| 1. |
- Achen, Thomas, 1964-
(author)
-
Nedslag i svensk biopolitik : Gentekniknævnet 1994-2003
- 2005
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Hvad er beipolitk? Hvordan kan den svenske biopolitik beskrives? Hvilken rolle har Gentekniknænet i den svenske biopolitik? Og hvad er egentlig Gentekniknænet for et nævn? Hvorfor oprettede man det? Og hvordan arbejder Gentekniknænet? Det er nogle af de spøsmål som diskuteres i denne bog.
|
|
| 2. |
- Anshelm, Jonas, 1960-
(author)
-
Rekordårens tbc : Debatten om trafiksäkerhet i Sverige 1945-1965
- 2005
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Biltrafikens många offer omges i Sverige av en märklig tystnad. Har verkligen detta varit fallet under hela den period som förflutit sedan massbilismens genombrott under 1950-talet? I forskningen kring bilismens historia i Sverige påstås genom-gående att perioden från 1950-talets inledning till mitten av 1960-talet utgjorde bilismens -gyllene år-, att bilismen under dessa år omgärdades av en grundmurad teknikoptimism och att det saknades en djupgående debatt som ifrågasatte bilismens sociala och medicinska följder. I denna studie påvisas tvärtom att det under den aktuella perioden fördes en djup-gående, existentiell, politisk, socialmedicinsk, teknisk och moralisk debatt i ämnet på svenska dagstidningars ledar- och kultursidor samt i berörda tidskrifter. Debatten mellan 1950 och 1965 var mer ifrågasättande, allvarligt upprörd och förtvivlad än någonsin senare. Biltrafiken tolkades av läkare, jurister, journalister och många andra under perioden som samtidens största folkhälsoproblem, att jäm-föra med tbc, och deras ifrågasättande av bilismen antog stundtals civilisations-kritiska proportioner. Det höga antalet trafikskadade och förolyckade spred en oro, skräck och ångest som inte lät sig förträngas. Om detta handlar Rekordårens tbc.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Dekker, Cornelis, 1970-
(author)
-
Judging in the public sphere : a philosophical and empirical inquiry inte ethico-political judgment and public discourse on prenatal diagnosis and screening in the Netherlands and Sweden
- 2007
-
Licentiate thesis (other academic/artistic)abstract
- Judging is quintessential when dealing with a plurality of points of view in society concerning moral and political questions. In this inquiry, the concept of ethico-political judgment is elaborated as an ideal for public deliberation over moral and political questions. Public discourse concerning prenatal diagnosis and screening in the Netherlands and Sweden is empirically inquired into as an example of public deliberation. Public deliberation is a deliberative practice characterized by the giving and asking for reasons in the public sphere. Ethics matter to ethico-political judgment since they provide an opportunity to assess whether or not our reasons are good ones in relation to deliberation in a pluralist public sphere. The capacity to judge is essential for the formation of a judgment in a pluralist society. Judgment is indispensable when the need exists to find common ground.
|
|
| 5. |
- Skill, Karin, 1974-
(author)
-
Mellan grönt tänkande och vardagligt görande : en hushållsstudie om aktiviteter för hållbar utveckling i fyra svenska kommuner.
- 2006
-
Licentiate thesis (other academic/artistic)abstract
- Syftet med denna studie är att undersöka hur hushållsmedlemmar organiserar, uppfattar och genomför sina vardagliga aktiviteter och vilka resurser de använder för att genomföra dessa, i förhållande till visionerna om hållbar utveckling som avmaterialisering. Resurserna antas här innebära såväl materiella resurser, som kunskaper, sociala nätverk och infrastrukturer som människor behöver för att genomföra sina aktiviteter. Syftet operationaliseras genom de tre frågeställningar, som utgör analysrarm i fallstudierna i de fyra kommunerna.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Thoresson, Josefin, 1983-, et al.
(author)
-
När tiden är mogen : innovativ energieffektivisering hos fastighetsbolag? en analys av socio-tekniska regimer
- 2009
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Energianvändningen i sektorn bostäder och service står för en tredjedel av Sveriges energianvändning och har ett stort ansvar för att minska sin energianvändning och därmed sin klimatpåverkan. I dagsläget ser dock inte sektorn ut att klara av att minska sin energianvändning med 20 % till 2020 enligt de nationellt uppsatta målen. En viktig komponent i fastighetssektorn är fastighetsförvaltning som handlar lika mycket om människorna som använder byggnaden som dess tekniska delar samt den fysiska byggnaden. Syftet med den här rapporten är att presentera en kartläggning och analys av fyra fallstudier som utgörs av fyra fastighetsorganisationer som alla arbetar med olika upplåtelseformer och har olika ägandeform. Rapporten behandlar fallstudieorganisationernas arbete med avseende på energieffektiviseringar och energisparåtgärder i drift, förvaltning och renovering av byggnader, samt möjligheter och hinder för arbetet.Den övergripande teoretiska utgångspunkten är att byggnaders energisystem är socio-tekniska system och implementering av innovationer för ökad hållbarhet och minskad energianvändning måste ta hänsyn till såväl social organisation som tekniska installationer. Den grundar sig i en tvärvetenskaplig flernivåmodell där förutsättningar på samhällsnivå, företags-/organisationsnivå, och fastighets- och tekniknivå analyseras och bildar en stomme för att kunna undersöka möjlighetsutrymmet för implementering av innovationer. Vi har genomfört studien som en kvalitativ intervjustudie med totalt 25 intervjuer med medarbetare i de fyra fallstudieorganisationerna, samt med ytterligare en representant från vardera nio referensorganisationer med syfte att undersöka liknande organisationers energiarbete med liknande ägandeform och fastighetsinnehav.Resultaten från studien visar att så gott som samtliga organisationer i studien har ekonomiska motiv till att försöka minska sin energianvändning. Att minska användningen av energi ses både som en konkurrensfördel genom att det kan spara pengar, samt att det kan attrahera nya hyresgäster och fylla vakanser i mindre populära bostadsområden. Flera medarbetare i fallstudieorganisationerna drivs också av ett stort personligt intresse för energifrågor. Hinder för arbetet med att minska energianvändningen var generellt brist på kunskap och förståelse bland både medarbetare som hyresgäster för att energianvändningen behöver minska. Brist på tid och personella resurser var andra hinder.En slutsats från studien är att alla fallstudieorganisationer har satt upp någon form av energi- eller miljömål. Målen är dock i flera fall mycket högt satta utan djupare undersökningar vad som är möjligt att genomföra, och vi uppfattar dem i vissa fall som svåra att nå. Organisationerna saknar generellt en strategi för arbetet med att nå sina mål. Vetskap och kunskap om målens existens samt innehåll skiftar också beroende på organisation.Flertalet fallstudieorganisationer har identifierat att hyresgästernas energianvändning påverkar byggnadernas och därmed organisationens energianvändning. Få fallstudieorganisationer har dock gjort en ansats till att arbeta med att inkludera sina hyresgäster i arbetet med att spara energi. Flera medarbetare i fallstudieorganisationerna har också ett bristfälligt intresse samt saknar kunskap för energi- och miljöfrågor. Ett visst undantag är en fallstudieorganisation som har identifierat att hela organisationen behöver öka sin kunskap och arbetar med att stimulera ett växande intresse för energifrågor bland medarbetarna. Ett externt hinder är fjärrvärmebolagens avgifter och taxor som i och med att de rörliga kostnaderna minskar och de fasta ökar, gör att återbetalningstiden för energisparande åtgärder ökar. Fjärrvärmebolagen försvårar på så sätt för fastighetsbolagen att sänka sin energianvändning.Generellt har fallstudieorganisationerna svårt att ta till sig nya innovationer som är relevanta för verksamheten. Organisationerna har svårt att passa in nya innovationer i befintlig verksamhet och verksamheten består vidare av ett flertal tekniska inriktningar som är vägledande för vilka energisparande åtgärder som organisationen sedan prioriterar och genomför. Organisationerna är också generellt skeptiska mot forskningsinstitutioner och teoretiska ansatser gällande energisparande åtgärder.
|
|
