| 1. |
- Akselsson, Roland, et al.
(author)
-
Safety and Risk
- 2009
-
In: Work and technology on human terms. - 9789173650588 ; , s. 425-461
-
Book chapter (other academic/artistic)
|
|
| 2. |
- Akselsson, Roland, et al.
(author)
-
Säkerhet och risk
- 2008
-
In: Arbete och teknik på människans villkor. - 9789173650373 ; , s. 425-461
-
Book chapter (other academic/artistic)
|
|
| 3. |
- Bohgard, Mats, et al.
(author)
-
Fysikaliska faktorer
- 2008
-
In: Arbete och teknik på människans villkor. - 9789173650373 ; , s. 191-307
-
Book chapter (other academic/artistic)
|
|
| 4. |
- Bohgard, Mats, et al.
(author)
-
Physical Factors
- 2009
-
In: Work and Technology on Human Terms. - 9789173650588 ; , s. 191-306
-
Book chapter (other academic/artistic)
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Hellsten, Sofie, et al.
(author)
-
Halter av baskatjoner, fosfor och kväve i stubbar i Sverige, Finland och Danmark
- 2009
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Intresset för stubbskörd har ökat kraftigt på senare år, i takt med att efterfrågan på förnyelsebar energi ökat. Idag saknas det information om näringshalter i stubbar för att utröna effekten av stubbuttag på näringsbalans och försurning. Denna studie syftar till att ta fram ett större dataunderlag för halter i stubbar i Sverige, Finland och Danmark. Lokalerna representerar olika nedfallsnivåer, olika markförhållanden samt olika beståndsdata. Studien omfattar granstubbar från Sverige, Finland och Danmark, samt tall- och björkstubbar från Sverige. Följande näringsämnen ingick i studien: kväve (N), fosfor (P), kalcium (Ca), kalium (K), magnesium (Mg) och Natrium (Na). Resultaten indikerade att näringshalten i björkstubbar är högre jämfört med gran och tall. I Sverige och Finland noterades generellt sett högre näringshalter i stubbarna i södra delen av landet jämfört med norra delen, med undantag av fosfor. Näringshalterna är betydligt högre i stubbens och rötternas bark jämfört med veden. Halterna i rötterna ökade signifikant med minskad rotdiameter. För tallstubbarna i Jädraås noterades signifikant minskande näringshalter i stubbarna med åldern upp till 65 år för kväve, kalium, magnesium och fosfor. För Jädraås, som har den största representationen av ståndortsindex, noterades ökande halter med ståndortsindex för fosfor och kalium. Studien har medfört att dataunderlaget för halter i stubbar har ökat väsentligt vilket kan bidra till att minska osäkerheterna i beräkningar av näringsbalansen i skogsmark vid stubbskörd.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Nettelbladt, Anna, et al.
(author)
-
Luftföroreningar i skogliga provytor - Resultat till och med september 2005
- 2006
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- IVL mäter nedfall (deposition) av luftföroreningar, markvattenkemi och lufthalter på sammanlagt 108 provytor i Sverige (Krondroppsnätet) på uppdrag av luftvårdsförbund, länsstyrelser, Skogsstyrelsen och kommuner. Mätningarna i skogsytorna visar att svaveldepositionen har minskat kraftigt sedan mitten av 1980-talet när mätningarna startade, i takt med att utsläppen av svavel minskat. För kväve finns ingen tydlig trend i tiden, vilket beror på att kväveutsläppen har varit svårare att begränsa. Markvattenmätningarna uppvisar tydliga tecken på återhämtning med ökande pH och ANC samt minskande halter av oorganiskt aluminium på flertalet provytor i södra Sverige, samt även i viss mån i mellersta Sverige. Återhämtningen är dock inte lika snabb som minskningen i svavelnedfall, eftersom marken är ett trögt system med buffringsprocesser som förhindrar snabba förändringar. Halten nitratkväve har generellt varit låg, men det finns exempel på ytor, framför allt i sydvästra Sverige med högst kvävenedfall, där nitratkvävehalten ofta varit förhöjd. Miljökvalitetsnormerna för lufthalter av svavel- och kvävedioxid överskreds inte under det hydrologiska året 2004/2005. Halten marknära ozon under sommarhalvåret 2005 översteg däremot gränsvärdet enligt miljökvalitetsmålet 'Frisk luft' på alla lokaler utom två. Med hjälp av mätningar med provtagare under tak har en metod utvecklats för att uppskatta andelen torrdeposition i depositionen uppmätt på öppet fält, som är tänkt som ett mått på våtdeposition. Detta har lett till förbättrade modellberäkningar av våtdeposition. Modellerad deposition i skog är överskattad jämfört med uppmätt deposition via krondropp och fortsatta mätningar i skogsytor är därför viktiga. Ytorna i Krondroppsnätet klarade sig relativt bra vid stormen Gudrun, endast fyra provytor blev så svårt skadade att krondroppsmätningar inte kunde fortsätta. Det finns redan tecken på att stormen kommer att leda till ökad utlakning av kväve och därmed övergödnings- och försurningseffekter
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Pihl-Karlsson, Gunilla, et al.
(author)
-
För Blekinge Luftvårdsförbund. Övervakning av luftföroreningar i Blekinge län - mätningar och modellering. Resultat till och med september 2007
- 2008
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- På uppdrag av Blekinge Luftvårdsförbund har IVL mätt nedfall av luftföroreningar och markvattenkvalitet på olika platser i länet. Krondroppsnätet har sedan starten i Blekinge 1985 löpt i perioder och 2007 initierades ett nytt fyraårigt samarbetsprojekt. Denna rapport är den första enligt Program 2007. Grundtanken med Program 2007 är att utifrån depositions-, markvatten- samt lufthaltsmätningar ge kunskap om belastning av luftföroreningar och dess effekter på vegetation, mark och vatten. Mätningarna kompletteras med fördjupade modellberäkningar som ursprungligen baserats på en nationell nivå men som skalas upp till regionala nivåer. Den regionala fördjupningen inom Program 2007 omfattar miljökvalitetsmålen Bara naturlig försurning, Ingen övergödning och Frisk luft. Mätningarna visar att Blekinge tillhör ett utsatt område när det gäller nedfall av försurande svavel och kväve. Sedan mätningarna startade har nedfallet av svavel minskat betydligt. När det gäller kväve är det svårt att se tydliga förändringar. Årets mätningar visar på ovanligt lågt nedfall av både svavel och kväve, trots att nederbördsmängderna var höga under året. En tendens syns även till ökande nederbördsmängder de senare åren. Stormarna i januari syns främst i mätningarna genom förhöjda klorid- samt natriumhalter vid samtliga lokaler. Mätningar visar att markvatten från Blekinge bär spår av flera decenniers belastning av försurande ämnen. Genomgående noteras surt markvatten i kombination med låga halter av baskatjoner. Från Ryssberget och Hjärtsjömåla, med sina långa mätserier, finns indikationer på att trenden mot ökad försurning har brutits. Nitratkvävehalterna i markvattnet har generellt varit låga i länet, men den kraftiga förhöjningen efter avverkning i Kallgårdsmåla, upp till 25 mg/l, visar på mycket hög kväveackumulering i marken, som orsakats av högt kvävenedfall under lång tid. Modellberäkningarna för Blekinge visar att den kritiska belastningen för skogsmark överskrids på drygt 10 % av skogsmarken i länet med nuvarande deposition, men att om nedfallet sjunker enligt ett scenario baserat på hittills beslutade utsläppsbegränsande åtgärder (CLE-scenariet) kommer det inte att finnas något överskridande år 2020. Andelen försurade sjöar var enligt beräkningarna något över gränsen i delmålet år 2007 men under gränsen 2020, förutsatt att nedfallet minskar enligt CLE-scenariet. Kväveackumuleringen i skogsmark är högst i sydvästra Sverige, där kvävenedfallet är störst. I Blekinge är kväveackumuleringen mellan 6 och 9 kg per hektar och år, med högst ackumulering i de västra delarna. Detta innebär en risk för förhöjd kväveutlakning. De regionala modelleringarna som presenteras i denna rapportering var ett första försök att syntetisera mätningar och modellberäkningar i Bleking som berör Bara Naturlig försurning, Ingen övergödning och Frisk luft för att kunna ta ett samlat grepp om dessa frågor på regional nivå, framför allt med fokus på luftföroreningarnas påverkan. Kommande år bör modellansatserna utvärderas och utvecklas i samarbete mellan IVL, Länsstyrelserna och Luftvårdsförbunden, för att optimera resultatet för miljömålsuppföljning. Vidare bör resultaten från modelleringarna studeras mer i detalj, jämföras med mätningar från Krondroppsnätet och andra miljöövervakningsnät samt tolkas utifrån detta. Det är även önskvärt att studera tidsserierna för nedfall och framför allt markvattenkemi noggrant, för att kunna dra slutsatser om återhämtningsförloppet
|
|
