders, 1983
(author)
-
Spaceborne Synthetic Aperture Radar for Sea Ice Observations, Concentration and Dynamics
- 2014
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- Spaceborne Synthetic Aperture Radar (SAR) is the primary choice for sea ice monitoring due to its all-weather, day-and-night capability and regular delivery of high resolution images. This thesis presents methods for estimation of sea ice concentration and drift, a multi-sensor study of Baltic Sea ice radar signatures and an interferometric study of landfast sea ice. The ice concentration is determined by combining spatial autocorrelation and backscatter intensity in a neural network, which is trained with ice charts for the Baltic Sea. The root-mean-square error of the estimated concentration is found to be 7 percentage points for a spatially uniform distribution of ice concentrations. The ice drift is estimated from sequential SAR images by combining two methods: 1) areal matching by phase correlation, and 2) feature-based matching by detection and tracking of individual floes. The first method includes a module to resolve rotation. The second method is designed to assist tracking in the marginal ice zone and processes images in two steps: Firstly, by segmentation based on intensity thresholding to obtain objects corresponding to floes, and secondly, by feature tracking of floe outlines. A thresholding method that locates the antimode of imbalanced bimodal distributions is introduced, as well as a novel method for handling of aggregated floes. Assessment against manual measurements showed that up to 98% of drift vectors were estimated correctly, though the number varies with image pair and internal settings. Further, the ice drift algorithm is applied to C-band SAR images from a two-week spring period in the Fram Strait, and the measured ice drift is compared to drift modelled by the ice-ocean model HIROMB. The model is shown to overestimate the drift by a factor 1-2.5, attributable to an underestimated ice thickness, and to exhibit a 10°-30° offset in drift direction, independent of the drift direction.The thesis also evaluates the usefulness of spaceborne SAR sensors for ice charting. The traditionally employed C-band data is compared against X- and L-band data in terms of information content. It is found that L-band co-polarisation aids identification of ridge clusters and is less affected by microscale ice structures, whereas the information content in C- and X-band data is largely equivalent. Finally, interferometric acquisitions over landfast sea ice in the Bay of Bothnia demonstrate the capability of X-band SAR for small-scale deformation mapping of fast ice. Deformation occurs for example around leads, rocky islands and grounded ice ridges.
|
|
| 4. |
- Kordi, Maryam, 1979-, et al.
(author)
-
Effects of increasing fuzziness on analytic hierarchy process for spatial multicriteria decision analysis
- 2012
-
In: Computers, Environment and Urban Systems. - : Elsevier. - 0198-9715 .- 1873-7587. ; 36:1, s. 43-53
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Multicriteria decision analysis (MCDA) involves techniques which relatively recently have received great increase in interest for their capabilities of solving spatial decision problems. One of the most frequently used techniques of MCDA is Analytic Hierarchy Process (AHP). In the AHP, decision-makers make pairwise comparisons between different criteria to obtain values of their relative importance. The AHP initially only dealt with crisp numbers or exact values in the pairwise comparisons, but later it has been modified and adapted to also consider fuzzy values. It is necessary to empirically validate the ability of the fuzzified AHP for solving spatial problems. Further, the effects of different levels of fuzzification on the method have to be studied. In the context of a hypothetical GIS-based decision-making problem of locating a dam in Costa Rica using real-world data, this paper illustrates and compares the effects of increasing levels of uncertainty exemplified through different levels of fuzzification of the AHP. Practical comparison of the methods in this work, in accordance with the theoretical research, revealed that by increasing the level of uncertainty or fuzziness in the fuzzy AHP, differences between results of the conventional and fuzzy AHPs become more significant. These differences in the results of the methods may affect the final decisions in decision-making processes. This study concludes that the AHP is sensitive to the level of fuzzification and decision-makers should be aware of this sensitivity while using the fuzzy AHP. Furthermore, the methodology described may serve as a guideline on how to perform a sensitivity analysis in spatial MCDA. Depending on the character of criteria weights, i.e. the degree of fuzzification, and its impact on the results of a selected decision rule (e.g. AHP), the results from a fuzzy analysis may be used to produce sensitivity estimates for crisp AHP MCDA methods.
|
|
| 5. |
- Löfgren, Johan, 1983, et al.
(author)
-
Sea level time series and ocean tide analysis from multipath signals at five GPS sites in different parts of the world
- 2014
-
In: Journal of Geodynamics. - : Elsevier BV. - 0264-3707. ; 80, s. 66-80
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- We present sea level observations derived from the analysis of signal-to-noise ratio (SNR) data recorded by five coastal GPS stations. These stations are located in different regions around the world, both in the northern and in the southern hemisphere, in different multipath environments, from rural coastal areas to busy harbors, and experience different tidal ranges.The recorded SNR data show periodic variations that originate from multipath, i.e. the interference of direct and reflected signals. The general assumption is that for satellite arcs facing the open sea, the rapid SNR variations are due to reflections off the sea surface. The SNR data recorded from these azimuth intervals were analyzed by spectral analysis with two methods: a standard analysis method assuming a static sea level during a satellite arc and an extended analysis method assuming a time dependent sea level during a satellite arc.The GPS-derived sea level results are compared to sea level records from co-located traditional tide gauges, both in the time and in the frequency domain. The sea level time series are highly correlated with correlation coefficients to the order of 0.89–0.99. The root-mean-square (RMS) difference is 6.2 cm for the station with the lowest tidal range of 165 cm and 43 cm for the station with the highest tidal range of 772 cm. The relative accuracy, defined as the ratio of RMS and tidal range, is between 2.4% and 10.0% for all stations.Comparing the standard analysis method and the extended analysis method, the results based on theextended analysis method agree better with the independent tide gauge records for the stations with a high tidal range. For the station with the highest tidal range (772 cm), the RMS is reduced by 47% when using the extended analysis method. Furthermore, the results also indicate that the standard analysis method, assuming a static sea level, can be used for stations with a tidal range of up to about 270 cm, without performing significantly worse than the extended analysis method.Tidal amplitudes and phases are derived by harmonic analysis of the sea level records. Again, a high level of agreement is observed between the tide gauge and the GPS-derived results. Comparing the GPS-derived results, the results based on the extended analysis method show a higher degree of agreement with the traditional tide gauge results for stations with larger tidal ranges. Spectral analysis of the residuals after the harmonic analysis reveals remaining signal power at multiples of the draconitic day. This indicates that the observed SNR data are to some level disturbed by additional multipath signals, in particular for GPS stations that are located in harbors.
|
|
| 6. |
- Wästfelt, Anders, et al.
(author)
-
Local spatial context measurements used to explore the relationship between land cover and land use functions
- 2013
-
In: International Journal of Applied Earth Observation and Geoinformation. - : Elsevier BV. - 1569-8432 .- 1872-826X .- 0303-2434. ; 23, s. 234-244
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Research making use of satellite data for land change science has developed in the last decades. However, analysis of land use has not developed with the same speed as development of new satellite sensors and available land cover data. Improvement of land use analysis is possible, but more advanced methods are needed which make it possible to link image data to analysis of land use functions. To make this linking possible, variable which affect farmer's long term decisions must be taken into account in analysis as well as the relative importance of the landscape itself. A GIS-based tool for the measurement of local spatial context in satellite data is presented in this paper and used to explore the relationship between land covers present in satellite data and land use represented in official databases. By the use of the developed tool, a land configuration image (LCI) over the Siljan area in northern Sweden was produced and used for analysis. The results are twofold. First, the produced LCI holds new information about variables that are relevant for the interpretation of land use. Second, the comparison with statistics of agricultural production shows that production in the study area varies depending on the relative land configuration. Villages consisting of relatively large-scale arable fields and less diverse landscape are less diverse in production than villages which consist of smaller-scale and more heterogonous landscapes. The result is especially relevant for land use studies and policymakers working on environmental and agricultural policies. We conclude that local spatial context is an endogenous variable in the relation between landscape configuration and agricultural land use.
|
|
| 7. |
- Arellano, Santiago, 1981
(author)
-
Studies of Volcanic Plumes with Remote Spectroscopic Sensing Techniques -DOAS and FTIR measurements on volcanoes of the Network for Observation of Volcanic and Atmospheric Change-
- 2014
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- Volcanism is a rich geodynamical process, closely linked to the origin and ongoing evolution of the lithosphere, atmosphere, hydrosphere and biosphere. Humans have benefited from the resources provided by volcanoes but also been threatened by the dangers of volcanic eruptions, which accurate prediction remains elusive. This is partly due to the inherent complexity of volcanic systems and partly because of the difficulty of conducting key observations to characterize them. In particular, since the segregation and escape of magmatic volatiles are essential mechanisms behind volcanic eruptions, monitoring the intensity and composition of the resulting emissions in the atmosphere is essential to characterize the state of volcanic activity; however, their direct measurement is not always feasible.Remote spectroscopic sensing, whereby gas species can be quantified by their spectral signatures in electromagnetic radiation gathered at a prudent distance from the plume, offers the possibility to conduct reliable and sustainable monitoring of volcanic emissions. To expand the remote sensing capabilities of volcanological observatories the Network for Observation of Volcanic and Atmospheric Change (NOVAC) was established in 2005. The central theme of this thesis is the acquisition, analysis and interpretation of measurements of volcanic gas emissions on volcanoes of NOVAC. Measurements of the mass flow rate of SO2 and the molar ratios of SO2 against BrO and HCl were obtained by scanning-Differential Optical Absorption Spectroscopy (DOAS) of scattered solar ultraviolet radiation and by Fourier-Transform Spectroscopy (FTIR) of direct solar infrared radiation. The uncertainty of the measurements is characterized and methods for combining observations from different sensors implemented. Statistical and physical models of degassing are proposed for selected volcanoes of the network. The resulting time-series of emission on 16 volcanoes is one of the more detailed compilations of volcanic degassing in the last decade, particularly from passive emissions which are difficult to detect from satellite platforms. This work aims at advancing our knowledge of volcanic eruptions for a better mitigation of their risks.
|
|
| 8. |
- Carvajal, Gisela, 1983
(author)
-
Retrieval of ocean surface winds and currents using satellite synthetic aperture radar and infrared radiometry
- 2013
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- This thesis focuses on the development, analysis and evaluation of methods for the retrieval of ocean surface winds with synthetic aperture radar (SAR) and surface currents with infrared (IR) radiometer sensors. The SAR wind speed retrievals are based on geophysical model functions using wind directions obtained with two approaches. The first approach determines wind directions from the spatial detection of image features. This method detects small-scale variations in the wind directions.This work includes a validation against in-situ data and an assessment of the retrievals at different resolutions with respect to wind data from a scatterometer sensor and a weather prediction model (WPM). The assessment results show that the detection of small-scale wind features is improved by using the wind direction retrievals from the SAR data. In polar regions, however, the approach is limited by the stability of the marine atmospheric boundary layer, which results in a lack of features for the wind direction retrieval. Thus, the second approach uses wind directions from a WPM to produce wind maps of the Amundsen Sea in Antarctica. Time series of wind maps from both SAR and WPM data were correlated with components of the deep water velocities measured by an acoustic Doppler current profiler during 2010 and 2011. This evaluation showed that the SAR wind data have correlations up to 0.71, with larger statistical significance than wind data from a WPM with a correlation of 0.41. Thus, SAR surface winds can be highly correlated with variations in the warm deep water currents, which in previous studies has been shown to be related to the basal melting of the ice shelves in the Amundsen Sea. A method for surface current retrieval with IR sensors was developed from the maximum cross correlation (MCC) technique, which correlates two IR images of the same region acquired at different times and assumes that the current field is produced by the horizontal advection of surface temperatures measured by the IR sensors. The method was evaluated in cloud free days and was qualitatively compared with surface current data from a WPM. The results show thatthe MCC retrievals are largely in agreement with the modeled currents for 3 h of time delay between the IR images. However, for longer time delays (6 to 10 h), the agreement of the current fields depreciates. In summary, this work resulted in the development and quality assessment of algorithms for the retrieval of ocean surface winds and currents from satellite data with possible uses in meteorological and oceanographic applications.
|
|
| 9. |
- Olsson, Håkan, et al.
(author)
-
Flygburen laser och digitala bilder för kartering och övervakning av akvatisk och terrester miljö
- 2014
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Det finns ett växande behov av effektiva metoder för kartering av såväl land- som vattenmiljöer. Sådana behövs för grundläggande naturresursinventeringar, som underlag för bland annat beslut om olika former av skyddade områden samt för hållbar naturresursförvaltning i ett ekosystem- och landskapsperspektiv. Sådana metoder behövs också för uppföljning inom såväl naturresursförvaltning som på en mer strategisk nivå inom miljöövervakningen, för uppföljningen av miljömålen och för internationell rapportering. Två för dessa uppgifter viktiga teknologier som utvecklats starkt på senare tid är flygburen laserskanning och digital fotogrammetri. Med laserskanning kan mark och vegetation avbildas som ett tredimensionellt punktmoln. Det finns även system som med laser avbildar grunda havsbottnar. Syftet med forskningsprogrammet EMMA (Environmental Mapping and Monitoring with Airborne laser and digital images; http://emma.slu.se/) har varit att utveckla metoder för att tillvarata data från i första hand flygburen laserskanning för miljöövervakningens och naturvårdens behov av kartläggning av vegetation såväl på land som på grunda havsbottnar. Tolkning och fotogrammetrisk mätning av flygbilder är välkända tekniker och har därför inte varit en del av forskningen i EMMA. Däremot har användningen av färginformation från digitala flygbilder tillsammans med laserdata undersökts i EMMA-programmets akvatiska del och i den terrestra delen har automatiserad användning av tredimensionella punktmoln som kan erhållas genom matchning av flygbilder undersökts. Sammanfattning av resultat inom programmets akvatiska delar För akvatisk miljö har programmet utvecklat och visat ett antal tillämpningar som direkt kan omsättas i ett operativt sammanhang. Vi har visat att det med laserdata går att kartera ytsubstrat med hög noggrannhet (> 80 %), så att en heltäckande karta genereras som anger täckningen i procent av hårda respektive mjuka substrat ned till laserns djupräckvidd (ca 2–3 gånger siktdjupet). Utifrån dessa data kan metoden användas som stöd för att finna värdefulla marina områden och för uppföljning av marina skyddade områden (t.ex. naturtyperna Rev och Sandbankar enligt Art- och habitatdirektivet). Information om utbredningen av hård- och mjukbottnar är ett grundläggande underlag för att beskriva utbredningen av biotoper enligt det europeiska habitatklassificeringssystemet EUNIS, och HELCOM:s vidareutveckling av detta system för Östersjön (HELCOM Underwater Biotopes/Habitats, HUB). Här har laserdata en viktig funktion att fylla, eftersom detaljerade kartor över ytsubstrat i stort sett saknas för grunda havsområden. Resultaten från EMMA visar att batymetrisk laser kan vara en bra metod att samla in sammanhängande botteninformation som kan gå in som ett underlag i översiktsplanering. Djup- och bottensubstratkartor från lasermätningar är även viktiga underlag för att ta fram kartor över livsmiljöer på havsbottnen med hjälp av rumslig modellering. Heltäckande kartor över livsmiljöer är i sin tur ett viktigt delunderlag som tillsammans med annan information kan skapa underlag i det politiska arbetet som till exempel leder till en kustzonsplan eller en kommunal översiktsplan. Utöver dessa operativa tillämpningar har programmet även tagit fram resultat som ger en grund för fortsatt metodutveckling inom området. Vi har visat att det med laserdata (utöver ytsubstrat och naturtyper) går att kartera högväxt vegetation. En metod som skulle kunna möjliggöra yttäckande övervakning eller detektion av förändringar till en lägre kostnad per ytenhet är användning av satellitbilder, flygbilder eller bilder från mini-UAV (Unmanned Aerial Vehicle) som kombineras med laserdjupdata insamlade vid ett tillfälle. Kombinationen av laser- och bilddata medför att bilddata kan djupkorrigeras och att flygbildernas användbarhet för bottenkartering därmed ökar. Denna flygbildsövervakning skulle kunna genomföras ned till optiska siktdjupet i området. En möjlig datakälla kan vara bilder från Lantmäteriets nationella flygfotografering. Vi har sett att det finns potential att detektera blåstång och smaltång på hårda substrat genom att kombinera data från flygburen laser och flygbilder. Vi bedömer också att det finns stora möjligheter till fortsatt utveckling inom området dels tack vare ny teknik (kameror eller lasersystem med högre spatial och spektral upplösning, t.ex. laser med flera våglängder eller fluorescenskanaler) och dels tack vare nya algoritmer för bearbetning av laser- och bilddata. De akvatiska studierna i EMMA har genomförts i samverkan med ett antal externa projekt (ULTRA, SUPERB och HISPARES). Förutom kunskapsutbyte har det medfört utökade möjligheter att utveckla och testa metoderna i flera geografiska områden och få återkoppling från användare av data. I EMMA har vi arbetat med akvatiska testområden på den svenska ostkusten, från Norra Kvarken till Skåne, men liknande resultat har även uppnåtts på den spanska Atlantkusten och metoderna bör därmed vara lika applicerbara på den svenska västkusten. Vi har generellt uppnått bra resultat i alla områden där vattnet inte varit för grumligt. Dagens operativa lasersystem kräver ett siktdjup på minst 3 m för att kunna ge bra djupdata. Det begränsar teknikens användbarhet i vissa kustnära områden av Bottniska viken, speciellt i områden med stort utflöde av humusrikt älvvatten, och i en del områden med dåligt siktdjup i andra havsområden. Sammanfattning av resultat inom programmets terrestra delar Data från flygburen laserskanning ger information om markens form, samt vegetationens höjd, slutenhet och i viss utsträckning även dess vertikala skiktning och fördelning. Vid tät skanning (mer än 5–10 returer / m2) så framträder även de flesta enskilda trädkronorna, samt många objekt på marken, som liggande trädstammar, större stenar etc. Laserdata kan relativt enkelt bearbetas i dator eftersom det utgörs av diskreta 3D-punkter. Exempelvis kan objekt nära marken bli lättare att tolka visuellt om punkterna som returnerats från krontaket tas bort och de underliggande punkterna ges olika färg beroende på höjd över marken. Relationen mellan laserdata och fältmätta mått på vegetationens egenskaper (t.ex. genomsnittlig trädhöjd eller kronslutenhet) kan dock variera något, beroende på bl.a. sensortyp och inställningar vid skanningen såsom pulsfrekvens, flyghöjd, och årstid. För att automatiskt översätta laserdata till kända storheter så behövs därför en statistisk analys där mått från laserdata kalibreras med hjälp av fältmätta provytor. Vanligen används provytor med ca 10 m radie. De skattade sambanden ellan mått i laserdata (t.ex. höjden över marken för 90 % av alla returer från trädkronorna inom en fältmätt provyta) och fältmätta mått för samma yta (t.ex. trädens medelhöjd) kan sedan användas för att göra rumsligt heltäckande rasterkartor för hela det område som laserskannats under jämförbara förhållanden. Denna teknik har utvecklats inom skogsbruket och kallas då areabaserad skattning. Inom EMMA-programmet har vi visat att den även fungerar väl för fjällbjörkskog, trots att träden där är lägre och mer oregelbundna i sin form och utbredning. Vi har också visat att lantmäteriets förhållandevis glesa skanning med ca 1 retur / m2 ger nästan lika bra areabaserade skattningar av fjällbjörkskog som betydligt tätare skanning från helikopter. Vi har även visat att laserdata från olika registreringstillfällen kan göras jämförbara med en teknik som kallas histogrammatchning, samt att etablering av nya träd i trädgränsen eller på gräsmarker kan upptäckas med laserskanning även på ett tidigt stadium. Sistnämnda försök gjordes dock då träden fortfarande hade löv och det är därför osäkert hur användbara laserdata som registrerats utanför vegetationssäsongen kommer att vara för att upptäcka små lövträd. En del lasersystem kan spara laserljusets hela returnerade vågform. Om vågformsdatat analyseras istället för de diskreta punkter som systemet genererar från vågformen, så kan ytterligare information erhållas från lasermätningarna. Denna möjlighet är särskilt intressant då syftet är att analysera trädskiktets vertikala struktur. Bearbetningar av vågformsdata är dock mycket mer komplicerade och stöds sällan av färdiga programvaror för analys av laserdata. Dagens lasersystem stödjer sällan användning av spektral information. Det är endast ett våglängdsband som används för avståndsmätningen, och skalningen för det mått på den returnerade pulsens styrka som registreras (kallat intensitet) kan ibland ändras beroende på hur ljusa objekt sensorn ser. För att skilja olika vegetationstyper åt (t.ex. lövskog kontra barrskog) utöver vad som kan åstadkommas genom analys av deras 3D-former, så behövs spektrala data från någon annan källa. Laserdata och satellitbilder från t.ex. SPOT- eller Landsat-satelliterna är två olika datakällor som kompletterar varandra på ett utmärkt sätt. För vegetationskartering med den klassindelning som använts för skogsmarken enligt Lantmäteriets databas GSD-Marktäcke förbättras den totala klassningsnoggrannheten med ca 10 procentenheter när satellitbilderna kompletteras med laserdata. För vegetationsklassning på kalfjället så är det främst områden med något högre vegetation, såsom videbuskar, som klassas bättre då laserdata används. Då det gäller klassning av fjällvegetation så har det också visat sig att bearbetningar av data från en markmodell kan förbättra vegetationsklassningar från satellitdata väsentligt. Den nationella laserskanning som Lantmäteriet nu genomför är än så l
|
|
| 10. |
- Eriksson, Leif, 1970, et al.
(author)
-
Backscatter signatures of wind-thrown forest in satellite SAR images
- 2012
-
In: International Geoscience and Remote Sensing Symposium (IGARSS). - 2153-6996 .- 2153-7003. - 9781467311588 ; , s. 6435-6438
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- Two field experiments have been conducted in Sweden to allow an evaluation of the backscatter signatures of wind-thrown forest from L-band, C-band and X-band Synthetic Aperture Radar. When the trees are felled the backscattered signal from TerraSAR-X (X-band) increase with about 1.5 dB, while for ALOS PALSAR (L-band) a decrease with the same amount is observed. Radar images with fine spatial resolution also show shadowing effects that should be possible to use for identification of storm felled forest.
|
|
