| 1. |
- Lingdell, Pär-Erik, et al.
(author)
-
Smådjur i nio västmanländskavattendrag år 2012 : Bedömning av naturvärden, ekologisk status ochsurhetsklass i samtliga vattendrag
- 2012
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Den här rapporten har upprättats på uppdrag av länsstyrelsen i Västmanlands län. Rapporten redovisarbedömningar av surhetsklass, ekologisk status och limniskt naturvärde i nio vattendrag. Bedömningarna baseraspå egenskaperna hos de bottenfaunaarter som påträffades under maj och augusti 2012. Med bottenfauna avsesvattenlevande smådjur som snäckor, musslor, iglar, kräftdjur och sländlarver med flera.Bottenfaunan i landets vatten synes sedan 1970-talet ha genomgått stora förändringar i sitt innehåll av skildaarter samt i individantalen av dessa. Förändringarna torde till en del kunna förklaras med allt lägre svavelinnehålli nederbörd, förändringar i vattenreglerings- och skogsbruksverksamheten samt med ökande temperaturer. Ffasistnämnda ger anledning till att försöka reda ut begreppet limniskt naturvärde. Ett visst limniskt naturvärde kantilldelas en viss lokal i ett vattendrag utifrån t.ex. förekomsten av rödlistade och/eller ovanliga arter, en sällsyntsamtidig förekomst av flera viktiga indikatorarter och/eller en artsammansättnings förmodade naturlighet.Författarna bedömer att lokaler med förmåga att hysa arter som kräver kyligt vatten skall tilldelas särskilt högalimniska naturvärden, de kan ju utgöra de sista utposterna för många arter nu när vi kanske går mot varmaretider. En tabell som visar vår bedömning av hur de undersökta vattendragen skall rangordnas utifrån nämndakriterium återfinns sist i den här sammanfattningen. Först en redovisning av resultaten i sedvanlig form.Tabell 1. Bedömningar av bottenfaunas status i de vattendrag som undersöktes med metod M42 inom Västmanlands län år2012. LD Sur anger Limnodatas bedömning av Surhetsklass. Gamla Sur och Nya Sur anger samma sak enligt gamla resp. nyabedömningsgrunder. LD Naturlighet anger allmän ekologisk status. Gamla Shannon, Gamla ASPT och Nya ASPT anger sammasak enligt gamla respektive nya bedömningsgrunder. LD Närsalter anger Limnodatas bedömning av ekologisk status medtonvikt på närsaltpåverkan. Danskt faunaindex och DJ anger samma sak enligt gamla resp. nya bedömningsgrunder. Blå färganger Hög klass eller status. I fallande ordning följer sedan grönt, gult och orange som anger den sämsta klassen/statusen somerhållits inom denna undersökning.Vattendrag Surhet Klass Allmän ES Närsalter ES Limnodatas bedömningarForsån. Hedhammar.VS133. Den variationsrikabiotopens status bedömssom Hög. Tydlig kloaklukt!Tydlig påverkan av frisktgrundvatten. Hög andelslagg i bottnarna. Ganskavacker lövträdsmiljö direktuppströms rester av gammalkulturbyggd.LD SurhetsindexGamla SurhetsklassNy SurhetsklassLD NaturlighetGamla ShannonGamla ASPTNya ASPTLD NärsalterDansk faunaindexNya DJDen med tiden stabila grundeni den relativt fina bottenfaunanindikerar goda förutsättningarför bl.a. öring, flodkräfta ochflodpärlmussla. pH över 6,4.Måttligt höga närsalthalter ibottnarna pga hög inströmningav friskt grundvatten.Högtlimniskt naturvärdeviaen i landet mycket ovanligsammansättning av viktigaindikatorarter avseende godvatten- och habitatkvalitet.Sandån. VS424. Denvariationsrika biotopensstatus bedöms som Hög.Tydlig påverkan av frisktgrundvatten. Vackra bottnar.Ganska vacker närmiljö inomi första hand barrskog.LD SurhetsindexGamla SurhetsklassNy SurhetsklassLD NaturlighetGamla ShannonGamla ASPTNya ASPTLD NärsalterDansk faunaindexNya DJDen med tiden stabila grundeni den fina bottenfaunanindikerar goda förutsättningarför bl.a. öring, flodkräfta ochflodpärlmussla. pH över 6,4.Måttligt höga närsalthalter.Högt limnisktnaturvärdevia en i landetmycket ovanligsammansättning av viktigaindikatorarter avseende godvatten- och habitatkvalitet.Valsjöbäcken. VS487.Den relativt variationsrikabiotopens status bedömssom God. Ordinära bottnarmed artificiellt lekgrus föröring. Ordinär närmiljö inom iförsta hand barrskog.LD SurhetsindexGamla SurhetsklassNy SurhetsklassLD NaturlighetGamla ShannonGamla ASPTNya ASPTLD NärsalterDansk faunaindexNya DJDen med tiden stabila grundeni bottenfaunan indikerar godaförutsättningar för bl.a. öring,flodkräfta och flodpärlmussla.pH över 6,4. Måttligt höganärsalthalter.Ordinärtlimniskt naturvärdepgaden inom landet ganskavanliga artsammansättningen.Tabell 1 .Forts.OBS! Shannon-index ligger väldigt nära gränsen för Måttlig störning vad gäller Skälsjöbäcken och Venabäcken.Vattendrag Surhet Klass Allmän ES Närsalter ES Limnodatas bedömningarHåltjärnsbäcken.VS364. Den relativtvariationsrika biotopensstatus bedöms som God.Tydlig sjöpåverkan. Vackrabottnar. Ganska trist närmiljöinom i första hand barrskog.LD SurhetsindexGamla SurhetsklassNy SurhetsklassLD NaturlighetGamla ShannonGamla ASPTNya ASPTLD NärsalterDansk faunaindexNya DJDen med tiden stabila grundeni den mycket fina bottenfaunanindikerar godaförutsättningar för bl.a. öring,flodkräfta och flodpärlmussla.pH över 6,4. Måttligt höganärsalthalter.Mycket högtlimniskt naturvärdeviaförekomst av flodpärlmusslaoch flodkräfta samt en i landetmycket ovanlig sammansättningviktiga indikatorarteravseende god vatten- ochhabitatkvalitet.N3Jerån. VS361. Dentämligen variationsfattigabiotopens status bedömssom Ordinär. Tydligpåverkan av frisktgrundvatten. Bitvis tämligenvackra bottnar. Ganska tristnärmiljö inom i första handbarrskog.LD SurhetsindexGamla SurhetsklassNy SurhetsklassLD NaturlighetGamla ShannonGamla ASPTNya ASPTLD NärsalterDansk faunaindexNya DJDen med tiden stabila grundeni bottenfaunan indikerar godaförutsättningar för bl.a. öringoch flodpärlmussla. pH över5,6. Måttligt höganärsalthalter.Ordinärtlimniskt naturvärdepgaden inom landet ganskavanliga artsammansättningen.Skälsjöbäcken. VS617.Den tämligen variationsfattigabiotopens statusbedöms som Ordinär. Tydligpåverkan av friskt grundvatten.Fina och renabottnar. Ganska tristnärmiljö, i huvudsak inomsnåriga häggbuskage.LD SurhetsindexGamla SurhetsklassNy SurhetsklassLD NaturlighetGamla ShannonGamla ASPTNya ASPTLD NärsalterDansk faunaindexNya DJDen hittills stabila grunden iden mycket fina bottenfaunanindikerar goda förutsättningarför bl.a. öring ochflodpärlmussla. pH över 6,4.Måttligt höga närsalthalter.Mycket högt limnisktnaturvärdemotiveras aven inom landet unik sammansättningviktiga indikatorarteravseende mycket god vattenochhabitatkvalitet.Hedströmmen. VS385.Den variationsrika biotopensstatus bedöms som Hög.Bitvis vackra bottnar. Vackermen bitivis söndertrtampadlövskogsmiljö. Lokalen ärpåverkad av sportfiske.LD SurhetsindexGamla SurhetsklassNy SurhetsklassLD NaturlighetGamla ShannonGamla ASPTNya ASPTLD NärsalterDansk faunaindexNya DJDen med tiden stabila grundeni den relativt fina bottenfaunanindikerar goda förutsättningarför bl.a. öring, flodkräfta ochflodpärlmussla. pH över 6,4.Mer än naturligt höga halter avnärsalthalter.Högtlimniskt naturvärdeviaen i landet mycket ovanlig omän inte helt naturlig sammansättningav viktiga indikatorarteravseende god vatten ochhabitatkvalitet.Dendrogrammet i figur 2 visar likhet i taxonsammansättningar mellan lokalerna i de nio vattendragen. Figurensinneboende betydelse kan vara svårbegriplig utan god kännedom om de vattendrag som avhandlas. Delvisindikerar den via artsammansättningarna graden av grundvatteninströmning mellan de nio lokalerna. Sålundaindikeras graden av grundvatteninströmning vara störst i lokalerna i Forsån och Skälsjöbäcken och minst i dito iVenabäcken och Hedströmmen. Om det anses att hög grad av grundvatteninströmning, och därmed hög förmågaatt hysa arter som kräver kyligt vatten, bör ge ett högt limniskt naturvärde så bör i första hand lokalerna i Forsån,Skälsjöbäcken och Jerån erhålla högt limniskt naturvärde.Figur 2. Dendrogram avseende förekomst/icke förekomst av funna taxa inom bottenfaunan exklusive fisk ochgroddjur. Ward´s metod.Såväl Håltjärnsbäcken som Skälsjöbäcken och Venabäcken hyser partier med riklig grundvatteninströmning vidandra lokaler än de som nu undersökts. I Hedströmmen finns partier med grundvatteninströmning inom den lokalsom nu undersöktes, dock på ett djup som nu, 2012, inte kunde provtas pga mycket högt vattenstånd.De ”objektiva” index och de texter som redovisats i tabell 1 åerspeglar inte alltid föfattarnas egna bedöningaroch dendrogrammet gör det bara i begränsad omfattning. I tabell 2 redovisas författarnas bedömning av hurvattendragen bör rangordnas med avseende på limniskt naturvärde där vi prioriterat faunans naturlighet kontralokalens förutsättningar samt vattendragens förmåga att hysa arter som kräver kyligt och rent vatten, sistnämndautifrån eventuell kunskap om tidigare undersökta habitat inom lokalen eller andra lokaler ellerprovtagningstidpunkter inom de aktuella vattendragen.Tabell 2. Författarnas bedömningar av limniska naturvärden i de undersökta vattendragen där faunans naturlighetoch vattendragens förmåga att hysa arter som kräver kyligt och rent vatten har prioriterats. 1 poäng angerMycket högt, 2 Högt, 3 Ganska högt och 4 Ordinärt limniskt naturvärde.ForsånSkälsjöbäckenJerånGärsjöbäckenValsjöbäckenHåltjärnsbäckenSandånVenabäckenHedströmmen050100150200250300AvståndVattendrag PoängSkälsjöbäcken 1Håltjärnsbäcken 1Venabäcken 2Sandån 2Jerån 2Forsån 2Hedströmmen 3Valsjöbäcken 3Gärsjöbäcken 4Den funna faunan i Skälsjöbäcken indikerar exceptionellt godavattenkemiska egenskaper. Bl.a. påträffades där ett av landets rikastebestånd av den synnerligen krävande nattsländanPhilopotamusmontanus. Dessutom påträffades ett par tämligen ovanliga skalbaggar.Bottenfaunan i Skälsjöbäcken indikerar kylig grundvattenuppströmningvilket innebär att värmeskyende arter kan överleva där när vi går motvarmare tider.I Håltjärnsbäcken gjordes fynd av flodkräftanAstacus astacus (Linnaeu
|
|
| 2. |
- Martinsson, Anders
(author)
-
Elfiske i 10 vattendrag i Västmanlands län 2012 : - med fokus på kraftverksdammars effekter på fiskbeståndets ekologiska status
- 2012
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Under augusti och september månad 2012 elfiskades 30 lokaler i Arbogaåns, Hedströmmens, Köpingsåns, Kolbäcksån, Svartåns och Sagåns avrinningsområde. Totalt 25 lokaler ligger i vattenförekomster i ovan nämnda vattendrag. Resterande fem lokaler ligger i bäckar i Hedströmmens och Svartåns avrinningsområden. De flesta lokaler återfinns i biotoper som passar öring. Flera av lokalerna är placerade mellan definitiva vandringshinder, både uppströms och nedströms. De två övergripande motiven var att:1. kartlägga och övervaka fiskbeståndens status och utbredning i länet. Framför allt i de stora mälarmynnande åarna. Finns t.ex. de rödlistade fiskarterna asp och ål där. Öring är inte en rödlistad art men är en viktig del i den rödlistade flodpärlmusslans fortplantning och är dessutom en god indikator på fina livsmiljöer för strömvattenlevande växter och djur och av dessa skäl intressant att övervaka.2. ge underlag för bedömningen av den ekologiska statusen för de vattendrag som är klassade som vattenförekomster enligt EU:s vattendirektiv. Fisk är en av tre biologiska parametrar som man tar hänsyn till i detta arbete. I samband med inrapporteringen till elfiskeregistret görs statusbedömningen med hjälp av VIX (VattendragsIndeX).Den ekologiska statusen för fisk (VIX) var följande:oHög i 0 lokaleroGod i 3 lokaleroMåttlig i 10 lokaleroOtillfredsställande i 6 lokaleroDålig i 6 lokalerDet är i Hedströmmens övre delar som det finns tre lokaler med god ekologisk status.Den rödlistade arten asp klassificerad som nära hotad (NT) av Artdatabanken fångades inte under elfisket 2012. Ål, klassificerad som akut hotad (CR) fångades på tre lokaler i år. Öring fångades på åtta lokaler företrädesvis i Hedströmmens övre delar. Lake klassificerad som nära hotad (NT) fångades på nio lokaler. Stensimpa som är upptagen i EU:s habitatdirektiv fångades på 18 lokaler.
|
|
| 3. |
- Martinsson, Anders
(author)
-
Elfiske i 8 vattendrag i Västmanlands län Med jämförelsevärden från Elfiskeregistret
- 2011
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Under sensommaren 2010 elfiskades 24 lokaler i Arbogaåns, Hedströmmens, Köpingsåns, Kolbäcksån, Svartåns och Sagåns avrinningsområde. Lokalerna var belägna i huvudfårorna, förutom två lokaler i Svartåns avrinningsområde. De flesta lokaler var belägna i biotoper som passar öring. Flera av lokalerna var placerade mellan definitiva vandringshinder, både uppströms och nedströms. Från Svenskt ElfiskeRegiSter (SERS) fick vi jämförelsevärden baserade på alla inrapporterade elfisken från strömöringvattendrag i södra Sverige. Syftet var att:o Kartlägga fiskbeståndens status och utbredning i länet. Framför allt i de stora mälarmynnande åarna, t.ex. finns den rödlistade fiskarten asp där.o Jämföra fångsterna med jämförelsevärden från SERS.o Ge underlag för bedömningen av den ekologiska statusen på de vattendrag som är klassade som vattenförekomster enligt vattendirektivet. Fisk är en av tre biologiska parametrar som man tar hänsyn till i detta arbete. I samband med inrapporteringen till elfiskeregistret görs statusbedömningen med hjälp av VIX (VattendragsIndeX).Statusen för fisk (VIX) var följande:o Hög = 0o God i 2 lokalero Måttlig i 12 lokalero Otillfredsställande i 7 lokalero Dålig i 3 lokaler
|
|
| 4. |
- Svensson, Jan-Erik, et al.
(author)
-
Växtplankton i 12 sjöar i Västmanlands län 2011 : Klassificering av ekologisk status
- 2011
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- SammanfattningUtfallet av den formella klassningen av näringsstatus sammanfattas i tabell 1. Av de 12 undersökta sjöarna uppnådde 5 sjöar god eller bättre sammanvägd näringsstatus. I övriga sjöar klassificerades näringsstatusen som måttlig (3 sjöar) eller otillfredsställande (4 sjöar). I de flesta fall kan resultaten från växtplanktonundersökningen förklaras av sjöns halter av näringsämnen, med undantag för Tjurlången som hade bättre status än förväntat utifrån näringshalterna.Gonyostomumpåträffades i 7 av de 12 sjöarna men dess biomassa påverkade inte i något fall den sammanvägda statusklassningen. Ingen sjö i undersökningen hade ett växtplanktonsamhälle som är märkbart påverkat av försurning.
|
|
| 5. |
- Martinsson, Anders, et al.
(author)
-
30 elfisken i reglerade vattendrag i Västmanlands län 2013
- 2013
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Inledning och sammanfattningÅrets paradox var att vi under vår elfiskeperiod upplevde att det var ovanligt mycket vatten på de elfiskade lokalerna jämfört med andra år trots att det just i år var extremt låga flöden under denna period. Hur hänger det här ihop? Jo, på grund av att det var så låga vattenflödena så stängde man helt enkelt av kraftproduktionen vid många av kraftverken och släppte allt vatten i naturfårorna. I dessa naturfåror ligger många av våra lokaler. Här brukar det i normala fall vara, om inte helt torrt, så endast mycket lite läckvatten, såvida man inte gjort någon särskild överenskommelse med dammägaren. Ett vanligt år, med normala flöden, leder man allt vatten genom kraftverket via kraftverkskanalerna och naturfårorna torrläggs. Undantag kan inträffa vid högflöden då vattenmagasinen är fulla och kraftverken inte kan svälja allt vatten som kommer, då släpps överskottsvattnet i naturfåran. Paradoxen var att vi upplevde det som mycket vatten när situationen som rådde egentligen var en extrem lågflödessituation.Elfiskena utfördes mellan 20 augusti och 12 september 2013. Fältpersonal har varit Gunilla Alm hela perioden, Johan Axnér under vecka 33 och 34 och Anders Martinsson under vecka 35 till 37.Mälarenergi har skickat ut kraftverkstekniker som kopplat ur automatluckan i kraftverksdammar som vi elfiskat nedanför. Automatluckan reglerar vattennivån i dammen och öppnas automatiskt när avtappning behöver ske eller allvarligare, om en turbin behöver nödstoppas. Det kan innebära en stor risk att vara i en naturfåra vid ett nödstopp, på någon minut omdirigeras allt vatten till naturfåran som blir en forsande älv. Ett stort tack till Mälarenergi och dess trevliga personal!Under augusti och september månad 2013 elfiskades 30 lokaler i Arbogaån, Hedströmmen, Gisslarboån, Valstaån, Kolbäcksån, Svartån, Lillån och Sagån. Alla lokalerna ligger i vattenförekomster. De flesta lokaler finns i biotoper som passar öring. Flera av lokalerna var belägna mellan definitiva vandringshinder, både uppströms och nedströms. De två övergripande motiven var att:okartlägga och övervaka fiskbeståndens status och utbredning i länet, framför allt i de stora mälarmynnande åarna. Finns t.ex. de rödlistade fiskarterna asp och ål där. Öring är inte en rödlistad art men är en viktig del i den rödlistade flodpärlmusslans fortplantning och är dessutom en god indikator på fina livsmiljöer för strömvattenlevande växter och djur och av dessa skäl intressant att övervaka.oge underlag för bedömningen av den ekologiska statusen för de vattendrag som är klassade som vattenförekomster enligt EU:s vattendirektiv. Fisk är en av tre biologiska parametrar som man tar hänsyn till i detta arbete. I samband med inrapporteringen till elfiskeregistret görs statusbedömningen med hjälp av VIX (VattendragsIndeX).Vi använde även VIXh som är ett sidoindex till VIX och som påvisar hydrologisk påverkan om VIX visar på sämre än god status. Resultatet gav att alla lokaler var utsatta för hydrologisk påverkan även de som i VIX hade fått klassningen god status.Den ekologiska statusen för fisk (VIX) som årsmedelvärden var följande:oHög i 0 lokaleroGod i 3 lokaleroMåttlig i 15 lokaleroOtillfredsställande i 5 lokaleroDålig i 7 lokalerGisslarboån en km uppströms utloppet i Hedströmmen.Vi har även gjort en egen bedömning av den ekologiska statusen. Anledningen är att vi uppfattar VIX som abstrakt och svårförståeligt. Vår bedömning baseras på att ha varit på plats, med alla intryck det medför samt elfiskeprotokollets data och fångst. Observera att endast 2013 års värden används. Av de 30 lokalerna klassade vi 18 lokaler lika, 6 klassades upp och 6 ner. Om vi enbart tar klassgränsen mellan god och måttlig status dvs. gränsen för åtgärder, så klassade vi 26 av 30 lika med VIX.I Hedströmmens övre delar finns tre lokaler med god ekologisk status enligt VIX, men enligt vår bedömning är öringbeståndet alldeles för glest och med svag reproduktion för att kunna anses ha god status.Den rödlistade arten asp klassificerad som nära hotad (NT) av artdatabanken fångades inte 2013. Att vuxen asp inte fångas med elfiske är väntat eftersom den endast uppehåller sig i strömmande vatten under vårens lek. Aspynglen vet man mindre om, sannolikt uppehåller de sig en kortare period på lekplatsen efter kläckning för att därefter drifta nedströms för uppväxt i lugnare vatten.Ål, klassificerad som akut hotad (CR) fångades inte i år men observerades i Arbogaån och Kolbäcksån.Öring fångades på fyra lokaler dels i Hedströmmens övre delar och i Ramnäs i Kolbäcksån där ett försök pågår med utsättning av yngel av Håltjärnsöring.Lake klassificerad som nära hotad (NT) fångades på nio lokaler.Stensimpa som är upptagen i EU:s habitatdirektiv fångades på 21 lokaler.Strömlevande arter←←←←————————————————→→→→Lugnflyt- eller sjölevande arterVatten-dragLokalSten-simpaÖringEl-ritsaFärnaIdÅlSignal-kräftaLakeAbborreMörtGäddaBen-löjaGersNiss-ögaGrindberga naturfåraxxxxxArbogaånGrindberga MittfåranxxxxJädersbrukxxxJäders södraxxKallstenaxxxxxÖstunaxxxEkebyxxxxxHed-BernshammarxxxxxxxxxströmmenKarmansbo nedrexxxKarmansbo smedjanxxxxÖstanforsxxxUttersbergxxxxBaggå nedan broxxSkommarbynxxxRibäckenxxxGisslarbo-Gisslarbo kraftverkxxånLillsvanxxxxValstaånKorslötxxxStrömsholmxxxxxxxxVästerkvarnxxKolbäcks-Fors bakom fabrik övrexxxxånSörstaforsxxSörkvarnforsenxxxRamnäs spångenxxxFalkenbergska kvarnenxxxxxxSvartånKvarngårdenxxxxxxxForsbyxxxSkultunaxxxSagånNykvarnxxLillånNynäsxxxxxFörekomst av arter i fångsten i de åtta vattendrag som elfiskadesI tabellen ovan ser man förekomsten av fångade arter per elfiskelokal och vattendrag. De är också uppdelade efter om de är strömvattenarter eller sjölevande arter. Stensimpa, öring och elritsa är de med störst krav på strömmande vatten. Färna, id, ål (endast observationer), signalkräfta och lake finner man i både strömmande vatten och sjöar. Abborre, mört gädda, benlöja, gers och nissöga är huvudsakligen sjöarter/lugnflyt. Totalt är det 115 förekomster varav 24% strömlevande arter, 21% intermediära och 55% sjölevande arter.Sjöarternas dominans beror troligtvis på att flera av lokalerna ligger i omedelbar närhet av överdämda strömsträckor d.v.s. långsmala sjöar och vid lågflöden koloniserar sjöarterna de intilliggande strömsträckorna. Några av lokalerna ligger nära vattendragens utlopp till Mälaren, så där är sjöarter en naturlig del av fiskfaunan. Men artsammansättningen borde på flera lokaler vara mer lik den som finns i Hedströmmens övre delar, Baggå, Skommarbyn och Ribäcken.
|
|
| 6. |
- Andersson, Håkan
(author)
-
Inventering av insekter i fem linddominerade lokaler i Västmanlands län 2006.
- 2010
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Vid inventeringen av de fem linddominerade lokalerna i Västmanland påträffades sammanlagt 20 rödlistade arter. Av dessa var två klassade i kategorin Starkt hotad (EN): mulmknäppare Elater ferrugineus och Synchita separanda (en barkbagge). Dessutom var tre arter klassade i kategorin Sårbar (VU): Quedius truncicola (en kortvinge), Eucnemis capucina (en halvknäppare) och trubbtandad lövknäppare Crepidoderus mutilatus. Övriga 15 arter var klassade i kategorin Missgynnad (NT). Sammanlagt gjordes elva nya landskapsfynd. Många av dessa fynd var arter som är ganska vanliga, låt vara att de i Västmanland befinner sig på gränsen av sitt utbredningsområde. Fyra av nyfynden är rödlistade, samtliga i kategorin Missgynnad (NT): sprängtickgnagare Dorcatoma substriata, Stephostethus alternans (en mögelbagge), brun vedborre Xyleborinus saxesenii samt hålträdklokrypare Anthrenochernes stellae. De mest intressanta fynden var mulmknäppare Elater ferrugineus i Sandholmarna, Strömsholm, kortvingen Quedius truncicola i Stensjöberget, Tidö samt barkbaggen Synchita separanda på Skutterön. Värt att notera är också att de sällsynta trubbtandad lövknäppare och halvknäpparen Eucnemis capucina hittades på tre lokaler vardera. Flest rödlistade arter påträffades i Stensjöberget (Tidö) med elva stycken. I Sandholmarna (Strömsholm), Fullerö och Skutterön påträffades åtta rödlistade arter och i Saxgarn fem stycken. Vid inventeringen påträffades två arter som finns med i åtgärdsprogrammet för hotade skalbaggar knutna till lind. Enfärgad brandsvampbagge Diplocoelus fagi hittades på tre platser (Fullerö, Saxgarn och Skutterön) medan Synchita separanda endast påträffades på Fullerö. Alla arter som är eller har varit rödlistade finns nämnda på följande sidor. Alla artbestämda arter finns listade i tabellerna.
|
|
| 7. |
- Andersson, Leif, et al.
(author)
-
Inventering av violgubbe (Gomphus clavatus) och rödlistade fjälltaggsvampar (Sarcodon spp.) i Västmanlands län 2008.
- 2010
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Denna inventering av violgubbe (Gomphus clavatus) och rödlistade fjälltaggsvampar (Sarcodon spp.) har utförts på uppdrag av Länsstyrelsen i Västmanlands län. Syftet har varit att öka kunskapen om arternas förekomst i länet samt behovet av skydd och andra åtgärder på de olika lokalerna. Inventeringen har genomförts inom ramen för åtgärdsprogrammen (ÅGP) för bevarande av violgubbe och rödlistade fjälltaggsvampar. Inventeringen har genomförts under september 2008 av Leif Andersson, Kurt- Anders Johansson, Rolf-Göran Carlsson, Stig Jacobsson och Tomas Fasth. Alla kända lokaler för violgubbe och rödlistade fjälltaggsvampar besöktes. Även lokaler för arter med likartade miljökrav har besökts och områden kända för kalkrik berggrund. Under inventeringen har mycel för de eftersökta arterna noterats och koordinater för dessa tagits. Även andra svampar har noterats om än i olika omfattning. Totalt har ett hundratal lokaler besökts varav svampar har noterats på 80 lokaler. Säsongen var mycket god för fjälltaggsvampar, möjligen med undantag för brödtaggsvamp (Sarcodon versipellis). För violgubbe var säsongen något sämre. Totalt noterades violgubbe och/eller rödlistade fjälltaggsvampar på 17 lokaler. Av de 19 kända lokalerna för violgubbe noterades den på sex och en ny lokal upptäcktes. Tidigare var 20 lokaler kända för de olika rödlistade fjälltaggsvamparna varav återfynd gjordes på sex av dessa. Dessutom gjordes 14 nya fynd av rödlistade fjälltaggvampar. Nya för Västmanlands län är blåfotad taggsvamp (Sarcodon glaucopus), sammetstaggsvamp (Sarcodon martioflavus) och den ännu obeskrivna Sarcodon ”modestum”. Den goda svamptillgången 2008 gjorde att särskilt många rödlistade spindelskivlingar noterades. Flera arter är nya för Västmanlands län. Även andra nyfynd av rödlistade svampar för Västmanlands län gjordes t. ex. narrvaxskivlingen (Hygrophorus subviscifer) som noterades på två platser. Totalt gjordes 146 fynd av 42 rödlistade svampar inklusive violgubbe och rödlistade fjälltaggsvampar. Ett antal lokaler och områden har kristalliserats ut som särskilt intressanta för de eftersökta svamparna. I Sala kommun finns många värdefulla områden, särskilt nära tätorten, ofta i närheten av där gruvdrift bedrivits. Särskilt Snarpsätraskogen norr om staden samt områden söder och sydväst om staden hyste många hotade arter. Områdena söder om staden ingår i Salakalkens Natura 2000-område, men skogsnaturtyperna är i dagsläget inte anmälda som naturtyp. I Fagersta och Norberg finns också värdefulla stråk för violgubbe och rödlistade fjälltaggsvampar. Särskilt ska här framhållas Jättåsarna i Fagersta kommun. Flera områdena är inte utpekade som naturvärden eller nyckelbiotoper och saknar också formellt områdesskydd. Ett antal lokaler för de eftersökta svamparna finns i naturreservat och biotopskydd.
|
|
| 8. |
- Hedenbo, Per, et al.
(author)
-
Hur går det för fåglarna i Västmanland? : Länstrender 1998-2011 för arter och miljöindikatorer baserade på data från häckfågelrutter
- 2013
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- I Länsstyrelsens miljöövervakning ingår sedan 1996 inventering av häckande fåglar på fasta rutter enligt nationellt erkända metoder. Arbetet sker i samverkan med andra län, Naturvårdsverket och Lunds universitet. Inventeringarna utförs av lokalt verksamma ornitologer, de flesta medlemmar i Västmanlands ornitologiska förening.Resultaten har nu analyserats genom beräkning av populationstrender för de arter där detta varit möjligt (100 stycken). Beräkningarna har gjorts för två tidsperioder, 1998-2011 och 2002-2011. För dessa bägge perioder har också trender för tretton svenska eller EU-gemensamma fågelbaserade indikatorer på miljökvalitet beräk-nats. För var och en av de tretton indikatorerna görs en bedömning av hur länets resultat står sig i förhållande till resultatet för Sverige som helhet.Länets resultat är i tre fall bättre än för Sverige som helhet, det gäller två indikato-rer för jordbrukslandskapet och en för sjöar och vattendrag. I tre fall är länets re-sultat sämre än för Sverige som helhet, det gäller en indikator för våtmarker och två för skogen.För en av de tretton indikatorerna var det svårt att jämföra på grund av brist på data och för de övriga sex var länets resultat likvärdigt med Sveriges.De enskilda arternas trender i länet liknar i många fall utvecklingen i Sverige i stort, och skiljer sig framför allt åt genom trendernas storlek. Ett antal arter uppvi-sar dock tydligare skillnader mellan länet och landet. Det gäller exempelvis skrattmås som haft en positiv utveckling på rutterna i länet men minskat i Sverige som helhet, nötskrika och trädkrypare som minskat i länet men inte uppvisar nå-gon trend nationellt, samt rödstjärt som gått tillbaka i länet men ökat i Sverige i stort.Totalt är det 14 arter som ökat signifikant i länet i bägge beräkningarna. Stor ök-ning syns hos bland andra grågås, talgoxe, svarthätta och steglits (som ökat mest av alla arter). 9 arter har minskat signifikant i bägge beräkningarna. Arter med stor minskning är bland andra gråtrut, tornseglare, grönsångare och kungsfågel.En slutsats som kan dras av trendberäkningarna är att data från miljöövervakning av nuvarande omfattning ger möjlighet att följa utvecklingen i länet hos ett stort antal fågelarter och i princip samtliga nationellt etablerade miljömålsindikatorer, vilket är glädjande och ett viktigt besked för planering av framtida övervakning.
|
|
| 9. |
- Hedgren, Olof, et al.
(author)
-
Vedskalbaggar och andra insekter i tallskogar i Västmanlands län.
- 2010
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Faunan av främst vedlevande skalbaggar i tjugo områden med äldre tallskog i Västmanlands län undersöktes sommaren 2008. Tio områden studerades mer intensivt med trädfönsterfällor placerade på tallved. Sållning av bark och ved samt observationer av arter direkt eller deras gnagspår användes som en kompletterande metod på dessa tio lokaler, samt som enda metod på de övriga tio lokalerna som undersöktes mer översiktligt. Totalt erhölls ca 11000 individer av drygt 400 arter skalbaggar, samt en rad intressanta barkskinnbaggar, parasitsteklar, ormhalssländor och klokrypare. Av dessa var 27 arter med på aktuell rödlista för år 2005 (hänsynskrävande (NT) 21 arter, sårbara (VU) fem arter och starkt hotade (EN) en art). Ett stort antal s.k. signalarter knutna till främst äldre tallskog med naturskogskaraktär påträffades. Samtliga områden innehöll intressanta arter knutna till tallved. De mest intressanta fynden gjordes i arealmässigt stora områden som Lapplands naturreservat (Skinnskattebergs kommun) och Acksjön (Sala kommun) samt mindre lokaler inom landskap med hög andel äldre tallskog. Det senare gäller särskilt Slogmossen tillsammans med brandfältet på Stora Flyten (Surahammar), och Fermansbo urskog med närliggande Höskovsmossen och Jan-Ols skogen (Surahammar/Sala kommun). Det sedan tidigare undersökta naturreservatet Stora Hoberget (Norberg) inventerades nu översiktligt med ytterligare fynd av tallvedinsekter som följd. På ett brandfält i närheten påträffades slät tallkapuschongbagge Stephanopachys linearis, en art som ingår i åtgärdsprogrammet för brandinsekter i boreal skog. På sydliga lokaler vid Mälaren hittades likaledes en rik vedfauna på tall inom reservaten Ängsö och Strömsholm (Västerås kommun). På Ängsö finns en rad intressanta arter knutna till grov levande tall samt nyligen död tall. Länets sannolikt största population av reliktbock finns på Ängsö i hagmarker med grov tall. Här påträffades även en intressant fauna av vedlevande parasitsteklar, bl.a. en art (Xorides depressus) som är specialiserad på reliktbock. Strömsholm präglas av att ädellövskogens rika vedfauna (främst hålträdsarter) spiller över på tall. Sammantaget uppvisade flera lokaler (bl.a. Lapplands NR) en artrik fauna knuten till lövträd, särskilt gammal vårtbjörk, som är ett naturligt inslag i gamla tallskogar med brandhistorik. Två rödlistade arter som ingår i förslaget till åtgärdsprogram för skalbaggar på nyligen död tall påträffades - linjerad plattstumpbagge Platysoma linearis och tallgångbagge Cerylon impressum. Båda arter påträffades i Lapplands naturreservat. Övriga förekomster för tallgångbagge var Fermansbo urskog, samt för linjerad plattstumpbagge fyra andra lokaler (Ängsö, Stora Flyten, Kråksten och Passboberget). Av arter i förslag till åtgärdsprogram för skalbaggar på äldre tallved påträffades skrovlig flatbagge Calitys scabra på fem lokaler (Fermansbo, Stingsberget, Höskovsmossen, Kråksten och Acksjön). Raggbock Tragosoma depsarium är tidigare rapporterad från länet, men kunde ej påträffas trots fällor och direkt sök efter gnagspår på lämplig tallved på flera lokaler. En del lokaler var dock olämpliga för denna art, så för att fastställa dess status i länet skulle det behövas en riktad studie. Om raggbocken eventuellt finns kvar i länet är dess populationer sannolikt små och i behov av direkta stödåtgärder. Faunan på nydöd tall var mest artrik inom sammanhängande landskap med stor andel äldre tallskog (ofta tack vare stora naturreservat). Brandpåverkan är positivt då det ofta skapar ett successivt döende av tall, vilket är särskilt gynnsamt för flera sällsynta arter. Avgörande tycks dock vara att tillräckligt stora delar av landskapet hålls fria från skogsbruk, som annars ensidigt gynnar vissa mycket allmänna vedinsekter vilket leder till en trivialisering av faunan. Naturvårdsbränningar bör i första hand förläggas till större skyddade områden, eller i anslutning till stora värdekärnor av äldre tall inom den brukade skogen. I Västmanlands län har åtgärder inom Färna ekopark stor betydelse för att bevara tallvedsfaunan tack vare ekoparkens storlek och läge intill flera fina tallområden (Lappland, Stora Flyten och Slogmossen, samt andra lokaler på längre avstånd). Arter på äldre tallved har i flera fall ytterst små populationer (t.ex. tallpraktbagge och skrovlig flatbagge) vilket medför stor risk för utdöende. Dessa arter kräver solexponering och missgynnas av en fortgående naturlig succession mot en allt tätare skog genom uppväxt av yngre träd av olika slag (tall, gran och ibland lövträd). De är framförallt beroende av olika former av ved uppkommen ur långsamt växande träd, vilket gör att det krävs planering och lång tid att öka tätheten av lämplig ved. Det är därför viktigt att i dagsläget bevara sådan ved, och se till att den ej beskuggas. Många av lokalerna är i behov av restaurering för att återskapa eller öka andelen solöppen gles tallskog med exponerad ved. Naturvårdsbränning är en viktig metod, men ibland kan selektiv utglesning (fällning eller ringbarkning) vara ett lämpligare alternativ. Ett annat mål bör vara att gynna lövträden, särskilt vårtbjörk som utgör ett naturligt inslag i tallskogen. Detta kan uppnås bl.a. genom särskilt anpassad naturvårdsbränning.
|
|
| 10. |
- Hårding, Ingrid
(author)
-
Växtplankton i 11 sjöar i Västmanlands län 2012 : Klassificering av ekologisk status
- 2013
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- SammanfattningUtfallet av klassningen av näringsstatus sammanfattas i Tabell 1. Av de 11 undersökta sjöarna uppnådde sju sjöar god sammanvägd näringsstatus. I övriga sjöar klassificerades näringsstatusen som måttlig eller otillfredsställande. Ingen sjö fick dålig sammanvägd status. I expertbedömningen har statusen sänkts för tre av sjöarna på grund av kunskap om tidigare års resultat och att mindre vikt lagts vid andel cyanobakterier. I viss mån stämmer resultaten med sjöarnas näringsämneshalter, men det finns undantag. Hallaren hade bättre status än väntat med tanke på näringshalterna och tidigare års resultat, vilket beror på att ingen cyanobakterieblomning rådde när provet togs 2012. Gonyostomum semen påträffades i 6 av de 11 sjöarna men dess biomassa var inte så stor i något fall totalbiomassan att statusklassningen påverkades. Ingen sjö i undersökningen hade ett växtplanktonsamhälle som är märkbart påverkat av surhet.
|
|
