| 1. |
- Engström, Gunnar, et al.
(author)
-
Pulmonary function and atherosclerosis in the general population : causal associations and clinical implications
- 2024
-
In: European Journal of Epidemiology. - : Springer Nature. - 0393-2990 .- 1573-7284. ; 39:1, s. 35-49
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Reduced lung function is associated with cardiovascular mortality, but the relationships with atherosclerosis are unclear. The population-based Swedish CArdioPulmonary BioImage study measured lung function, emphysema, coronary CT angiography, coronary calcium, carotid plaques and ankle-brachial index in 29,593 men and women aged 50–64 years. The results were confirmed using 2-sample Mendelian randomization. Lower lung function and emphysema were associated with more atherosclerosis, but these relationships were attenuated after adjustment for cardiovascular risk factors. Lung function was not associated with coronary atherosclerosis in 14,524 never-smokers. No potentially causal effect of lung function on atherosclerosis, or vice versa, was found in the 2-sample Mendelian randomization analysis. Here we show that reduced lung function and atherosclerosis are correlated in the population, but probably not causally related. Assessing lung function in addition to conventional cardiovascular risk factors to gauge risk of subclinical atherosclerosis is probably not meaningful, but low lung function found by chance should alert for atherosclerosis.
|
|
| 2. |
- Alfredsson, Johan, 1974
(author)
-
Behovet av trygghet - barnlyrikens regressiva typologi och Hanne Bramness
- 2020
-
In: Nordisk samtidspoesi. Hanne Bramness' författarskap / Ole Karlsen og Hans Kristian Rustad (red.). - Oslo : Novus forlag. - 2387-452X .- 2703-8459. - 9788283900361 ; , s. 223-244
-
Book chapter (peer-reviewed)abstract
- Detta kapitel undersöker Hanne Bramness barnlyriska bok Vintersong (2014) utifrån ett främst anknytningsteoretiskt perspektiv. Frågor som diskuteras är poesins relation till det lilla barnets utveckling, såväl kognitivt, känslomässigt och socialt. Genom att de språkliga drag som vi kallar poetiska är bland de första som vi utvecklar som barn är de knutna till kroppsminnen av våra allra tidigaste känslor och relationer. Detta gör att poesin även senare i livet kan påminna oss om dessa minnen, och därmed också om de anknytningsmönster som formades där och då. Detta kommer särskilt tydligt till ytan i Vintersong, dels på grund av att relationer mellan diktjagets då och nu lyfts fram, dels genom att dikterna så tydligt använder sig av språkets klang- och rytmmässiga drag.
|
|
| 3. |
- Alfredsson, Johan, 1974
(author)
-
Den poetiska zonen och barnets rätt att till fullo delta i den barnlitterära processen
- 2020
-
In: En lag för barn. Kulturvetenskapliga perspektiv på barnrättskonventionen. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144137483 ; , s. 185-210
-
Book chapter (other academic/artistic)abstract
- Detta kapitel tar upp hur poesin i ett antal bilderböcker för barn bidrar till att förskjuta makten från en vuxenkonnoterad kontroll över boken och läsningen till barnets mer kreativt öppna och pragmatiska inställning till språket.
|
|
| 4. |
- Alfredsson, Johan, 1974
(author)
-
Den poetiska zonen. Poesins performativa potential i bilderböcker för barn : The Poetic Zone: The Performative Potential of Poetry in Picturebooks for Children
- 2021
-
In: Samlaren : tidskrift för svensk litteraturvetenskaplig forskning. - 0348-6133 .- 2002-3871. ; 142, s. 161-187
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- This article discusses how picturebooks for children can make use of poetry in order to empower child readers to bridge the asymmetric aetonormativity between child and adult inherent in the picturebook format. The article launches the concept of the poetic zone, springing from both epistemologically based poetry theory and norm critical theory. Two picturebooks are used as examples: Gro Dahle’s and Svein Nyhus’s Snill [What a Girl!], from 2002, and Lina Ekdahl and Emma Hanquist’s Vi smular vi härmar en gök [We Crumble We Imitate a Cuckoo], from 2016. Analyses of the poetic qualities of the two books show how they both pinpoint, and performatively empower, the child reader’s perspective. This takes place in the relationships between child and adult within the books’ plots, as well as in relation to the picturebook format. The poetic qualities that contribute in this sense concern both imagery, and rhythmical as well as auditory aspects of language.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Alfredsson, Johan, 1974
(author)
-
"I Really Don't Know Clouds at All" - diversitet, samtidighet och poesi
- 2021
-
In: Webbinariet "Att hitta ord för det otänkbara. Lyrik i brytningstider", arrangerat av Svenska Litteratursällskapet i Finland, 19 mars 2021 (online).
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- Denna presentation handlar om poesins möjlighet att erbjuda en annan väg framåt, i relation till den kristid vi lever i, som yttras sig i relation till klimat, till kommunikation, politik m.m. Poesins fokus på diversitet och samtidighet ger denna möljlighet, vilket i föredraget visas genom analyser av Cia Rinnes transmediala och flerspråkiga verk "Notes for Soloists/Sounds for Soloists" och Athena Farrokhzads "Sommar i P1" från 2014, betraktat som en poetisk performance.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Alfredsson, Johan, 1974
(author)
-
"'och mymlan flög / och mjölken for'. Barnläsarna och poesin i Tove Janssons bilderbok Hur gick det sen?" : "The Child Readers and Poetry in Tove Jansson's Picturebook The book about Moomin, Mymble and Little My"
- 2021
-
In: Barnboken. - : The Swedish Institute for Children's Books. - 0347-772X .- 2000-4389. ; 44
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Tove Jansson’s picturebook Hur gick det sen? Boken om Mymlan, Mumintrollet och lilla My (The Book about Moomin, Mymble and Little My) from 1952 is a book which makes use of its material aspects in many regards, employing the interactivity of the picturebook format to its maximum. Given the fact that it is written in verse, and is considered a classic by all means, it is surprising to find that the function that poetry plays within the book has been scarcely explored in prior research. By examining how the format of this particular picturebook guides the manner in which the child reader experiences it, and by studying the function of poetry within that framework, the article shows that poetry potentially plays a vital role in how child readers make sense of it. In particular, the role of poetry manifests itself as an opportunity for child readers to – at their own pace, and in their own manner – deal with the delicate balance between the attachmentseeking struggles of the anxious character of Moomin, on the one hand, and the exploratory individuation of the adventurous character of Little My, on the other. Through these examinations, the article demonstrates how the use of poetry can facilitate an emancipatory opportunity for child readers within picturebooks – and how this potential is ever-present within the format and the reading situation of picturebooks for children in general.
|
|
| 9. |
- Alfredsson, Johan, 1974
(author)
-
Poesins utökade lyssnande och dess möjligheter
- 2020
-
In: Svenskläraren. Tidskrift för svenskundervisning. - 0346-2412. ; 64:3/4-2020, s. 24-25
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- Rytmer, klanger och känslor är språkets ursprung. Vi lyssnar och tar till oss språk med såväl öronen, kroppen som hela vårt känsloregister. Det gör språket till ett effektivt medel för maktutövning. Men också för poetiskt uppror.
|
|
| 10. |
- Alfredsson, Johan, 1974
(author)
-
Poetiskt språk, makt och bemäktigande i bilderboksläsning
- 2024
-
In: Rum för läsning. Att arbeta med litteratur i förskolan : att arbeta med litteratur i förskolan / Kristina Hermansson, Anna Nordenstam (red.).. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144180489
-
Book chapter (other academic/artistic)abstract
- Kapitlet visar hur bilderboken kan pocka på att bli läst på ett visst sätt genom orden och hur de är sammansatta och grafiskt utformade på sidorna. I litteraturläsning är inte bara ordens innehåll väsentligt, utan också de poetiska dimensionerna: klanger, rim och språkmelodi. Genom att bejaka sådant som har med ljud att göra kan läsningen inte bara göras mer engagerande, utan också mer meningsfull för barnen. Artikeln visar genom två olika bilderboksläsningar hur en betoning på det poetiska i bilderböcker kan kopplas till frågor om bemäktigande, eller som det oftare kallas i dag empowerment. Även detta är förankrat i läroplanens mål, som betonar att barnen ska ges förutsättningar att både utveckla sin förmåga att ”tolka, ifrågasätta och samtala om” såväl texter som bilder, samt utveckla ”självständighet och tillit till sin egen förmåga” (Skolverket 2018, s. 14; s. 13)
|
|
