| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Gerell, Manne
(author)
-
Bränder, skadegörelse, grannskap och socialt kapital
- 2013
-
Book (other academic/artistic)abstract
- Anlagda bränder och skadegörelse är kostsamma problem för samhället, men relativt lite svensk forskning finns om var problemen är störst och varför de är det. I denna rapport studeras de fyra bostadsområdena Holma, Kroksbäck, Bellevuegården och Södertorp i södra Malmö för att utöka förståelsen för vilka skillnader det finns mellan och inom dessa områden samt vad det beror på. Studiens huvudsakliga frågeställningar är varför det finns skillnader mellan närliggande bostadsområden avseende social och fysisk oordning i form av skadegörelse och bränder samt om och hur socialt kapital kan förklara och minska förekomsten av oordning. För att besvara frågeställningarna har en bred uppsättning av metoder använts inkluderande en boendeenkät, systematisk social observation av oordning och intervjuer med representanter för olika typer av lokala föreningar samt förvaltare och kommunala tjänstemän. Studien utgår framför allt från grannskap som geografisk analysenhet, i studien exemplifierat av tolv homogena lägenhetsområden med cirka 500-1000 invånare, eget namn samt parkering och tillfartsväg. Studiens resultat pekar mot att socialt kapital, och särskilt delmängden kollektiv förmåga, har viss betydelse för förekomsten av anlagda bränder och skadegörelse, där grannskap med högt socialt kapital har låga nivåer av bränder och skadegörelse. Det sociala kapitalet verkar dock inte primärt på grannskapsnivå, utan på gårds- och trappuppgångsnivå där den faktiska interaktionen mellan individer finns. Den lokala effekten av socialt kapital som identifierats är av vikt för att förstå hur det kan användas som instrument för att minska skadegörelse och bränder. Ett viktigt exempel är de gårdar i södra Holma där självförvaltning tillämpas, vilket innebär att de boende själva sköter om mycket av fastighetsförvaltningen tillsammans. Data pekar mot att det är anledningen till att dessa gårdar uppvisar ett högre socialt kapital/kollektiv förmåga och en lägre mängd bränder och skadegörelse. Potentiella vägar för att stärka det sociala kapitalet som identifierats är att skapa mötesplatser eller ännu hellre organisationer med en småskaligt lokal prägel. I de grannskap som har gott om möteslokaler, hobbyrum och liknande finns mer utbredda sociala nätverk och högre socialt kapital. Generellt samvarierar lågt socialt kapital med hög fattigdom såväl teoretiskt som empiriskt i de studerade områdena. Den kanske viktigaste faktorn är 7 dock förekomsten av eldsjälar samt för att uppnå långsiktighet det stöd som dessa eldsjälar kan få av fastighetsförvaltare, myndigheter och organisationer så att engagemanget institutionaliseras. Fyra potentiella sätt att stärka det lokala sociala kapitalet som identifierats och som är enkla och konkreta är utökad permanent närvaro av förvaltarrepresentanter, var socialtjänsten hjälper bostadslösa att hitta lägenhet, att polisen erkänner och arbetar efter den grannsamverkanspotential som boendesociala organisationer kan ha samt att minska segregation och segmentering mellan olika befolkningsgrupper.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Hallin, Per-Olof
(author)
-
Sociala risker : en begrepps- och metoddiskussion
- 2013
-
Book (other academic/artistic)abstract
- Social risk och social oro är begrepp som ofta har kommit att användas av svenska myndigheter för att fånga aspekter av socialt oönskade händelser och deras konsekvenser. Bakgrunden till det ökade intresset är komplex, men möjligheten för omskakande terrordåd och oroligheter i storstadsområden har troligtvis haft stor betydelse. Samtidigt innebär det ökade intresset för socialt oönskade händelser en utmaning för den riskforskningstradition som främst har sina rötter i industriella processer, bränder och naturkatastrofer. En inriktning som har dominerat kommuners och myndigheters säkerhetsarbete under lång tid. Det finns behov av att inkludera socialt relaterade oönskade händelser i myndigheters risk- och sårbarhetsanalyser. Denna skrift problematiserar begreppet social risk och de metoder respektive arbetssätt som håller på att utvecklas. På grund av begreppets starka koppling till olika myndighetsperspektiv och därmed en särskild maktposition föreslås ett öppet och dialogiskt arbetssätt.
|
|
| 8. |
- Hedenfelt, Eva
(author)
-
Hållbarhetsanalys av städer och stadsutveckling : ett integrerat perspektiv på staden som ett socioekologiskt, komplext system
- 2013
-
Book (other academic/artistic)abstract
- Befolkningsantalet i världen ökar stadigt och medför bland annat ökad konsumtion, utsläpp av avfall och föroreningar, förändrad markanvändning och därmed tryck på viktiga ekosystemtjänster (MA, 2005). Det innebär att lösningar behövs för de problem som kommer att uppstå både i samhällen och naturliga ekosystem, vilket kräver långsiktig, tvärvetenskaplig och integrerad forskning (Collins et al., 2010). En hållbar stadsutveckling blir ett allt vanligare mål i både stora och små städer, men det finns inte så mycket kunskap om de ekologiska systemen och om människans påverkan på dem som behövs för att göra förutsägelser och på ett effektivt sätt styra mot hållbarhet (Gibson, 2001). Att analysera städernas påverkan i olika system, för att i sin tur kunna skapa en stadsutveckling som i högre grad sker i enlighet med de ekologiska begränsningar som behöver följas för ett långsiktigt stabilt samhälle, utgör en viktig del i denna process. För att hållbarhetsarbetet ska bli effektivt och välriktat behöver det finnas metoder för att analysera om de aktiviteter och åtgärder som utförs eller inte utförs bidrar till en hållbar stadsutveckling, och det behöver finnas ett strukturerat sätt att studera staden och stadsutvecklingen för att alla viktiga perspektiv ska kunna analyseras. Här diskuteras möjligheterna att studera staden som ett komplext socioekologiskt system ihop med olika aspekter på hållbarhetsanalys av stadsutveckling. Utgångspunkten är integration, främst med avseende på kopplingarna mellan de olika perspektiven på hållbarhet där ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet behöver analyseras tillsammans, men även integration med innebörden att integrera hållbarhetsanalyser i alla typer av beslutsfattande och att integrera analysverktyg av olika karaktär och för olika skalor. Hållbarhetsanalyser av städer och stadsutveckling behöver med tanke på komplexitet och socioekologiska samband ta hänsyn till: länkarna mellan hållbarhetsdimensionerna; rättvis resursfördelning; stadens metaboliska flöden; kausalkedjor; resiliens; och framtida generationer. De behöver dessutom utformas med tanke på datatillgänglighet och medborgardeltagande. Om hållbarhetsanalyser och indikatorer utvecklas utifrån dessa kriterier ökar möjligheterna att på ett tillförlitligt och effektivt sätt få kunskap om hur människans aktiviteter påverkar ekosystemen och samhället, vilket i sin tur ger de rätta förutsättningarna att fatta beslut som bidrar till en hållbar stadsutveckling och framtid.
|
|
| 9. |
- Herbert, Mikaela
(author)
-
Stadens skavsår : inhägnade flerbostadshus i den polariserade staden
- 2013
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Studien Stadens skavsår – Inhägnade flerbostadshus i den polariserade staden behandlar ett tilltagande fenomen i Malmö under det senaste decenniet: Att bostadsrättsföreningar väljer att sätta upp staket och förser grindarna med lås, vilket förhindrar tillträde eller passage av utomstående. I Stadens skavsår har representanter för några av dessa bostadsrättsföreningar intervjuats om motiven bakom och effekterna av beslutet att inhägna. Intervjuerna rymmer respondenternas erfarenheter av hur sociala risker i närmiljön upplevs och hanteras och ger vardagsnära perspektiv på främlingars närvaro, otrygghet och den tilltagande socio-spatiala polariseringen av staden. Utbredningen av fenomenet kartläggs därtill geografiskt och tolkas med hänsyn till bland annat stadsplaneringsideal, upplåtelseformens betydelse samt förändringar av Malmös segregationsmönster. Trots att staketen representerar en utveckling respondenterna inte finner önskvärd för samhället i stort, upplevs de av merparten av de intervjuade som nödvändiga utifrån den enskilda föreningens perspektiv. Studien genomfördes inom ramen för forskningsprojektet Sociala risker, civilsamhällets omvandling och strategisk riskhantering. För en beredskap inför 2000-talets kriser, finansierat av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
|
|
| 10. |
-
Perspektiv på fastigheter
- 2014
-
Editorial collection (other academic/artistic)abstract
- Fastigheter upplevs inte som den hetaste av branscher. Trots det ibland svala intresset är fastighetsbranschen ändå en viktig faktor i samhället: vi ska alla ha någonstans att bo och stora värden finns placerade i tomter och byggnader. Det är också ett internationellt etablerat forskningsfält. Det finns alltså all anledning att branschen får den uppmärksamhet den förtjänar. Det är utgångspunkten för denna antologi skriven av forskare vid Enheten för fastighetsvetenskap vid Urbana studier. Fastighetsvetenskap är ett tvärvetenskapligt ämne: ekonomi, juridik, teknik, liksom beteende- och samhällsvetenskap finns representerade. I denna antologi vill vi lyfta fram ämnets bredd utifrån fyra teman. En marknad i förändring speglar såväl politiska som ekonomiska drivkrafter, medan Ökat fokus på miljö visar hur miljöaspekter blir alltmer centrala för fastighetsmarknadens utveckling. Temat Företagen fokuserar på företagen utifrån strategiska perspektiv såväl som genusperspektiv. Internationell utblick får avsluta som en påminnelse om att mycket av det som sker på den svenska marknaden är en del av en global ekonomi.
|
|
