SwePub
Sök i SwePub databas

  Extended search

Träfflista för sökning "WFRF:(Arvidsson Klas) srt2:(2020-2023)"

Search: WFRF:(Arvidsson Klas) > (2020-2023)

  • Result 1-4 of 4
Sort/group result
   
EnumerationReferenceCoverFind
1.
  • Arvidsson, Håkan, 1962-, et al. (author)
  • Användning av begreppet bergtyp i Sverige : delrapport 1 för ny klassificering av bergtyp i Sverige
  • 2022
  • Reports (other academic/artistic)abstract
    • Idag klassificeras bergtyp i tre klasser med hjälp av provningsmetoden kulkvarn (under 18, 18–30 eller över 30 procent). Sedan 2004, då Sverige började följa europeiska produktstandarder (SS-EN) har inte kulkvarn använts som kravparameter för de flesta materialapplikationer med krav på ballast vid byggande. Projektet går ut på att försöka förnya definitioner och gränser för olika nivåer för klassificering av berghållfasthet. Metodiken för att definiera bergtyp ska gärna vara någorlunda lättillgänglig. I denna, första, delrapport redovisas hur begreppet bergtyp används i Sverige. Det har undersökts i krav- och upphandlingsdokument samt hur och i vilken omfattning branschens aktörer använder begreppet (bergtyp). Ett antal av personer med olika roller som konsulter, beställarombud, myndigheter, laboratorier och lärosäten har svarat på enkät eller intervjuats. AMA Anläggning 20 är det kravdokument som främst använder begreppet bergtyp. Sedan finns det en del andra dokument som gör hänvisningar till AMA Anläggning och därigenom indirekt använder begreppet. Förutom för vissa konsulter och vissa på Trafikverket är intresset och användandet generellt lågt av begreppet bergtyp. Intresset är större för ett nytt system av bergtyp än det är för det nuvarande bland de som har lämnat svar. Där efterfrågas också ofta ökad användbarhet.
  •  
2.
  • Arvidsson, Håkan, 1962-, et al. (author)
  • Bergklassificering för anläggningsändamål i andra länder : delrapport 2 för ny klassificering av bergtyp i Sverige
  • 2022
  • Reports (other academic/artistic)abstract
    • Idag klassificeras bergtyp i tre klasser med hjälp av provningsmetoden kulkvarn (under 18, 18–30 eller över 30 procent). Sedan 2004, då Sverige började följa europeiska produktstandarder (SS-EN), har inte kulkvarn använts som kravparameter för de flesta materialapplikationer med krav på ballast vid byggande. Projektet går ut på att försöka förnya definitioner och gränser för olika nivåer för klassificering av berghållfasthet. Metodiken för att definiera bergtyp ska gärna vara någorlunda lättillgänglig. I denna, andra, delrapport redovisas hur bergmaterial klassificeras i andra länder. Det har undersökts genom att studera nationella och europeiska standarder som berör materialklassificering. Många nationella klassificeringar har erhållits genom förfrågningar till projektgruppens kontakter och bland kontakternas kontakter. Svaren från kontakter har bestått av nationella standarder/kravdokument/handböcker etcetera. Dessa har bifogats eller skickats som sammanfattningar i e-post i form av text och/eller tabeller. Klassificering i de standarder som studerats har inga tydliga eller självklara förslag med motsvarande syfte som vårt (Sveriges) system med bergtyp. Principen för det franska/belgiska klassificeringssystemet är tilltalande men nivåerna bör nog ses över för svenska förhållanden och användningsområden. Deras system bygger på micro-Deval, Los Angeles och polervärde. Polervärde är inte något vi behöver ta fasta på i Sverige. Det är en egenskap som testas endast för slitlager. Men att använda laboratoriemetoder som är vanliga i Sverige, som micro-Deval och Los Angeles, är tilltalande. Ett riktvärde för summan (maximi- eller minimivärde) av valda egenskaper är också intressant
  •  
3.
  • Arvidsson, Håkan, 1962-, et al. (author)
  • Bergtypsklassificering i Sverige : förslag på nytt system
  • 2023
  • Reports (other academic/artistic)abstract
    • Projektet ska föreslå ett nytt system för bergtypsklassificering för användning i Sverige. Syftet med projektet är att ta fram underlag till ett klassificeringssystem för bergmaterial i bergtyper utifrån dess användbarhet vid anläggningsbyggande. Det nya systemet är tänkt att ersätta dagens system med indelning i bergtyp efter kulkvarnsvärde. Systemet ska bygga på egenskaper definierade av provningsmetoder som är beskrivna i europeiska metodstandarder. Klassificeringssystemet ska både bedöma bergmaterialets nötningsegenskaper och dess hållfasthetsegenskaper (motstånd mot krossning). Den metodik som använts i projektet är enkäter och intervjuer med aktörer i branschen samt studier av krav- och upphandlingsdokument för att reda ut hur användning av nuvarande (år 2022) klassificeringssystem används och vilka behov som finns. Omvärldsbevakning har gjorts i andra länder (i huvudsak Europa) för att få ny kunskap och inspiration till ett nytt klassificeringssystem. Analys av bergmaterialsdata har gjorts för att se på relevanta samband och för att se på konsekvenser av hypotetiska klassificeringssystem inför fastställande av nya nivåer. Inom detta projekt finns mer än 2 000 dataposter av bergmaterial. Dataposterna består av petrografisk beskrivning, resultat från kulkvarn, micro-Deval och Los Angeles-tester. Data har analyserats för att beräkna en generell korrelation mellan micro-Deval och kulkvarn. Det föreslagna systemet har mest påverkan på främst spröda graniter som kan komma att klassificeras sämre än i tidigare bergtypsklassificeringssystem. Detta projekt föreslår ett nytt klassificeringssystem som bygger på provning av nötning och hållfasthet, micro-Deval (MDE) och Los Angeles (LA). Klassificeringsnivåerna är grundade efter förmodad användbarhet för olika anläggningsmaterial.
  •  
4.
  • Kjellsdotter Ivert, Linea, 1980-, et al. (author)
  • Energieffektiv sista milen-distribution av dagligvaror genom nya samverkansmodeller
  • 2022
  • Reports (other academic/artistic)abstract
    • E-handeln av dagligvaror innebär en ökad service och tillgänglighet för konsumenter men även utmaningar för företag som behöver anpassa sina logistiksystem till nya marknadsbehov. Framför allt är det den sista milen, det vill säga sträckan från att order plockas till att den levereras ut till konsument eller utlämningsställe, som påverkas av e-handeln. Dessa transporter är idag inte effektiva, varken från ett kostnadsperspektiv eller från perspektivet energieffektivitet. Syftet med förstudien ”Energieffektiv sista milen-distribution av dagligvaror genom nya samverkans[1]modeller” (ELLA) är att generera ny kunskap för utveckling av logistiklösningar som möjliggör för energieffektiva sista milen-transporter i olika kontexter. Metoder som använts är litteraturstudier, intervjustudier med nitton organisationer och företag inom dagligvaruhandeln samt en workshop med dagligvaruhandlare, boxleverantörer, transportörer och forskare. I rapporten identifieras nio logistiklösningar med stor potential för energieffektivisering som kategoriserades i tre huvudgrupper; 1) transporter (dvs. hur transporten organiseras), 2) utlämning (dvs. hur utlämningen sker), och 3) fordon (dvs. vilket fordon som används vid leveransen). Logistiklösningarna som betraktas mer i detalj är; samlastning, mikroterminaler, justeringar av servicenivåer, standardiserade förpackningar, utlämningsställe vid högtrafikerade platser, lastcykel, ellastbil och ”glassbil”. De nio logistiklösningarna har utvärderats med hjälp av olika mått på energieffektivitet såsom lastkapacitet, fyllnadsgrad, km/stopp, stopp/rutt och CO2 utsläpp. Logistiklösningarna har även analyseras utifrån vilka kontexter som de är lämpliga att använda i och vilka aktörer som behövs för att implementera lösningen.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Result 1-4 of 4

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Close

Copy and save the link in order to return to this view