| 1. |
- Bonander, Carl, 1988-, et al.
(author)
-
Evidensbaserade åtgärder för cyklisters säkerhet : kunskapsöversikt
- 2013
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Att cykla förespråkas ofta av hälso-, miljö- och framkomlighetsskäl, men är samtidigt ett av de farligare transportmedlen utifrån ett skadeperspektiv. För att cyklismen ska kunna utvecklas hållbart krävs därmed även att fokus läggs på säkerhetsaspekten vid policybeslut som syftar till att öka cyklandet. Syftet med denna rapport är att återge en samlad bild av det vetenskapliga kunskapsläget när det gäller säkerhetsfrämjande åtgärder för cyklister.Cykelhjälmar är ett välbeforskat ämne inom detta område och evidensen pekar relativt entydigt att hjälmar ger ett bra skydd mot huvud- och hjärnskador. Vissa studier har även uppmätt en skyddande effekt mot ansiktsskador, men detta har på senare tid delvis ifrågasatts. En ytterligare aspekt som har belysts är om dagens mjukare cykelhjälmar ger ett lika bra skydd som hjälmar med hårdare skal, som var vanligare förr. Denna hypotes har hittills varken kunnat styrkas eller förkastas, bl a till följd av att man inte registrerar hjälmtyp inom sjukvården. Cykelhjälmslagstiftning är ett annat kontroversiellt ämne där det har hävdats att hjälmlagarna som infördes i Australien och Nya Zeeland på 1990-talet avskräckte människor från att cykla, med åtföljande negativ effekt på folkhälsan till flöjd av minskad motion. Ingen stark evidens för denna hypotes har hittats, och det verkar för övrigt som att cykelhjälmslagar har haft en reducerande effekt på antalet cykelrelaterade huvudskador i de länder som har lyckats implementera dem på ett sätt som faktiskt ökar hjälmanvändningen i populationen. Effekten förefaller dock kulturellt betingad, och skillnader i bötesavgift eller risken att bli bötfälld är troligtvis av stor betydelse. Utbildning och ekonomiska styrmedel kan fungera som alternativ till lagstiftning, men evidensen för att utbildning verkligen ökar hjälmanvändningen är svag. Gällande ekonomiska styrmedel pekar evidensen mot att gratis hjälmutdelning är det som fungerar bäst. Större satsningar på samhällsnivå verkar fungera bättre än hjälmprogram som inriktar sig på skolor.När det gäller åtgärder för trafikmiljön är evidensen inte helt entydig, men det verkar som att fysiskt separerade cykelbanor är att föredra framför cykelfält (ett fält för cyklister på vägen, avgränsas med en spärrlinje). Fysiskt separerade cykelbanor kan dock vara mer problematiska i väjningsreglerade korsningar, vilket kan bero på att bilister inte uppmärksammar cyklister på samma sätt som när ett cykelfält finns anlagt på sidan av vägbanan. Detta ökar behovet av säkra cykelöverfarter och när det gäller sådana förefaller förhöjda cykelöverfarter fungera bättre än färgmarkerade överfarter. Olycksrisken på kombinerade gång- och cykelvägar bör inte förväxlas med olycksrisken på cykelspecifika banor, och ytterligare forskning behövs för att avgöra effekten av kombinerade banor. Rondeller verkar vara problematiska för cyklister om det inte finns en fysiskt separerad cykelbana i anslutning till dem. Övriga åtgärder som har uppvisat en positiv effekt är belysning på landsbygdsvägar, refuger i bostadsområden och dynamiska hastighetsskyltar i skolzoner.Intressant nog ser det ut att finnas få studier som har försökt mäta effekten av synbarhetsökande medel (t.ex. reflexer) med tillförlitliga utvärderingsmått (skaderisk eller olycksrisk). Att montera varselljus på cykeln som går igång automatiskt och inte kan kontrolleras av cyklisten verkar dock minska risken för kollisionsolyckor under dagtid.Även allmän cykelsäkerhetsutbildning i skolar har undersökts. Av de få studier som använt tillförlitliga utvärderingsmått har ingen kunnat uppvisa en positiv effekt. Fler studier behövs för att bedöma effekten av sådana åtgärder innan utbildning kan rekommenderas med starkt vetenskapligt stöd.
|
|
| 2. |
- Bonander, Carl, et al.
(author)
-
Säker cykling : Vägledning för systematiskt cykelsäkerhetsarbete i lokalsamhället
- 2014
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Cyklismen får en allt viktigare roll i det hållbara transportsystemet. Att cykla förespråkas av hälso-, miljö- och framkomlighetsskäl, men är samtidigt ett av de farligaste färdsätten utifrån ett personskadeperspektiv. Lokala strävanden mot ökat cyklande måste ta säkerhetsaspekten i beaktande om dessa satsningar ska bli lyckade. Enligt målet för trafiksäkerhet i regeringens proposition "Mål för framtida transporter" (prop.2008/09:93) ska antalet döda halveras och allvarligt skadade i trafiken minskas 25 procent fram till år 2020. För att kunna uppnå detta behövs satsningar både nationellt som lokalt. På nationell nivå finns möjlighet att arbeta med övergripande och generaliserbara trafiksäkerhetsproblem, medan det på lokal nivå finns unika möjligheter att identifiera och åtgärda olycksdrabbade platser.I SKL:s trafiksäkerhetshandbok "Trafiksäkra staden" (Sveriges Kommuner och Landsting 2013), presenteras ett systematiskt sätt att arbeta med trafikskadedata på kommunnivå. Utgångspunkten i handboken är att analysera den lokala skadebilden och sätta igång en systematisk process med verksamhetsövergripande samarbete och kontinuerlig förbättring. Den nu föreliggande vägledningen är tänkt att fungera som ett komplement till SKL:s metodhandbok, med fokus på identifiering och analys av särskilt skadedrabbade platser i lokalsamhället.Denna vägledning är tänkt att utgöra ett stöd för det lokala cykelsäkerhetsarbetet mot bakgrund av i lokala förutsättningar och problem. Utgångspunkten är att ta tillvara faktaunderlag som ofta finns tillgängliga lokalt, i kombination med annan lokal kunskap. Dessa underlag kan sedan nyttiggöras vid beslut om utformning av trafikmiljöer. Genom att systematiskt studera och sammanställa uppgifter om olyckor finns möjlighet att hitta typiska olycksmönster eller farliga platser inom en avgränsad befolkning eller geografiskt område. Denna kunskap kan sedan användas vid planering av nya trafikmiljöer, som underlag för löpande trafiksäkerhetsarbete i befintliga miljöer, samt vid utvärdering av satsningar syftande till ökad säkerhet.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Gustavsson, Johanna, 1972-, et al.
(author)
-
Preventing fall injuries among elderly by shock absorbing flooring
- 2012
-
In: Injury Prevention. - : BMJ. - 1353-8047 .- 1475-5785.
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- Background. Within nursing homes, the fall-related fracture incidence rate is between 5 and 10 %. For those living in nursing homes there are limited options for active fall injury prevention, due to physical impairments and diseases. Instead, passive fall injury prevention is a more realistic alternative. Shock absorbing flooring has been suggested as a potential passive safety measure for this group of individuals.Aims/Objectives/Purpose. To evaluate the fall injury reducing effect of shock absorbing flooring in a nursing home setting in Sunne, Sweden.Methods. The study is case controlled, with the shock absorbing flooring installed on one ward with a maximum of 12 residents and the other 5 wards are controls. The total number of residents including control wards is approximately 60. Baseline measurements are made with estimates of the risk of falling as well as the risk of fall-related injury.Results/Outcome. After one year, there has been 22 falls on the shock absorbing flooring, with no resulting injury compared to 130 falls and 4 fractures on the control wards. An unexpected finding is that the acoustic environment has improved considerably, creating a calmer environment for the elderly.Significance/Contribution to the field. To our knowledge, this is the first time a shock absorbing flooring has been tested and evaluated as a means of injury preventionin a nursing home. Although this is a pilot study, it contributes towards improved passive safety for this frail group of elderly.
|
|
| 6. |
- Gustavsson, Johanna, 1972-, et al.
(author)
-
Stötabsorberande golv som fallskadepreventiv åtgärd – resultat efter ett år
- 2012
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- I april 2011 lades ett stötabsorberande golv, framtaget för att förhindra skador vid fall, in på ett särskilt boende i Sunne kommun. Sedan 1 oktober 2011 har data om fallhändelser samlats in för att följa upp effekter av golvet. Det som undersöks är konsekvenser av fall på olika golvunderlag samt om risken att ramla påverkas.Under den tid som studien pågått (12 mån) har 21 fall registrerats på det stötabsorberande golvet, ingen har skadats sig allvarligt och en har skadats lindrigt som en följd av dessa fall. På övriga golvytor med fler boende har 156 fall registrerats, varav fem lett till fraktur och 30 till lindrig skada. Resultaten hittills tyder på att golvet kan ha den eftersträvade effekten.Det stötabsorberande golvet bidrar också till en dämpad ljudnivå vilket personalen upplever som positivt.
|
|
| 7. |
- Gustavsson, Johanna, 1972-, et al.
(author)
-
Säker cykel : Faktabaserad prevention av cykelskador i samhället
- 2014
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- SammanfattningAtt cykla är hälsosamt och miljövänligt, men tyvärr också ganska farligt. Även om forskning tyder på att hälsovinsterna överstiger skaderiskerna, krävs åtgärder för att minska de cykelrelaterade skadorna i samhället.Genom att studera och sammanställa uppgifter om olyckor som hänt finns möjlighet att hitta utsatta grupper, typiska olycksmönster eller farliga platser inom en avgränsad befolkning eller geografiskt område. Denna statistikrapport använder sig av data som insamlats av hälso- och sjukvården och polisen i Värmland inom datasystemet STRADA (Swedish Traffic Accident Data Acquisition) kring cykelskadade i Karlstads kommun mellan 2007 och 2011. Mellan dessa år skadade sig 857 cyklister så pass allvarlig att de var tvungna att uppsöka akutmottagningen på Centralsjukhuset i Karlstad.Cykelskador inträffar oftare under sommarhalvåret, mellan klockan 14.00 och 21.00 samt på fredagar. Män är något mer representerade i hela skadebilden och åldrarna 10-14 och 40-65 år är överrepresenterade.Trots lagliga krav var det en stor andel av 10-14 åringarna som inte bar hjälm vid skadetillfället (flickor; 60 procent och pojkar; 45 procent).Geografiskt följer cykelolyckorna i Karlstads kommun befolkningstätheten i stora drag, men särskilda kluster kan identifieras på vissa platser och sträckor som därmed framstår som särskilt olycksdrabbade. Bland annat syns anhopningar av olyckshändelser kring ett antal broar och tunnlar och på dessa platser behöver djupare olycksanalyser genomföras. Rapporten ger också exempel på hur statistiken kan användas för att utvärdera gjorda trafiksäkerhetsförbättringar.
|
|
| 8. |
- Karlsson, Johanna, 1973, et al.
(author)
-
Pneumococcal vaccine responses in elderly patients with multiple myeloma, Waldenstrom’s macroglobulinemia, and monoclonal gammopathy of undetermined significance
- 2013
-
In: Trials in vaccinology. - : Elsevier BV. - 1879-4378. ; 2, s. 31-38
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Background Vaccination with the 23-valent pneumococcal polysaccharide vaccine (PPV) has been recommended for elderly patients with B cell malignancies and dysfunctions because of their enhanced susceptibility to pneumococcal infections. More recent recommendations advocate the use of conjugate pneumococcal vaccines. Methods We compared responses to single dose vaccination with either PPV or the 7-valent pneumococcal conjugate vaccine (PCV7) in fifty-six patients ⩾60 years with a diagnosis of multiple myeloma (n = 24), Waldenstrom’s macroglobulinemia (n = 15) and the non-malignant B cell disorder monoclonal gammopathy of undetermined significance (MGUS) (n = 17), and 20 age-matched controls. Serum was collected prior to vaccination and 4–8 weeks later, and analyzed for IgG antibody levels to pneumococcal serotypes 4, 6B, 9V, 14, 18C, 19F, and 23F by ELISA. Functional antibody activity towards pneumococcal serotypes 4 and 14 was measured using an opsonophagocytic killing assay (OPA). Results All patient groups had lower pre-vaccination IgG antibody and OPA titers to the investigated serotypes compared to the healthy controls. Following vaccination, myeloma patients responded with significant IgG titer increases to 1/7 serotypes and OPA titer increases to 1/2 serotypes. Corresponding IgG and OPA vaccine responses were 3/7 and 0/2 for Waldenstrom patients, 4/7 and 1/2 for MGUS patients, and 4/7 and 2/2 for the healthy controls, respectively. Notably high antibody levels without corresponding OPA titers were seen among a few myeloma patients indicating the presence of non-functional antibodies. Neither of the two vaccines elicited significantly higher serotype-specific IgG concentrations, OPA titers or antibody fold increases in any of the study groups. Hypogammaglobulinemia and ongoing chemotherapy were associated with poor vaccine responses in a multivariate analysis. Conclusion Our findings confirm that B cell malignancies and disorders among elderly patients are associated with suboptimal responses to pneumococcal vaccination. Single-dose PCV7 was not shown to be superior to PPV.
|
|
| 9. |
|
|
