| 1. |
- Antoniusson, Eva-Malin, et al.
(author)
-
Vad ska vi med kunskapsöversikter till?
- 2006
-
In: Alkohol och Narkotika. - 0345-0732. ; :1, s. 29-31
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- Forskarna Eva-Malin Antoniusson, Arne Kristiansen, Leili Laanemets, Bengt Svensson och Dolf Tops har granskat skriften Sprututbyte – En genomgång av den internationella forskningen och den svenska debatten (Fri förlag 2005) och menar att det är ett exempel på en starkt politiserad kunskapsöversikt.
|
|
| 2. |
- Goldberg, Ted
(author)
-
Invandrare och problematisk konsumtion av narkotika
- 2009
-
In: Alkohol & Narkotika. - Stockholm : CAN - Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. - 0345-0732. ; 103:4, s. 10-12
-
Journal article (pop. science, debate, etc.)abstract
- Under åren mellan de två senaste undersökningarna av det tunga missbruket steg antalet invandrare som är problematiska konsumenter av narkotika mycket kraftigt. Ökningstakten var betydligt snabbare än bland svenskar och procentuellt sett långt överskrider ökningen av antalet invandrare i landet under samma period. I delstudie 1 gjordes en kunskapsöversikt där ca 100 vetenskapliga artiklar ingick. Syftet var att jämföra invandrares livsvillkor med svenskars vad gäller 1) arbetsmarknad, 2) ekonomi, 3) hälsa, 4) boende, 5) utbildning, 6) socialtjänstens verksamhet, 7) övrigt deltagande i samhället. I studien framkom ett återkommande trappstegsmönster med inrikes födda med svensk bakgrund på högsta steget och flyktingar från tredje världen (Asien, Afrika och Latinamerika) med kort vistelsetid i Sverige på det lägsta. Övriga invandrargrupper intar mellanpositioner. I delstudie 2 jämfördes uppväxt- och levnadsförhållanden hos individer med utländsk bakgrund som var aktuella på socialtjänsten i Stockholms stad p.g.a. tungt narkotikamissbruk med en matchad kontrollgrupp som inte var aktuell hos socialtjänsten. Fokus var på de sju områden som studerades i delstudie 1. Jämfört med kontrollgruppen har undersökningspopulationen haft betydligt sämre uppväxtvillkor, och som vuxna lever de under avsevärt svårare förhållanden. En del implikationer som de två studiernas resultat har för primärprevention diskuteras.
|
|
| 3. |
|
|
