| 1. |
|
|
| 2. |
- Ågren, Per-Olof, 1960-
(author)
-
69 teknikfilosofiska fragment : aforismer i informationsåldern
- 2018
-
Book (pop. science, debate, etc.)abstract
- 69 teknikfilosofiska fragment är en samling kortfattade, rent av fragmentariska utsagor som alla uttrycker något teknikfilosofiskt som Per-Olof Ågren finner väsentligt att reflektera över.I denna samling av teknikfilosofiska fragment söker Per-Olof Ågren ett format där aforismer formas dels med utgångspunkt i klassiska teknikfilosofer som exempelvis Martin Heidegger och Paul Virilio, mediefilosofer som exempelvis Jean Baudrillard och Vilém Flusser liksom andra tänkare som på olika sätt har berört teknikfilosofi, dels med utgångspunkt i Per-Olof Ågrens egna teknikfilosofiska tänkande.
|
|
| 3. |
- Ågren, Per-Olof, 1960-
(author)
-
9 moralfilosofiska frågor i informationsåldern
- 2015
-
Book (pop. science, debate, etc.)abstract
- 9 moralfilosofiska frågor i informationsåldern är en essäsamling där Per-Olof Ågren söker initiera samtal kring nödvändiga moralfilosofiska frågor i en tid av informationsteknisk utveckling.Ju mer utvecklad syn, hörsel och känsel våra digitala applikationer utformas med, desto viktigare är det att de moralfilosofiska frågorna väcks och diskuteras.I denna essäsamling ställer Per-Olof Ågren bland annat följande moralfilosofiska frågor: Bör den personliga integriteten skyddas? Bör robotar bli mänskliga? Bör självkörande bilar understundom döda? Bör kapitalismen överleva i informationsåldern?Bokens bidrag är inte att ge de rätta svaren, utan att inspirera läsaren till att formulera både svar till frågorna och argument för sina svar.
|
|
| 4. |
- Ågren, Per-Olof, 1960-
(author)
-
Den tredje AI-vågen : essäer om AI, samhället och individen
- 2019
-
Book (pop. science, debate, etc.)abstract
- Den tredje AI-vågen är en samling essäer där Per-Olof Ågren gör ett antal nedslag i AI-landskapet från dels ett samhällsperspektiv, dels ett individperspektiv. AI-teknikens effekter och påverkan på demokratiska processer, medial utveckling och behov av förändrad utbildning är exempel på samhällsperspektiv på AI. Människans relation till AI-teknik i form av en utveckling av förmågan att uppfatta varandra och varandras intelligens samt samarbetsförmåga är exempel på individperspektiv på AI.
|
|
| 5. |
- Ågren, Per-Olof, 1960-
(author)
-
Formbar framtid : essäer i skärningspunkten mellan nutid och framtid
- 2017
-
Book (pop. science, debate, etc.)abstract
- I denna essäsamling söker Per-Olof Ågren syntesen mellan ett empiriskt nu och framtidsscenarier. Vad kan nutidens analytiska och experimentella forskning om och utveckling av informationsteknik säga om en framtida samhällsutveckling?Det är i skärningspunkten mellan nutid och framtid som de viktigaste övervägandena om samhällsutvecklingen måste göras. Bokens bidrag är synliggöra sådan forskning och utveckling av informationsteknik och undersöka hur den i olika avseenden har möjlighet att forma framtidens samhälle.
|
|
| 6. |
- Ågren, Per-Olof, 1960-, et al.
(author)
-
Hur avslutar vi kandidatprogram?
- 2017
-
In: Universitetspedagogiska konferensen 2017. - Umeå : Universitetspedagogik och lärandestöd (UPL), Umeå universitet. ; , s. 76-78
-
Conference paper (pop. science, debate, etc.)abstract
- Inledning: Syftet med detta rundabordssamtal är att ta del av lärares erfarenheter om hur utbildningar bäst kan avslutas, med målet att deltagarna i samtalet kan inspireras ytterligare beträffande hur utbildningsprogram kan avslutas. Rundabordssamtalet genomförs i form av en inledande presentation av en nyligen genomförd förändring av ett utbildningsprograms avslutning, och fortsätter med ett öppet samtal kring temat.Under första halvan av 10-talet växte idén om att flytta kursen Examensarbete i informatik, 15 hp, från att vara den sista kursen studenterna genomför, till att vara den näst sista kursen. Denna idé dryftades med såväl lärarkollegor och med studenter.Det visade sig att idén föll i god jord. Genom att tidigarelägga examensarbetet fem veckor under den sista vårterminen på kandidatprogrammen, minskade tidspressen för handledare, examinatorer och inte minst studenter, genom att allt arbete som krävs efter avslutat examensarbete inte behöver utföras efter terminsslut. Det blev dessutom ett utmärkt utrymme att organisera ett andra examinationstillfälle inom ramen för vårterminen, vilket är en stor fördel för studenter.Denna förändring gav även möjligheten att ställa oss frågan: Hurska en kurs som avslutar ett utbildningsprogram vara organiserad, när det inte är den traditionsenliga uppsatskursen som utgör programmets avslutning?Kursutveckling: I stället för att enbart flytta om existerande kurser under vårterminen, fick Annakarin Nyberg och P O Ågren uppdraget att utveckla en ny kurs på det beteendevetenskapliga programmet med inriktning mot IT-miljöer (BIT-programmet), som skulle ge studenterna en bra avslutning på deras kandidatutbildning.Relativt snabbt utkristalliserades två huvudteman för kursen. Våra antaganden var att vad studenter främst gör i slutet av en utbildning är att blicka framåt och att detta framåtblickande handlar om hur de ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden efter avslutad utbildning. Kursen fick namnet Framtidens IT-miljöeroch har genomförts två gånger, vårterminen 2016 och 2017.Det ena temat handlar om att ge studenterna beredskap att möta framtidens IT-miljöer, vilket görs genom att studera och tillämpa framtidsstudiemetoder, såväl för att själva bedriva framtidsstudier, som för att bättre kunna kritiskt granska andras scenarier kring IT-utvecklingen i samhället.Det andra temat, som främst är i fokus för detta rundabordssamtal, handlar om att ge studenterna en individuell beredskap för att etablera sig på arbetsmarknaden. Det görs genom att studenterna får i uppgift att skapa en reflektionsportfölj som beskriver deras kunskaper, färdigheter och värderingsförmågor som de har tillägnat sig under sin utbildning.För att få återkoppling på sina portföljer, presenterar varje student sina portföljer för aktörer i näringsliv och offentlig sektor som arbetar med att anställa nyutexaminerade studenter. Därmed får studenterna akademisk återkoppling från kursens lärare och arbetslivsanknuten återkoppling från inbjudna personalrekryterare från olika företag och organisationer.Genomförande: En reflektionsportfölj har, till skillnad från produktportföljens fokus på arbetsprover, som fokus att föra ett resonemang kring den enskildes kunskaper, färdigheter och förmågor i ett dokument. Under kursens två första veckor arbetar studenterna med att formulera sina portföljer och ges stöd i form av föreläsningar och seminarier.Under ett föreläsningspass presenteras och diskuteras artikeln ”Erfarenheter av portfoliometodiken inom nätutbildning –kritiska reflektioner och ”halleluja moments” skriven av Elinor Adenling och Johanna Olsson (2011). Passet syftar till att tillsammans börja reflektera över kunskaper, färdigheter och förmågor för att därefter kunna ta steget att skriva sina egna och mer personliga motsvarigheter.Senare möter studenterna en personalchef med lång erfarenhet av rekrytering. Syftet är att få en förståelse för vad en arbetsgivare värdesätter i en intervjusituation, få exempel på hur sådana konkret kangå till. Gästföreläsningen ger studenterna en inblick i hur de rekryterare de senare ska möta kan tänkas agera och resonera.Efter två veckor presenterar studenterna sina kunskaper och färdigheter inför tre inbjudna personalrekryterare inom IT-branschen iUmeå. Presentationerna är korta, endast sex minuter långa, så studenterna måste göra ett kvalificerat urval från sina portföljer. Efter varje presentation fick respektive student återkoppling från de tre rekryterarna på sina framföranden och hur de har gjort sina urval av kunskaper och färdigheter.När kursen gavs för första gången våren 2016 bjöds rekryterare som vi antog hade viss kännedom om programmet. Våren 2017 bjöds även rekryterare in som vi antog inte hade någon närmare kännedom om utbildningen. Syftet var att öka kunskapen om utbildningen i IT-branschen samt att ge studenterna tillgång till andra perspektiv. Vi formade paneler bestående av tre personer varav minst en man eller kvinna. Inför presentationen instruerades panelen om att det var viktigt att studenterna skulle lämna tillfället stärkta, att de frågor som ställdes och den återkoppling som gavs skulle syfta till att på ett positivt, uppmuntrande och konstruktivt vis, utveckla studenten.Resultat: Studenternas reaktioner har under de två kurstillfällen som organiserats varit synnerligen positiva till kursens innehåll och genomförande. Kvaliteter som nämns i kursutvärderingarna är att de får sätta ord på sina kunskaper och färdigheter, att de fick en bra överblick över sin utbildning, att de fick en god inblick i vad personalrekryterare tycker är viktigt att höra från en arbetssökande, att de fick en god känsla för hur de har utvecklats som människor under utbildningen samt, sist men kanske allra viktigast, träna förmågan att framställa sig själv och sina styrkor inför andra.I kursutvärderingarna framgår även att de flesta studenter skulle ha omarbetat sina presentationer efter att ha fått återkoppling från personalrekryterarna. Det tyder på att återkopplingen har mottagits väl av studenterna.
|
|
| 7. |
- Ågren, Per-Olof, 1960-, et al.
(author)
-
Hur skapar vi samsyn i handledning och examination av examensarbeten?
- 2017
-
In: Universitetspedagogiska konferensen 2017. - Umeå : Universitetspedagogik och lärandestöd (UPL), Umeå universitet. ; , s. 79-81
-
Conference paper (pop. science, debate, etc.)abstract
- Inledning: Syftet med detta rundabordssamtal är att ta del av lärares erfarenheter om hur vi kan öka samsynen i handledning och examination av examensarbeten, med målet att deltagarna i samtalet kan inspireras ytterligare beträffande skapandet av samsyn. Rundabordssamtalet genomförs i form av en inledande presentation av tre pedagogiska projekt vid institutionen för informatik för att öka samsyn inom lärarkollegiet, och fortsätter med ett öppet samtal kring temat.Det finns flera skäl att ha en god samsyn mellan olika examinatorer för examensarbeten. UKÄ betonar detta med önskvärd tydlighet.”När en handledare har gett klartecken till en uppsats bör det inte förekomma att examinatorn kräver mycket omfattande förändringar för att uppsatsen ska kunna godkännas. Tydliga kriterier för bedömningen och en kontinuerlig dialog mellan handledaren och examinatorn är exempel på åtgärder för att förhindra att sådana situationer uppkommer. En examinator är dock inte skyldig att sätta ett godkänt betyg bara för att handledaren har gett klartecken för uppsatsen.” (Rättssäker examination, tredje upplagan, 2017, sid 91).Även om handledare av examensarbeten inte deltar i betygsättning av de examensarbeten man är handledare till, är de värdefullt att det råder samsyn även bland handledare beträffande kvalitet i examensarbeten, tolkning av bedömningskriterier och hur handledarstödet bäst utförs.Vid institutionen för informatik har Ulrika H. Westergren i rollen som kursansvarig för examensarbeten på avancerad nivå och studierektor och P O Ågren i rollen som kursansvarig för examensarbeten på kandidatnivå och pedagogiskt ansvarig, initierat och genomfört tre projekt som syftar till att öka samsynen mellan dels examinatorer, dels handledare.Tre projek: Det första projektet innebar att öka samsynen bland examinatorer genom att inrätta betygsnämnder för examinatorerna. Detta projekt inleddes 2012 införa ett system där alla examensarbeten behandlas i en betygsnämnd bestående av 6-8 examinatorer. Varje examinator läser ca fem uppsatser, formulerar betygsmotiveringar utifrån explicita bedömningskriterier på en särskild bedömningsblankett och föredrar dessa inför betygsnämnden. Efter diskussion i betygsnämnden fattar respektive examinator sitt betygsbeslut. De övriga ledamöterna i betygsnämnden är inte delaktiga i själva beslutsfattandet, utan enbart under beredningen av betygsärendet. När betygsbeslut är fattat, skickas denna blankett till studenter och handledare, så att de informeras om både 80 betygsbeslut och motivering till betyget utifrån bedömningskriterierna. Betygsnämnder och deras arbetsformer är numera väl etablerat på såväl kandidatnivå som avancerad nivå.Det andra projektet innebar att öka samsynen bland handledarna. I institutionens pedagogiska handlingsplan för 2016 formulerades följande aktivitet: ”Under vårterminen 2016 utses ett lämpligt antal frivilliga handledare för examensarbeten på kandidatnivå som medges lite extra handledningsresurser för att pröva denna modell, dokumentera erfarenheterna och föra erfarenheterna vidare till hela kollegiet.” Modellen innebar att handledare parade ihop sig två och två och schemalade vissa handledningsmöten gemensamt med sina respektive studenter. Övriga handledningsmöten schemalades individuellt med studenterna. Projektet ledde till ett ökat erfarenhetsutbyte mellan handledare och till att studenterna fick återkoppling på sina texter löpande från både andra studenter och från ytterligare en handledare. Denna handledningsform har än så länge inte beslutats gälla generellt, utan baseras på frivilliga handledare.Det tredje projektet innebar en utveckling av att öka samsynen bland handledare. Utöver gemensam handledning med en annan handledare i föregående projekt, initierades vårterminen 2017 ett projekt som syftar till erfarenhetsutbyte mellan handledare för examensarbeten på kandidatnivå. Handledarna träffades parvis minst tre gånger under vårterminen för att utbyta erfarenheter kring handledning. Handledarna planerade innehållet i träffarna självständigt utifrån de behov de själva uppfattade. I en uppföljning av detta projekt framgår att samtalen rörde sig främst kring tre teman: strategier för handledning i olika situationer, beredskap inför handledningsprocessen och avstämning i form av att handledarna diskuterar studenternas arbeten under olika skeden av kursen.Resultat: Det första projektet, samsyn mellan examinatorer, har inte utvärderats systematiskt, men erfarenheterna från oss som är och har varit kursansvariga lärare och har deltagit i betygsnämnder, är att rättssäkerheten i de betygsbeslut som fattas efter en kollektiv diskussion är högre än helt individuella betygsbeslut. Vår erfarenhet är att bedömningsprocessen sker med stor respekt inför uppdraget. Examinatorerna är lyhörda inför betygsnämndens tolkningar av bedömningskriterier, och betygsnämnden är lyhörd inför den enskilde examinatorns läsning av examensarbeten. Flera examinatorer har muntligen uttryckt att de känner sig tryggare i sina betygsbeslut, när de fått tillfälle att diskutera sina bedömningar i betygsnämnden.Det andra projektet, parhandledning, utvärderades av såväl studenter som de handledare som deltog. Studenterna framställde olika kvaliteter: att det var värdefullt att få fler ögon på sitt material än den egna handledaren, att parhandledningsmötena var motiverande, att de fått värdefulla kommentarer vid parhandledning och att förväntningarna på examensarbetena tydliggjordes. Handledarna framställde andra kvaliteter: att det är ett bra sätt att skola in nya handledare, att det är värdefullt att kunna diskutera mer generella frågor vid parhandledning och mer specifika frågor vid individuell handledning och att det är värdefullt för studenterna att diskutera sina arbeten med andra än handledaren.Från det tredje projektet, erfarenhetsutbyte, uttrycker handledarna olika pedagogiska mervärden i den uppföljning som genomfördes. Bland annat att de får bekräftelse på den egna handledningen genom att man får inblick i en annan handledares process, de upplever en ökad trygghet att få samtala kring handledning med en kollega, de upplever att de får inspiration att förändra sin egen handledning i positiv riktning. Dessutom upplever främst de mindre erfarna handledare en ökad kunskap kring handledning genom att diskutera med en erfarnare kollega och de mer erfarna handledare upplever ett mervärde i att få tillfälle att utgöra ett stöd till en kollega.
|
|
| 8. |
- Ågren, Per-Olof, 1960-
(author)
-
Hur sker samverkan i utbildning?
- 2017
-
In: Universitetspedagogiska konferensen 2017. - Umeå : Universitetspedagogik och lärandestöd (UPL), Umeå universitet. ; , s. 82-83
-
Conference paper (pop. science, debate, etc.)abstract
- Inledning: Syftet med detta rundabordssamtal är att ta del av lärares erfarenheter om hur samverkansaktiviteter i utbildning planeras och genomförs, med målet att deltagarna i samtalet kan inspireras ytterligare beträffande samverkan i utbildning. Rundabordssamtalet genomförs i form av en inledande presentation av samverkansaktiviteter vid institutionen för informatik, och fortsätter med ett öppet samtal kring temat.Vid institutionen för informatik formulerades i den pedagogiska handlingsplanen för 2017 aktiviteten Kartlägga samverkansinslag på kurser och analysera mervärdet. Vi vet att många lärare har samverkansinslag på de kurser som ges i olika utbildningsprogram. Vad vi inte visste innan denna kartläggning var vilka samverkansformer som är mer framträdande än andra, vilket pedagogiskt mervärde lärarna upplever att samverkan ger och i vilken utsträckning samverkan är ett nödvändigt lärandestöd för att uppnå kursplanernas förväntade studieresultat.Genomförande: Kartläggningen avser kalenderåret 2016 genom att alla kursansvariga besvarade ett antal frågor i en enkät. Det sammanlagda antalet kurser som genomfördes vid institutionen på både kandidatnivå och avancerad nivå var 72 stycken. Av dessa innehöll 35 någon form av samverkansinslag. 34 av dessa 35 kurser gavs inom ramen för något utbildningsprogram. Endast en fristående kurs innehöll ett samverkansinslag. (Här ska sägas att i stort sett alla fristående kurser ges som nätkurser utan sammankomster, vilket påverkar möjligheten att organisera samverkansinslag.)Resultat 1: Samverkansformer som tillämpades: Bland lärarnas svar går det att urskilja tre former av samverkan som förekommer på institutionens kurser. Under vissa kurser förekommer fler än en samverkansform.Gästföreläsningar/gästhandledning/gästfeedback. Detta innebär att någon eller några personer från omgivande samhälle föreläser eller handleder studentgrupper eller ger återkoppling på studenters examinerande arbeten. Det innebär inte att dessa personer är problemägare eller delar av något studieobjekt som studenterna studerar. Dessa inslag förekommer på 16 av institutionens kurser.Problemägare i projektarbeten. Detta innebär att en organisation har ett uttalat problem eller en problemsituation som studenterna arbetar med under en kurs, där de förväntas leverera någon form av lösning på ett problem till organisationen i fråga. Dessa inslag förekommer på 14 av institutionens kurser.Empiriska studieobjekt/fallstudier. Detta innebär att studenterna söker upp lämpliga organisationer att genomföra datainsamling i form av intervjuer, enkäter eller 83 observationer för en uppgift som läraren har konstruerat. Organisationer i detta fall är inte problemägare, utan studieobjekt där inte någon specifik problemlösning förväntas av organisationen. Dessa inslag förekommer på 13 av institutionens kurser.Resultat 2: Pedagogiska mervärden: Ett flertal pedagogiska mervärden anges i lärarnas svar. Vissa kurser ger fler än ett pedagogiskt mervärde. Lärarnas utsagor har kategoriserats i tio olika pedagogiska mervärden. De presenteras i fallande ordning utifrån hur ofta de förekommer bland lärarnas svar.Motivation. Studenters motivation för sina studier ökar genom att arbeta med autentiska fall.Kunskap om praktik. Samverkan genererar jämförelser med praktik, praktisk konkretisering av kunskap samt praktisk tillämpning.Möte med arbetsliv. Genom att möta autentiska aktörer, lär sig studenter hur dessa resonerar i en arbetslivskontext.Forskarrollen. Genom samverkan med aktörer utanför akademin ges studenter möjligheter att reflektera över forskarrollen, särskilt vid examensarbeten på avancerad nivå.Förståelse för komplexitet. Genom att studera problemsituationer i organisationer ökar komplexitetsgraden jämfört med teoretiska studier.Bekräftelse av färdigheter. Samverkan ger studenter bekräftelse på färdigheter, genom att externa aktörer ger återkoppling på studentprojekt.Omsätta teoretisk kunskap. Genom samverkan tränas studenter i att omsätta teoretisk kunskap till praktisk nytta. Studenter blir därmed varse om värdet av teoretisk kunskap.Skarpt läge. Genom att presentera en skarp, autentisk situation upplever studenter ett behov av att skärpa sina prestationer.Bekräftelse av utbildningen. När externa aktörer bekräftar studenters arbete sker en direkt eller indirekt bekräftelse av utbildningens relevans.Utbyta kunskaper. Genom samverkan ges studenter träning i att utbyta kunskaper med människor utan specialistkunskaper. Problemägare i form av externa aktörer har ibland en annan utbildning än studenterna, vilket medför att studenterna måste anpassa sig till andra människors förkunskaper.
|
|
