| 1. |
- Sundberg, Maria
(author)
-
Grundvatten i Västmanlands län En sammanställning av data från de större kommunala grundvattentäkterna
- 2002
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- SAMMANFATTNINGSyftet med den här sammanställningen är att få en bild av tillstånd och förändringar i äldre, djupare beläget grundvatten i stora grundvatten-magasin som är av betydelse för den kommunala vattenförsörjningen. Resultaten kommer ifrån provtagningar i kommunala grundvatten-täkter. Utgångspunkten för sammanställningen är följande:• Grundvattenmagasinen skall vara klassade som stora, d v s ha en uttagsmöjlighet som är större än 5 l/s, dock med vissa undantag t ex Himmeta.• Grundvattentillgången får inte vara förstärkt genom infiltration av ytvatten.Eftersom vattenförsörjningen i Västerås tätort bygger på grundvatten vars bildande förstärkts genom infiltration av ytvatten från Mälaren omfattar utvärderingen ej Hässlös vattenverk. Sammanställningen berör följande kommunala grundvattentäkter:• Götlunda och Lunger (Arboga kommun)• Skottbacken (Kungsörs kommun)• Himmeta (Köpings kommun),• Viksviken1 (Fagersta kommun) • Riddarhyttan (Skinnskattebergs kommun)• Karbenning (Norbergs kommun)• Rävnäs 1 (Surahammars kommun)• Kolbäck (Hallstahammars kommun)• Ansta (Västerås kommun)• Knipkällan och Ransta (Sala kommun)• Heby och Tärnsjö (Heby kommun)Grundvattnets kemiska sammansättning har förändrats från 1970- talet och sedan mitten av 1990-talet. Det är framförallt på nitrathalterna man kan se tydliga förändringar. Försurningen har inte gått tillbaka i den omfattning som man tidigare trodde, utan alkaliniteten och pH-värdena har varit relativt konstanta. Riddarhyttan och Rävnäs är två täkter som fortfarande är försurade med varierande pH-värden och låg alkalinitet. Riddarhyttan har en grundvattenbildningsprocess som påverkas (hydrauliskt) av sjön Gnien. Det leder troligen till att pH-värdena varierar (mellan 6,2 och 7,4) samt att alkaliniteten har varit mycket låg (runt 15 mg/l).Förhöjda kvävehalter är ofta orsakade av gödselhantering på jordbruksmark eller påverkan av enskilda avlopp. Götlunda täkt har höga nitratvärden, 4-8 mg/liter. Täkten uppvisar inte heller någon direkt sjunkande trend (klass 3-4). Täkterna i Tärnsjö och Heby harInfiltration av grundvatten sker för att förbättra råvattenkvaliteten. Data från täkterna redovisas, men ska bedömas utifrån denna "störning". varit tydligt nitratpåverkade (klass 4), men på senare tid (från 1994) har klassningen sjunkit till måttlig påverkan (klass 3 ;1-5 mg/l). Kloridhalten i grundvatten orsakas delvis av vägsalt (NaCl). Götlunda täkt uppvisar de högsta kloridhalterna med en entydigt ökande trend från 1995 och framåt. Kloridhalterna i Heby kommuns täkter vid Tärnsjö och Heby uppvisar från 1980 en successivt ökning fram till ungefär 1997. Speciellt för täkten vid Heby var ökningen mycket kraftig (50 %) mellan 1993 och 1996. Efter 1997 har kloridhalterna vid Tärnsjö och vid Heby i stort sett legat på samma nivå. Götlunda täkt uppvisar de högsta värdena i länet (klass 3; relativt hög halt). Redoxvärdena har delvis en geologisk förklaring och ändras inte med tiden. Täkter med mycket höga järn- och manganhalter är Himmeta (klass 4) och Karbenning (klass 4). I övrigt är grundvattnets kvalitet mycket bra.Tabell 1. En generell sammanställning av en effektrelaterad tillståndsklassning med avseende på Alkalinitet (samt pH), Nitrat, Klorid och Redoxförhållanden. Tidsperioden har varierat. Redoxparametrarna har bara analyserats under 2001-2002.TäktpH/AlkalinitetNitratKloridJärn och ManganGötlundaklass 2klass 3/4*klass 2/3klass 1**Lungerklass 3klass 1*klass 1klass 1**Skottbackenklass 2klass 2/3*klass 2 klass 1**Himmetaklass 1klass 2*klass 2 klass 4**Viksvikenklass 3klass 3*klass 1klass 1/2Riddarhyttanklass 3 /4-klass 1klass 1**Karbenningklass 1-klass 1klass 4**Kolbäckklass 1klass 3/2*klass 2klass 1**Rävnäsklass 3klass 1*klass 1klass 1**Anstaklass 2-klass 2 klass 1**Ranstaklass 2klass 3*klass 2klass 1**Knipkällanklass 2klass 3/ 2/ 1*klass 2klass 1/2Tärnsjöklass 2klass 4/3*klass 2klass 1**Hebyklass 2klass 4/3*klass 2klass 1***Nitrathalterna var mycket varierandeklass 1=**Redoxparametrarna analyserades klass 2=2001-2002, övriga parametrar klassades klass 3=med avseende på hela peroidenklass 4=klass 5=För att få en fortsatt god överblick över grundvattnets kemiska sammansättning bör provtagning, analyser och kvalitetssäkring utföras efter ett gemensamt program för de stora akvifärerna i Västmanlands län.4
|
|
| 2. |
- Vesterberg, Susanna
(author)
-
Värdefulla vattendragsmiljöer i Köpingsåns vattensystem
- 2004
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- SAMMANFATTNINGMiljökvalitetsmålet ”Levande sjöar och vattendrag” ställer genom sina delmål krav på attberörda myndigheter identifierar och skyddar/restaurerar värdefulla naturmiljöer i och ianslutning till sjöar och vattendrag (Länsstyrelsen i Västmanlands län, 2004a). IVästmanlands län finns redan en viss kunskap om värdefulla miljöer i och vid vatten, menunderlaget är bristfälligt eftersom det saknas inventeringar där syftet har varit att kartlägganaturvärden i vattenmiljöer. Med anledning av detta påbörjade vi under år 2002 ett arbete föratt kartlägga värdefulla vattenmiljöer. Vår strategi för arbetet har varit att hitta ett så enkelt,resurssnålt och systematiskt arbetssätt som möjligt. En viktig del i arbetet har varit att samlain ny kunskap i fält och inte bara utvärdera befintlig information om vattenmiljöerna.Resultaten av kartläggningen ska användas som underlag vid skydd och restaurering avvattenmiljöer.De värdefulla vattenmiljöerna har grupperats i ”Nyckelbiotoper” och ”Regionalt värdefullavattenmiljöer”. Totalt har åtta nyckelbiotoper och sex regionalt värdefulla vattenmiljöerprioriterats för kartläggning. Ännu så länge har arbetet framför allt inriktats på att kartläggavärdefulla vattendragssträckor, men metoder för kartläggning av andra värdefullavattenmiljöer har i viss utsträckning utvecklats (Länsstyrelsen i Västmanlands län, 2004b).Vi valde Köpingsåns vattensystem som testområde för arbetssättet eftersom det ärrepresentativt för ett Västmanländskt vattensystem med skogsbygder i källområdena ochjordbruksbygd längre ned i systemet. Köpingsån är även beläget centralt i Västmanlands länoch har en begränsad storlek, vilket underlättade arbetet. I Köpingsån finns dessutom redandokumenterade naturvärden och vi ville jämföra våra resultat med de redan kända.För att välja ut vattendrag med goda förutsättningar för höga biologiska värden bedömde vinaturligheten i vattendragens avrinningsområden med bedömningsverktyget System Aqua(Naturvårdsverket, 2001). För att välja ut tillräckligt stora vattendrag skulleavrinningsområdena vara större än 10 km2. Bedömning av 1. Fragmentering, 2. Vattenkemiskpåverkan och 3. Andel påverkad marktyp vägdes samman till en slutlig bedömning avavrinningsområdets naturlighet. För att kunna göra en bättre bedömning av fragmenteringenkrävs uppgifter om vandringshinder för fisk inom de olika avrinningsområdena. Därför gjordevi en vandringshindersinventering och besökte drygt 100 potentiella vandringshinder i fält iKöpingsån. Sex av dessa utgjorde definitiva hinder för öring. Vandringshindersinventeringentillsammans med uppgifter om dammar låg sedan till grund för beräkningen avfragmenteringen i avrinningsområdena.Vattendrag i avrinningsområden med en hög eller mycket hög grad av naturlighet enligtSystem Aqua biotopkarterades (Handbok för miljöövervakning) för att få en bild avvattendragets och omgivningens karaktär. Utifrån biotopkarteringens resultat kunde sedansträckor väljas ut som uppfyllde kraven för nyckelbiotoper eller regionalt värdefullavattenmiljöer. Potentiellt värdefulla miljöer med något lägre krav identifierades också.I Köpingsåns vattensystem avgränsades 18 avrinningsområden större än 10 km2 som varderarepresenterade ett vattendrag. Av dessa hade fyra avrinningsområden en hög eller mycket höggrad av naturlighet enligt System Aqua. Vattendragen belägna i dessa, Långängsbäcken,Sämskarbobäcken, Venabäcken och Vågsjöbäcken, biotopkarterades. Totalt biotopkarteradestolv kilometer vattendrag.Resultaten av biotopkarteringarna visar att 26 % av de biotopkarterade vattendragen utgjordevärdefulla vattendragssträckor och 17 % potentiellt värdefulla vattendragssträckor. Dessutompåträffades ett potentiellt värdefullt sjöutlopp i Vågsjön. Av de biotopkarterade vattendragenhade Långängsbäcken/Venabäcken högst andel värdefulla vattendragssträckor (56 %).Långängsbäcken/Venabäcken hade också de längsta sammanhängande sträckorna medvärdefulla miljöer. För att få en rättvisande utvärdering borde man jämföra vattendrag inomsamma strömordning. I Köpingsån är dock antalet biotopkarterade vattendrag så litet att dettainte är möjligt.Sammanfattningsvis fungerade arbetssättet för kartläggning av värdefulla vattendragsmiljöer iKöpingsåns bra. Inventeringen av vandringshinder och biotopkarteringarna gav ny, värdefullkunskap om vattendragen. Resultaten stämde också väl överens med kända uppgifter. Bristenpå data vid System Aqua-bedömning var ett bekymmer i Köpingsån. Eftersom vattenkemiskauppgifter ofta saknades gjordes förenklade eller otillåtna bedömningar. Avsaknaden avaktuella data gör att bedömningen blir något osäker både när det gäller vattenkemisk påverkanoch markanvändningen. Sammantaget bedömer vi det dock som att slutbedömningen blirrättvisande.Eftersom inga tydliga riktlinjer finns idag för hur man definierar nyckelbiotoper och andravärdefulla vattenmiljöer i vatten ges utrymme för egna tolkningar och anpassningar. Arbetetmed kartläggning av värdefulla vattenmiljöer i vårt län kan ses som ett första steg att värderavattendragen och ge en fingervisning om var de mest värdefulla miljöerna finns. Utpekandetav de värdefulla vattendragssträckorna ska ge en bild av i vilka vattendrag förutsättningarnaär störst för biologisk mångfald. Kraven kommer sannolikt att behöva justeras vid ökadekunskaper om de rödlistade arternas krav och vid test av arbetssättet i andra vattensystem.
|
|
| 3. |
-
Asköviken: förutsättningar för en Blå bård
- 2002
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Asköviken är ett naturreservat som avsatts för att bevara en av länets värdefullaste fågellokaler. För närvarande saknas dock en "blå bård", dvs en öppen vattenyta mellan strandängarna och vassen.Undersökningen är en förstudie som visar om en "blå bård" kan anläggas mellan strandängar och vass i Asköviken. Dessutom undersöktes gyttjelerans mäktighet för att avgöra om slutsatser kring vassutbredningen och hävden av området kunde utläsas från denna.
|
|
| 4. |
-
Asköviken: limnologisk undersökning 2001
- 2002
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Asköviken är en av länets värdefullaste fågellokaler och det är därför viktigt att dokumentera förändringar i området som kan påverka fågellivet. Askövikens fågelliv är väldokumenterat och vissa förändringar har noterats, bland annat har brunanden slutat häcka. Förändringarna kan ha flera orsaker, men den viktigaste är troligtvis förändringar i vikens växt- och djurliv. Tidigare har inventeringar gjorts av Askövikens vattenvegetation, botten- och fiskfauna under olika år. Denna undersökning har genomförts för att erhålla en samlad grunddokumentation av Asköviken under ett och samma år, i syfte att göra en samlad bedömning av Askövikens limnologiska status som sedan kan följas upp.
|
|
| 5. |
- Braman, Anclreas
(author)
-
Biotopkartering i Västmanlands län: delar av Hedströmmen och dess biflöden
- 2001
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Syftet med den regionala miljöövervakningen är att ge information om miljöförhållanden och om miljöförändringar av skilda slag. Data som insamlas ska ge en god bild av förhållanden och skeenden i länets olika delar.Genom att biotopkartera vattendrag erhålls övergripande information om förhållandena i och runt det aktuella vattendraget på ett enkelt sätt. Metoden är lämplig för att utröna var förutsättningar för höga naturvärden finns. Genom att använda sig av metodiken har man också en bild av vilka eventuella hot mot naturvärdena som finns inom det karterade området.Inom ramen för den regionala miljöövervakningen utfördes under hösten år 2000 en biotopkartering av vattendrag i Västmanlands nordvästra del i Hedströmmens vattensystem. Syftet med karteringen var att erhålla data om förutsättningar för höga natur- och kulturvärden ochsamtidigt få en bild av människans påverkan på vattendragen.Biotopkarteringen genomfördes utefter delar av Hedströmmens huvudfåra och sju av dess biflöden. Totalt 5.5 mil. En stor del av det karterade området är av riksintresse för naturvård och friluftsliv. Biotoperna hyser på sina ställen en hög biologisk m ngfald och ett flertal skyddsvärda arter förekommer i området.Karteringen utfördes enligt den metod som Jönköpings län utvecklat (Hallden. A. mfl. 2000).
|
|
| 6. |
- Flygar, Tobias
(author)
-
Miljömål för Västmanlands län
- 2004
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Länsstyrelsen i Västmanlands län har i uppdrag att arbeta för en hållbar utveckling i länet ur ekologiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv. I denna skrift presenteras de miljökvalitetsmål och delmål som ska leda till att länet blir ekologiskt hållbart. Länsstyrelsens styrelse beslutade den 20 februari år 2004 om de regionala delmålen. Tanken bakom miljömålsarbetet är att vi till nästa generation ska kunna överlämna ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De regionala delmålen är steg på vägen dit. De ska inte bara användas i miljöarbetet, utan genomsyra all utveckling och alla verksamhetsområden.Länsstyrelsen har, på regeringens uppdrag, anpassat delmålen under tolv av de femton nationella miljömålen till våra regionala förhållanden. (Miljömålen Hav i balans samt levande kust och skärgård och Storslagen fjällmiljö utgår av förklarliga skäl och miljömålet Levande skogar har regionaliserats av Skogsvårdsstyrelsen, dock i nära samarbete med Länsstyrelsen.) Många har varit engagerade i regionaliseringen, både inom och utanför Länsstyrelsen. De representerar tillsammans ett stort antal olika sektorer, exempelvis natur- och miljövård, kulturmiljövård, lantbruk, fysisk planering, folkhälsofrågor, kommunikationer, energiproduktion, industrier och kommersiell service. Dialogen med länets kommuner har drivits i ett s.k. kommunprojekt och resulterat i många värdefulla synpunkter och givit viktigt underlag till de regionala målen. Det visade sig snart att det fanns mycket mer att diskutera inom regional utveckling än bara miljöfrågor. Projektet har lett till många nya och förnyade kontakter och vi hoppas kunna fortsätta denna samverkan i det fortsatta arbetet för att nå de uppsatta målen.
|
|
| 7. |
-
Glacialrelikta kräftdjur i Västmanlands län: sammanställning av undersökningar 1984-2000
- 2000
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- I vissa djupare sjöar i västmanlands län förekommer fortfarande några arter kräftdjur som spreds till området i slutet av den senaste istiden, för cirka 7000 år sedan, då klimatet var kallare än idag. Länsstyrelsen har inventerat förekomsten av dessa sk glacialrelikta kräftdjur, dels vid två tillfällen under 1980-talet och dels år 1999 och år 2000.Inventeringarna har ingått i uppföljningen av effekterna av den sjökalkning som bedrivs i länet för att motverka det försurande nedfallet, men kan också ses som en del i den allmänna övervakningen av länets miljötillstånd.Denna rapport är en sammanfattning av resultaten från de olika undersökningarna. I Västmanlands län har 60 sjöar djupare än 10 meter undersökts med avseende på glacialrelikta kräftdjur. Fyra av de sex arter som finns i Sverige har påträffats i sammanlagt 28 sjöar.
|
|
| 8. |
- Gustafsson, Mårten
(author)
-
Grova träd i naturreservaten Strömsholm, Tidö och Slottsholmen
- 2003
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- En fältinventering av grova träd i naturreservaten Strömsholm, Tidö och Slottsholmen har utförts i huvudsak under hösten år 2002. Totalt inkluderas 1806 grova träd med en stamdiameter över 70 cm. Av dessa har 606 en stamdiameter över en meter och klassas som jätteträd enligt Skogsstyrelsens riktlinjer. Generellt sett är de inventerade bestånden välskötta, men rapporten belyser ett antal områden där omfattande skötselåtgärder är nödvändiga för att förhindra att igenväxning sker. Alla träd är koordinatsatta och ett flertal parametrar är angivna, bl. a. frihuggningsbehov, hålförekomst, vitalitet och förekomst av sällsynta arter.
|
|
| 9. |
- Hermansson, Janolof, et al.
(author)
-
Lavar i Färnebofjärdens Nationalpark
- 2002
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Ett viktigt underlag för förvaltningen av Färnebofjärdens nationalpark är dokumentationen av områdets rika lav- och vedsvampflora. Dessa organismgrupper, vars fyndlokaler och substrat beskrivs i denna rapport, omfattar en tredjedel av de rödlistade arter som påträffats i nationalparken. Rapporten utgör en viktig del i nationalparkens basdokumentation. I och med denna rapport publiceras det omfattande inventeringsmaterial som Janolof Hermansson insamlat tillsammans med övriga kända observationer av sällsynta lavar och vedsvampar. Inventeringarna gjordes som riktade naturvärdesinventeringar. Lokaler där höga naturvärden förmodades besöktes och lavarter som indikerar höga naturvärden eftersöktes. Även andra lavarter noterades när de påträffades. Likaså noterades förekomster av vedlevande svampar som indikerar höga naturvärden och samtliga tickarter.Totalt registrerades över 700 fynd av sammanlagt 302 lavarter, därav utgjordes 111 avnoteringarna av rödlistade arter, fördelat på 34 arter. Av de påträffade lavarterna klassas 94arter som sällsynta och/eller naturvärdesindikatorer enligt den ekologiska katalogen för lavar(Hallingbäck 1995). Särskilt intressant är fynden av den akut hotade arten strandskinnlav(Leptogium rivulare). Dessutom har ett par för Sverige nya arter påträffats: laven Lecanoraflavoleprosa och svampen Rigidiporus crocatus. Vid inventeringen registrerades även 31rödlistade svamparter.rödlistade svamparter.
|
|
| 10. |
- Holmstedt, Stig
(author)
-
Ugglor och lövträdsberoende fågelarter i Färnebofjärdens nationalpark -En inventering våren 2003
- 2003
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Dokumentationen av områdets rika fågelfauna är ett viktigt underlag för förvaltningen av Färnebofjärdens nationalpark. Länsstyrelsen har bedömt det särskilt angeläget att inventera vissa arter, främst hackspettar, knutna till lövträd, samt slaguggla med flera ugglearter. De rika förekomsterna av dessa arter har utgjort en viktig förutsättning för att Färnebofjärden avsattes som nationalpark. Dessa arter som är knutna till nationalparkens värdefulla skogar utgör områdets mest skyddsvärda fågelfauna. Denna rapport utgör en del i Länsstyrelsens arbete med att ta fram kompletterande basdokumentation för Färnebofjärdens nationalpark.
|
|
