| 1. |
- Alkestrand, Malin, 1986-
(author)
-
Magiska möjligheter : Harry Potter, Artemis Fowl och Cirkeln i skolans värdegrundsarbete
- 2016
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- Sedan den första Harry Potter-boken publicerades år 1997 har intresset för fantasylitteratur ökat lavinartat. Miljontals barn, ungdomar och vuxna har följt sina mest omtyckta fantasyhjältar och –hjältinnor på deras äventyr in i magiska världar, där verklighetens lagar utmanas, överskrids och ställs på ända. Men vad kan läsare lära sig om sin egen värld via karaktärernas upptäcksresor in i de magiska världarna? Och hur kan fantasylitteratur användas i klassrummet, när verklighetens maktförhållanden diskuteras? Dessa frågor står i centrum för Malin Alkestrands avhandling Magiska möjligheter: Harry Potter, Artemis Fowl och Cirkeln i skolans värdegrundsarbete.Avhandlingen fokuserar på vad tre fantasyserier för barn och ungdomar – J. K. Rowlings Harry Potter-serie (1997–2007), Eoin Colfers Artemis Fowl-serie (2001–2012) samt Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgrens Engelsforstrilogi (2011–2013) – kan lära läsaren om demokrati, mänskliga rättigheter och kulturell mångfald. De tre problemkomplexen utgör en del av skolans värdegrund. Alla lärare inom det svenska skolsystemet, oavsett ämnestillhörighet, har i uppdrag att inkorporera värdegrunden i sin undervisning.Med utgångspunkt i bland annat Viktor Sklovskijs främmandegöringsbegrepp, diskursanalys, intersektionell teori och litteraturdidaktiska teorier undersöker Alkestrand hur de fantasylitterära exemplen problematiserar demokrati, mänskliga rättigheter och kulturell mångfald, samt vilka kopplingar det finns till de värden som definieras i skolans värdegrund. På så sätt undersöks vilken didaktisk potential de aktuella fantasyserierna har i skolans värdegrundsarbete. Avhandlingens huvudtes är att fantasylitteratur utgör en utmärkt utgångspunkt för värdegrundsarbetet, eftersom skildringarna av de magiska världarnas maktförhållande fungerar som allegorier över verklighetens motsvarigheter, samtidigt som de skapar en främmandegörande effekt som hjälper läsaren att betrakta maktfrågor utifrån, med en distanserad blick. Det är i denna dialektik mellan närhet och distans som fantasylitteraturens magiska möjligheter konstitueras.
|
|
| 2. |
- Hellström, Martin, 1979-
(author)
-
Pippi på scen : Astrid Lindgren och teatern
- 2015. - 1
-
Book (other academic/artistic)abstract
- Studien skildrar den betydelse som de första uppsättningarna av pjäsen Pippi Långstrump hade för berättelsens genombrott. Studien skildrar också Astrid Lindgrens upplevelse av att själv spela amatörteater. I verket finns även de pjäser Lindgren skrev om Pippi med
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Axell, Cecilia
(author)
-
Barnlitteraturens tekniklandskap : En didaktisk vandring från Nils Holgersson till Pettson och Findus
- 2015
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- Syftet med denna studie är att utifrån ett didaktiskt perspektiv undersöka budskap om teknik i ett urval svenska skönlitterära barnböcker samt undersöka hur berättelsernas tekniksyner förhåller sig till deras natur- respektive framtidssyn. Analyserna grundar sig på sex svenska författares skönlitterära barnböcker: Selma Lagerlöf, Otto Witt, Elsa Beskow, Karl-Aage Schwartzkopf, Sven Wernström och Sven Nordqvist. Dessa böcker innehåller frågeställningar och problematiker som i dag anses betydelsefulla och relevanta inom teknikens didaktik. Studien har tre analytiska perspektiv: att identifiera tekniken som finns representerad i barnböckerna, att undersöka barnböckernas tekniksyner i förhållande till natur och framtid samt att finna gemensamma och särskiljande teman berättelserna emellan. Analyserna visar att de olika tekniksynerna i barnböckerna är mångfacetterade. Hur tekniken gestaltas kan delas in i sex övergripande teman: tekniken som metafor eller liknelse, som antropomorf, som autonom, som resultat av kreativ drivkraft, männens teknik samt som icke tidsbunden. Det förekommer också olika syn på teknik och dess inverkan på såväl individ som samhälle. Natursynen som dominerar kan beskrivas som svagt antropocentrisk och en majoritet av berättelserna förmedlar bilden av det effektiva framtidssamhället där tekniken löser människans problem. En slutsats är att barnlitteraturens tekniklandskap kan bidra till att både vidga och fördjupa det teknikdidaktiska perspektivet. Det ambivalenta budskapet i böckerna gör att teknikens mångskiftande natur lyfts fram samt problematiseras på ett sätt som läroböcker sällan gör. Skönlitterära barnböcker skulle därför kunna fungera som utgångspunkter för didaktiska diskussioner om teknikens natur samt dess inverkan på människa, samhälle och natur i såväl nutid som dåtid.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Choi, Sun-Kyoung, 1967-
(author)
-
Kraften att älska, makten att tjäna : religion, emancipation och den kvinnliga skapande kraften i Jeanna Oterdahls sagor 1908–1927
- 2017
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- This dissertation studies the Swedish author Jeanna Oterdahl (1879–1965), and the fairy tales and stories she wrote in the period 1908–1927. Oterdahl was a well-known Christian public intellectual in her day. Besides being an author, she worked as a teacher and a lecturer, and was importantly involved in a number of organizations for societal development, such as the Association of the Christian Social Life [Förbundet för kristet samhällsliv] and the Settlement Movement [Hemgårdsrörelsen].The purpose of this study is to investigate the religious elements in her fairy tales and stories, and to study how these elements relate to the ideology of the early Swedish women’s emancipation movement. This movement rejected the conservative Christian faith of the Lutheran State Church, and aligned itself with the liberal form of Christianity that, to a greater extent, recognized the equality of men and women before God.Part I deals with the Christian message of love and its relation to emancipatory elements in Otherdahl’s stories. The point of departure for the analysis is Bremer’s interpretation of the Virgin Mary’s response to God’s calling, "Behold, the Lord’s servant" [Se, Herrens tjänarinna] and its emancipatory meaning. The women of Oterdahl’s stories take the role of servants of the Lord – not Lords [Herrens tjänarinna, inte herrarnas]Part II studies the female characters’ quest for their true (female) selves and their true home where alienation between the sexes will cease to exist and a spiritual kinship can take its place. This true home need not necessarily be a physical place; it can be in the form of an idea or a faith in something higher – such as God – where the self can live and reach its full personal potential. Part II analyzes Oterdahl’s understanding of the female characters’ quest against the background of Emilia Fogelklou’s interpretation of the role of Eve in the Genesis creation narrative (presented in her work “Two fairy tales” [Två sagor]), and against the background of one of Oterdahl’s own lectures, “How We Create a Home” [Hur vi skapa ett hem].The study ends with a discussion of how the concepts of freedom and power figure in Oterdahl’s stories. “Freedom” in Oterdahl’s stories is not a pursuit of power, but has to do with the use of one’s special gifts and with service to others. Freedom, in other words, means to take on responsibilities not only in the private home, but also in the community. Fogelklou describes this as a “human cause” [människosak] – something for women and men to strive for together.By examining how the Christian message of love is expressed through the emancipatory efforts of the female protagonists in Oterdahl’s stories, the dissertation highlights a new dimension in her work, and puts in question the common description of her stories as reactionary. Reinterpreted against the background of the Christian concept of calling/vocation and the ideology of the early emancipationist movement, the seemingly reactionary stories can be understood as emphasizing the importance of women in a changing society.
|
|
| 9. |
- Ehriander, Helene, 1962-
(author)
-
Att skriva barn och ungdomslitteratur
- 2019
-
In: Att skriva barn- och ungdomslitteratur. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144128085 ; , s. 11-28
-
Book chapter (other academic/artistic)abstract
- Den som skriver barn- och ungdomslitteratur behöver både kunskap om litterära verktyg och insikter i hur andra författare har löst berättartekniska problem. Att skriva barn- och ungdomslitteratur behandlar skrivandets hantverk samtidigt som den utifrån ett litteraturvetenskapligt perspektiv fördjupar förståelsen för hur man skriver i olika genrer för en ung läsekrets.Boken tar bland annat upp vad som kännetecknar en berättelse för barn och ungdomar och hur den skrivs: Vad har den för egenart,vad skiljer den från vuxenlitteratur, och hur skapar man ett tilltal som passar unga? Genrer som fantasy, magisk realism och historiska berättelser behandlas, men också gränsgenrer och gränsmedier som fan fiction, datorspel och filmmanus. Här diskuteras också strategier för att gestalta det hotfulla eller svåra moraliska dilemman samt hur man kan undvika genusfällor.Att skriva barn- och ungdomslitteratur vänder sig till alla som är intresserade av barn- och ungdomslitteratur och som vill utveckla sitt eget skrivande. Den är avsedd för kurser i kreativt skrivande,men lämpar sig också i fortbildning för lärare, bibliotekarier och andra som vill fördjupa sin förståelse för barn- och ungdomslitteratur.
|
|
| 10. |
|
|
