| 1. |
- Bülow-Hübe, Helena, 1964-, et al.
(author)
-
Nuläge termisk komfort : en kunskapssammanställning
- 2022
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Boverket ser ett behov av en kunskapssammanställning kring nuläget inom termisk komfort i Sverige för att ha en så bred och korrekt förståelse som möjligt för vem branschen är, vilka regler som tillämpas, var det finns kunskapscentra och vilka utvecklingsbehov som behöver stödjas för att branschen ska kunna ta större ansvar.Några faktafrågeställningar som vi författare noterat och som kan vara värda att kartlägga ytterligare:Metoder att simuleraKlimatdata för analyser och simuleringarBetydelsen av värmeöarÅtgärder för att minska värmelaster på byggnaderörbereda plats i byggnader för komfortkylaRisker med fukt och påväxt vid komfortkylaPrioriterade rum för termisk komfortUpplåtelseformers inverkan, utsatta grupper och lokala reglerVädring och fläktarPrioritera passiva åtgärderPortabel luftkylning/komfortkylaTillsyn och bygglovKrav som inte är samordnade (energi, dagsljus, buller, etc.)VarningssystemFörhoppningen är att kartläggning av termisk komfort ska bidra till kunskapsspridning om bransch, aktörer, teknik, system, konstruktion, kontroller, drift och underhåll samt forskning och utveckling.
|
|
| 2. |
- Bülow-Hübe, Helena, 1964-, et al.
(author)
-
- 2022
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Denna kunskapssammanställning över bland annat regelverk, vägledningar och frivilligakrav för ljus, dagsljus, solljus, utblick och belysning visar att det finns många verktyg attta hjälp av för att styra kvaliteten inom området. Det är viktigt med robusta lösningar försådant som inverkar på människors hälsa.Vid stadsförtätning och maximering av markanvändning finns en risk att dagsljusnivåer ibefintliga byggnader minskar kraftigt. Många nya stadsdelar byggs med så hög täthet attdagsljustillgången inte lever upp till dagens krav i alla vistelserum. Kvantitativadagsljuskraven fungerar som en garant för att trender att rationalisera bort tillgång tilldagsljus och utblick inte drivs alltför långt.Det finns inslag i moderna byggprojekt som bidrar till lägre energianvändning somsamtidigt leder till lägre dagsljusinsläpp. Minskad fönsterarea ger som konsekvensminskad dagsljusnivå vilken i sin tur får följden att elektrisk belysning måste tändasoftare, särskilt på lägre våningar. Dagsljus är en fri/gratis ljus- och energikälla, sombidrar till resiliens vid elavbrott.Elektrisk belysning är ett relativt nytt fenomen. Glödlamporna och lysrören uppfannsomkring 1880 respektive 1930 dvs. för mindre än 150 år sedan. Före dessa uppfinningarvar alla byggnader belysta av dagsljus och byggplanerna och stadsplaneringen ritadesnoggrant för att säkerställa god tillgång till dagsljus.Med dagens energi- och elkris är det värt att poängtera att en av de viktigasteenergikällorna (dagsljus) och också styr tidsanpassning och påverkar utvecklingen avalla arter på jorden, inklusive människor, ända ner till cellnivå. Ny forskning publicerasvarje månad som visar hur varje band av den elektromagnetiska strålningen - från UVtill infraröd - är kopplad till dygnsrytmen och att dygnsrytmen är allmänt grundläggandeför hälsa.Det är viktigt att byggbranschen håller sig ajour med pågående medicinsk forskning omcirkadiska cykler och hur dagsljus, solljus, utblick och belysning på verkar hälsa.Nya rekommendationer kommer allt tätare.Många av de byggtekniska åtgärder som används för att reducera buller påverkardagsljustillgång och till en viss del även utblick negativt. Vid tekniskt samråd är det inteovanligt att akustikkrav väger tyngre än kraven på dagsljus samt utblick.Några av de senaste trenderna i utformningen av nya byggprojekt har lett till reduceradedagsljusnivåer inomhus (t.ex. oregelbunden och asymmetrisk placering av fönster,mörka fasadmaterial, avskärmning via fasadelement).Elektrisk belysning inomhus behöver utformas för att underlätta seendet, dvs. utanflimmer och bländning. En god visuell miljö minskar mängden ögonbesvär, huvudvärk,muskel och ledbesvär och kan påverka prestationsförmåga och produktivitet på ettpositivt sätt.I detaljplaner fastställs förutsättningarna för exploateringsgraden. Byggnadersmöjligheter att uppfylla krav på ljus, dagsljus, solljus och utblick ska prövas.Vid framtagande av detaljplaner är det därför viktigt att se till att kraven är möjliga attuppfyllas. Idag finns många verktyg som också lämpar sig för tidiga skeden, men det ärinte alltid som de tillämpas eller att exploateringsgraden anpassas till resultaten i destudier som görs. Vid hantering först vid startbesked är projekteringsarbetet långtframskridet och anmärkningar skulle få stora konsekvenser.När alla rum i kritiska lägen kontrolleras i projekteringen är det vanligt med avvikelserfrån kraven på dagsljusfaktor. En del kan lösas på ritbordet men inte allt. Ibland ärförutsättningarna för svåra och det går inte att hitta lösningar som tillgodoser alla krav.Djupa rum ger svårare förutsättningar än grunda rum, eftersom ljuset avtar kraftigt medavståndet från fönstret.I en tätt byggd stad har inte alla samma möjlighet att välja boende – högst upp i huseteller i gathuset där dagsljuset flödar. Mycket få föredrar mörkare bostäder men många ärberedda att kompromissa bort dagsljustillgången för att få tillgång till stadens puls.Dagsljus ska inte bara vara en lyx som privilegierade kan unna sig, det ska vara entillgängligt för alla.I tätbebyggda kvarter är det ofta en utmaning att efterleva regelverket. Dagsljuset i Sverige är relativt svagt, och lågt stående sol, dessutom ofta skymd av omgivandebyggnader, ger långa skuggor. Historien visar att svenska städer kan förse alla boendemed ljusa bostäder men om förtätandet fortsätter enligt samma mönster som tidigare såmåste både lagstiftare och planaktörer ha verktyg att förstå dess begränsningar.Misslyckas planeringen av framtidens städer finns en risk att hälsa och välmående för desom bor i den attraktiva kvartersstaden i all mening äventyras.Folkhälsomyndigheten och Arbetsmiljöverket utgår från att brist på dagsljus kan genegativa effekter för hälsan. Uppskattningsvis 80 % av levnadstiden spenderas inomhus.Det är en av anledningarna att miniminivåer för dagsljus i vistelserum är nödvändiga ibyggregler.Dagsljusfaktorn är ett bra mått för att bedöma tillgången av dagsljus. Dagsljusfaktornbeskrivs i en nyare standard där den bedöms över en yta och inte i en punkt.BBR hänvisar till föråldrade metoder. Ett kvantitativt dagsljuskrav säkerställer attvistelserum erhåller tillräckligt med dagsljus för att inte riskera människors hälsa.Byggnadens gestaltning får inte riskera människors tillgång till ett hälsosamtdagsljusinsläpp.
|
|
