| 1. |
- Alatalo, Tarja
(author)
-
Läsförståelseundervisning i årskurs 6 med utgångspunkt i skönlitteratur respektive lärobok i svenska
- 2023
-
In: Nordic Journal of Literacy Research. - 2464-1596. ; 9:2, s. 57-76
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om läsförståelseundervisning i svenskämnet i mellanstadiet. Material från en observationsstudie i två klasser i årskurs 6 analyseras för att förstå och beskriva hur lärare undervisar i läsförståelse utifrån skönlitterära böcker som eleverna valt själva, så kallade tystläsningsböcker, respektive ett läromedel i svenskämnet. Genom innehållsanalys synliggörs vad som kan vara undervisning för att förstå ett specifikt textinnehåll respektive förståelsestrategier. Trots olika utgångspunkter vad gäller texter och läsaktiviteter ställer båda lärarna frågor och genererar diskussioner på hög nivå. De utmanar även eleverna att tänka om textens innehåll, form och budskap, men undervisar i låg grad om strategier för att förstå och komma ihåg textinnehåll. Ingen av lärarna påpekar explicit för eleverna att det sätt som de tar sig an läsaktiviteterna hjälper dem att förstå textinnehåll och att liknande strategier kan användas vid all läsning. En slutsats är att lärare behöver bli medvetna om att det inte räcker med att låta elever träna på att synliggöra textinnehåll eller att knyta textinnehåll till sig själva, utan det behövs också direkt undervisning om det. Potential att undervisa explicit om när och hur olika strategier kan användas för att stötta elever att bli självständiga läsare diskuteras.
|
|
| 2. |
- Hofslundsengen, Hilde, et al.
(author)
-
ECEC Teachers’ Reported Practices and Attitudes Toward Read-Alouds in Nordic Multilingual Classrooms
- 2023
-
In: Nordic Journal of Literacy Research. - : Cappelen Damm Akademisk. - 2464-1596. ; 9:2
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- This study investigated teachers’ self-reported read-aloud practices in multilingual early childhood education and care (ECEC) classrooms in Finland, Norway, and Sweden. A total of 170 ECEC teachers participated in a survey about read-aloud practices. Data on literacy practices were analyzed quantitatively, and reasons for read-aloud approaches were qualitatively analyzed. The results showed that the ECEC teachers reported overall similar read-aloud practices regardless of the number of multilingual children in their classrooms; still, some degree of difference in didactic choices was found. Thirty-eight percent of the teachers chose a different book when reading to multilingual rather than monolingual children. Their reasons included a view of multilingual children as having different reading needs than monolingual children, such as simpler books with more illustrations. Choosing simpler books might be beneficial early in second-language development, especially when using a dialogic reading style for making the book accessible to more children. On the other hand, these reasons might indicate an underlying perception of all multilingual children as in more need of a teaching tone with explanations and instructions and less of an exchange tone with an active exchange of knowledge in read-aloud practice. The overall results point to read-alouds as an important early literacy activity in ECEC classrooms.
|
|
| 3. |
- Hugo, Helene, et al.
(author)
-
Kan elever i årskurs 5 lära sig att resonera historiskt? Uttryck för historiskt tänkande genom resonemang och historiespecifik litteracitet i vardande
- 2023
-
In: Nordic Journal of Literacy Research. - : Cappelen Damm Akademisk. - 2464-1596. ; 9:1, s. 141-161
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Synen på historieundervisning i grundskolan har förskjutits i linje med förändringar i historiedidaktisk forskning avseende vad som är viktigt att kunna. Redan årskurs 6-elever ska kunna resonera i historia för att nå ett godkänt betyg, vilket mellanstadielärare kan uppfatta är högt ställda krav på eleverna. Denna studie vill bidra med kunskap om vilka möjligheter historieundervisningen erbjuder årskurs 5-elever när det gäller att resonera historiskt med fokus på både historiskt tänkande och historiespecifik litteracitet. Empirin består av ljudupptagningar från deltagande observation av historieundervisning samt elevtexter. Materialet analyseras utifrån komplementära teorier: en modell för historiskt resonerande och en teori om historiespecifika texter. Dessa representerar två forskningsfält som båda behövs för att nyanserat fånga innehåll och uttryck. Analysen stöds genom ett grammatiskt fokus på temporalitet och kausalitet. Studien visar att mellanstadieelever använder enklare textaktiviteter som återberättelse i historiska resonemang om kontinuitet och förändring. Mindre ofta förekommer komplexa textaktiviteter, t.ex. förklaring och argumentation, vilka är viktiga för exempelvis resonemang om orsaker och konsekvenser. Genom muntlig bearbetning av historiskt stoff öppnas dock möjligheter att pröva mer komplexa former av historiskt resonerande och textaktiviteter. För att ytterligare stödja utvecklingen av förmågan till historiskt resonerande skulle undervisningen dock behöva tydligare synliggöra samhällsstrukturer, kausala samband, perspektivtaganden och textstruktur.
|
|
| 4. |
- Mossige, Margunn, et al.
(author)
-
Study Protocol : Text Performers—Using Speech-to-Text Technology to Support Students With Dyslexia During Text Production
- 2023
-
In: Nordic Journal of Literacy Research. - : Cappelen Damm Akademisk. - 2464-1596. ; 9:2, s. 99-123
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- This protocol article describes the background, theoretical framework, and methods for two intervention studies using assistive technology to produce text. The participants will be 15 10–12-year-old students with dyslexia from Denmark, Norway, and Sweden. The first study aims to examine how an intervention focusing on using speech-to-text technology influences texts written by students with dyslexia, and the second study aims to investigate the writing process when students with dyslexia use speech-to-text technology. Study 1 uses a multiple baseline design, whereas Study 2 uses verbal protocols.
|
|
| 5. |
- Palm, Clara, 1991
(author)
-
Diskurser om skrivande i styrdokument för svenska som andraspråk på grundläggande och gymnasial nivå inom vuxenutbildning
- 2023
-
In: Nordic Journal of Literacy Research. - 2464-1596. ; 9:1, s. 21-38
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Ämnet svenska som andraspråk syftar till att ge elever den språkliga beredskap som krävs för att få tillgång till studie-, yrkes-, samhälls- och vardagsliv i Sverige. Centralt är därför att utveckla en allsidig skriftspråklig kompetens. I den här artikeln undersöks vilka diskurser om skrivande som återfinns i de läro-, kurs- och ämnesplaner som reglerar ämnet svenska som andraspråk inom vuxenutbildning. Materialet analyserades med hjälp av Ivaničs (2004) diskursanalytiska verktyg. Resultaten visar att det trots skrivandets allt större betydelse i samhället är få delar i styrdokumenten som explicit rör skrivande. Totalt sett återfanns fler diskurser på grundläggande än på gymnasial nivå, men det är begränsat till ett fåtal diskurser. Analysen indikerar att ämnet omgärdas av en övergripande nyttodiskurs på gymnasial nivå, där skrivandet framför allt ska komma eleven till gagn i ett vidare akademiskt studieliv. På båda nivåer ges individens egna mål med skrivandet ett begränsat utrymme, liksom skrivande för kreativa syften. Ett kritiskt perspektiv i relation till skrivande saknas. På gymnasial nivå har skrivande för vardags- och samhällsliv därutöver en nedtonad betydelse. Artikeln föreslår att en bred skrivundervisning med tydligare vägledning i såväl styrdokumentens ämnesinnehåll som betygskriterier kan öka förutsättningarna för elever att utveckla en hög skriftspråklig kompetens.
|
|
| 6. |
- Tjernberg, Catharina Cesilia, et al.
(author)
-
Teachers’ Perspectives on Supportive and Inclusive Practices : A Study of Four Schools With Diverse Literacy Practices
- 2023
-
In: Nordic Journal of Literacy Research. - : Cappelen Damm Akademisk. - 2464-1596. ; 9:2
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Previous research states that accessibility and participation are prerequisites for students, regardless of ability, to be able to develop in school. The point of accessibility and participation is that everyone should be able to feel included and have access to learning. From an inclusive education perspective, the interest of this study is how teachers work in diverse literacy practices to address a variety of student conditions and needs. By studying how some primary education teachers describe how they design and stage learning environments, we want to contribute new knowledge about inclusive literacy practices.</p><p>The data collection was carried out through focus group discussions. We analysed the data with Critical Literacy (CL) as a theoretical framework, and the related concepts of domination, access, diversity, and design were used. The general impression that emerges from our study is that teachers design literacy activities based on both supportive and inclusive aspects and with a focus on variation and diversity. In the study, more similarities than differences emerged, for instance a focus on multimodal methods and the importance of didactic flexibility. The teachers also highlighted the importance of producing text, not just consuming and processing existing texts. Sometimes the analysis reveals differences. Even so, the teachers’ intentions to include all students in the classroom education remain significant.
|
|
| 7. |
- Wedin, Åsa, 1955-, et al.
(author)
-
Teachers’ perceptions of letter learning among adults : The case of basic literacy education in Swedish for immigrants
- 2023
-
In: Nordic Journal of Literacy Research. - 2464-1596. ; 9:1, s. 39-58
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- This article sets out to examine teacher perceptions of letter learning in literacy programmes for L2-adults with limited earlier schooling, as demonstrated in their teaching. The theoretical frame is taken from New Literacy Studies, with literacy perceived as socially shared and organised. The study draws on occasions during lesson observations where teachers addressed the issue of coding and decoding of letters. Findings suggest that these teachers follow patterns that build on assumptions and traditions with roots in the teaching of L1 children and use the material that they have at hand. The teachers’ prosodic knowledge in relation to letters and spelling was insufficient. We argue that when teachers are not aware of the phonetic and phonological challenges facing adult L2 learners, they may not give students enough support in their development of early literacy skills. Although explicit letter teaching represents only a small part of overall teaching, if teachers miss out on phonetic and phonological knowledge, they may not be able to identify difficulties for students and may even create unnecessary stumbling blocks for them. We conclude that there is a strong need for the development of basic literacy education for L2-adults to include both teacher knowledge and teaching aids.
|
|
