| 1. |
- Özeren, Hüsamettin Deniz, et al.
(författare)
-
Role of Hydrogen Bonding in Wheat Gluten Protein Systems Plasticized with Glycerol and Water
- 2021
-
Ingår i: Polymer. - : Elsevier BV. - 0032-3861 .- 1873-2291. ; 232, s. 124149-
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Many biopolymers are stiff and brittle and require plasticizers. To optimize the choice and amount of plasticizer, the mechanisms behind plasticization need to be understood. For polar biopolymers, such as polysaccharides and proteins, plasticization depends to a large extent on the hydrogen bond network. In this study, glycerol-plasticized protein systems based on wheat gluten were investigated, in combination with the effects of water. The methodology was based on a combination of mechanical tests and molecular dynamics simulations (MD). The simulations accurately predicted the glycerol content where the experimental depression in glass transition temperature (Tg) occurred (between 20 and 30 wt.% plasticizer). They also predicted the strong water-induced depression in Tg. Detailed analysis revealed that in the dry system, the main effect of glycerol was to break protein-protein hydrogen bonds. In the moist system, glycerol was partly outcompeted by water in forming hydrogen bonds with the protein, making the glycerol plasticizer less effective than in dry conditions. These results show that MD can successfully predict the plasticizer concentration at which the onset of efficient plasticization occurs. MD can therefore be an important tool for understanding plasticizer mechanisms, even in a complex system, on a level of detail that is impossible with experiments.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Wulff, Sören, et al.
(författare)
-
Nationell Riktad Skadeinventering (NRS) Inventering av skador på ungskog 2022 i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtlands län
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under sommaren 2022 har SLU, på uppdrag av Skogsstyrelsen, genomfört en stickprovsinventering av tillstånd och skador på ungskog i norra Sverige inom programmet Nationell Riktad Skogsskadeinventering (NRS). Totalt inventerades 594 provytor i de fyra nordligaste länen. Provytorna är belägna i bestånd som slutavverkats under perioden 1983 – 2013, vilket motsvarar en areal på knappt 1,4 milj ha. Träd högre än 25 % av de 100 högsta barrträden per ha räknades och skadebedömdes på tre småytor (200 m2 ). Vissa skador bedömdes efter tröskelvärden medan andra, såsom törskatesvamp, registrerades så fort de kunde konstateras.Resultaten från inventeringen visar att det totala stamantalet ökar från norr till söder, 6500 i Norrbotten och 9250/ha i Västernorrland. Löv står för över hälften av stammarna i alla 4 länen. I genomsnitt fanns 2200 huvudstammar per hektar. I första hand valdes barrstammar, vilka står för 71 % av antalet. Den största delen av arealen har fler än 2000 huvudstammar per hektar (i genomsnitt 61% av arealen), varav Norrbotten har minst (53 %) och Västernorrland mest (71 %). Under 1000 stammar per hektar återfinns på 7 % av arealen, varav Västerbotten har minst andel (3 %) och Norrbotten störst andel (12 %). Knappt 40 % av alla huvudstammar har en skada. Vanligaste typen av skada är skador på stammen. För äldre stamskador är det svårt att spåra orsak till skadan, vilket gör att en stor del av de registrerade skadorna hamnar i gruppen okänd/annan skada. Viltskador dominerar bland de kända orsakerna till skada, framför allt hos tall. Sexton procent av all tall i ungskog har skador orsakade av älg. Färska skador av älg observeras på 9 % av tallstammarna. Knappt 15 % av alla skador är orsakade av svamp. Angrepp av törskatesvamp förekommer över hela området. Kraftigare angrepp ses i huvudsak i Norrbotten, där 5 % av tallen i talldominerade bestånd är angripen. Jämfört med motsvarande inventeringar för 10-15 år sedan visar årets inventering en tendens till kraftigare angrepp av törskatesvamp i Norrbottens kustland.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
