| 1. |
- Andersson, Joakim, 1974-
(författare)
-
Skilda världar : Samtida föreställningar om kulturarvsplatser
- 2008
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kulturarvsplatser kan betraktas på olika sätt av olika människor. Samtidigt finns kol-lektiva föreställningar om hur en kulturarvsplats bör förstås. Mellan dessa utgångs-punkter sker förhandlingar om kulturarvsplatsens betydelse och värde. Syftet med studien är att förstå hur en plats, institutionellt utpekad som kulturarv, används och iscensätts genom mångsidiga och korsande praktiker, både via media och på plats.Två fall undersöks som har olika inriktningar men båda inom svensk kulturmiljö-vård: kulturreservatet komministerbostället Råshult i sydvästra Kronoberg i Småland som är botanikern Carl von Linnés födelseplats och den publika uppdragsarkeologiska verksamheten i Slättbygdsprojektet i västra Östergötland. Frågorna berör vilka arenor medieringen sker, dess tematik/innehåll, iscensättningen av kulturarvet samt hur besö-karna uppfattar sitt besök av platsen och de strategiska aktörernas visioner för platsen. Metodiskt följs en tänkt besökares väg till kulturarvsplatsen och faktiska besökare vid platsen.Både i slättbygdens undersökningsrum och vid Linnés Råshult synliggörs den kollektiva föreställningarna som huvudsakligen en vetenskaplig studieplats och en skattkammare för särskilt värdefulla ting. Besökarna lyfter dock fram de sociala aspekterna av besöket. Besökarens tolkning existerar och konkurrerar med andra bilder av platserna. Det saknas dock arenor som synliggör och sätter dessa i förbindelse med de strategiska aktörerna, trots mycket offentligt tal om demokratisering av kulturarvs-processerna under senare år. Olika materials bilder har på så sätt lagts jämte varandra för att synliggöra dynamik, förhandling, konkurrens och bristande dialog kring en plats.
|
|
| 2. |
- Andersson, Joakim, 1974-, et al.
(författare)
-
Uppdragsarkeologins publika sida. Slättbygdsprojektet
- 2005
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- De arkeologiska utgrävningarna är den historiska forskningsinstitution som är starkast reglerat i lag, tilloch med fastare än historieämnets plats i skolundervisningen. Om en exploatör vill utnyttja mark där fornminne finns är det ett ovillkorat krav att platsen ska grävas ut och resultaten dokumenteras.I tider avexpansion för bebyggelse och infrastruktur utvecklas därför institutionerna kring de arkeologiskautgrävningarna.Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Öst, har tillsammans medÖstergötlands länsmuseum bedrivit ett uppdragsarkeologiskt projekt kallat Slättbygdsprojektet under åren2000-2005. Som en del av projektet ingår uppdraget att förmedla resultaten av undersökningarna tillallmänheten i olika former. En av ambitionerna är att i Agenda kulturarvs anda bedriva förmedling somfaller under begreppen demokratisering, delaktighet, tillgänglighet och dialog.Det är dennakunskapsförmedlings ramar, förutsättningar, historik, utförande och innehåll som kontextualiseras ochstuderas i den föreliggande rapporten.UV etablerades i Linköping under sent 60-tal och arbetade med stadens utbyggnad samt E4:ansdragning genom länet. Nya grävmetoder gjorde att fynd och samhällsprocesser (boplatser) under markytan upptäcktes. Detta förändrade både kunskapsbild och grävpraktik. Under slutet av 80-taletintensifieras verksamheten och ett eget lokalkontor för UV etablerades. Samtidigt har man menat attutrymmet för bearbetning, analys och synteser har varit för litet. Man kan ändå konstatera att antaletskrifter och andra informationsinsatser varit omfattande. Trots de ur vetenskaplig synvinkel, godtyckligaincitamenten till grävningar som exploateringarna utgör, har man sökt ge en sammanfattande bild avforskningsläget och prioritera de mest intressanta vetenskapliga problemen som en vetenskaplig ram för dokumentationen.Till det kommer en höjd ambitionsnivå för de publika insatserna, förmedlingen.Ambitionsnivån kring dokumentationerna har alltså under 1990-talet ökat både åt det publika och detvetenskapliga hållet.På 2000-talet är det dels utgrävningarna i Norrköping, dels längs järnvägssträckningen Mjölby-Motalasom står för de stora insatserna. Västra Östergötland är en av de mer fyndrika regionerna i länet ochSlättbygdsprojektet presenterar uppläggningen för detta. I jämförelse med den Vetenskapligaverksamhetsplanen från 2000 trycker man än mer på förmedlingen av kunskapen längs en lång rad olikainsatser.
|
|
