| 1. |
- Alm, Fredrik, 1971-
(author)
-
Uttryck på schemat och intryck i klassrummet : En studie av lektioner i skolor utan timplan
- 2010
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- Syftet med föreliggande avhandling är att studera användning och förekomst av lektionsbeteckningar på scheman i skolor utan en nationellt fastställd timplan, samt belysa hur elever upplever de lokala val som görs vad gäller vissa av dessa lektionsbeteckningar. Den teoretiska referensramen har sin grund i didaktikens selektionsfråga och kommunikationsfråga, och Bernsteins båda begrepp klassifikation och inramning. Avhandlingen består av två delstudier. I delstudie I analyseras, såväl kvalitativt som kvantitativt, 326 scheman från 33 skolor som på försök arbetar utan timplan. 163 scheman från skolor med timplan har analyserats i jämförande syfte. I delstudie II genomförs tio gruppintervjuer med totalt 41 elever kring tre typer av icke ämnesrelaterade lektionsbeteckningar (lagtid, verkstad och mentorstid), som är vanligt förekommande på elevers scheman. I avhandlingen visas att en mängd schemabeteckningar (170 stycken) används för att beskriva vad elever och lärare ämnar ägna sig åt. Utöver traditionella ämnen, schemaläggs arbetsmetoder, gruppbaserad tid, skriv- och lästid, social samspelstid, rekreationstid samt lektioner där eleverna involveras i val, planering och utvärdering. Den här typen av alternativa schemabeteckningar används i signifikant större utsträckning i skolorna utan timplan och i de tidigare årskurserna. När skolorna utan timplan använder alternativa beteckningar leder det huvudsakligen till schemapositioner med svagare inramning och svagare klassifikation, samt en förskjutning från innehåll mot metod/form. Eleverna upplever att lektionerna med svagare inramning och klassifikation har ett värdefullt och verklighetsanknutet innehåll, men att de inte är lika viktiga som ämnena. De upplevs ibland vara slöseri med lektionstid. Resultaten diskuteras i ljuset av annan forskning om skolor utan timplan och avhandlingens didaktiska perspektiv.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Berg, Gunnar, 1947-
(author)
-
Hur kan rektor navigera i skolledarskapets komplexitet?
- 2011
-
In: Skolledarskapet i fokus – kunskap, värden och verktyg. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144060613 ; , s. 24-37
-
Book chapter (other academic/artistic)abstract
- Skolans institutionella struktur präglades formellt sett av i huvudsak regelstyrning under efterkrigstiden fram till 1990-talets början. Under 90-talet kom målstyrningen i förgrunden och under 2000-talet har skolan som institution alltmer kommit att präglas av resultatstyrning. I detta kapitel analyseras konsekvenserna av dessa respektive styrstrukturer med avseende på rektorers och andra skolledares arbete och arbetsvillkor.
|
|
| 4. |
- Berg, Gunnar, 1947-
(author)
-
Klassrums- och skolorienterat ledarskap
- 2012
-
In: Lärare som ledare. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144075457 ; , s. 177-190
-
Book chapter (other academic/artistic)abstract
- I kapitlet behandlas vilka krav på lärares ledarskap som faller ut ur skolans nuvarande statliga styrning.
|
|
| 5. |
- Berg, Gunnar, 1947-
(author)
-
Ledarskap, skolkultur och skolans uppdrag
- 2012
-
In: Lärare som ledare. - Lund. - 9789144075457 ; , s. 209-228
-
Book chapter (other academic/artistic)abstract
- I kapitlets diskuteras hur kan analyser av skolkulturer och relevanta delar av styrdokument kan vara viktiga delar i hur lärare kan utöva ledarskap även utanför klassrumsarbetet.
|
|
| 6. |
- Berg, Gunnar, et al.
(author)
-
Skolans kommunalisering och de professionellas frirum : Rapport utarbetad på uppdrag av utredningen om skolans kommunalisering
- 2014
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- FörordAllt fler är överens om att lärarna är skolans viktigaste resurs. Diskussionen om skolan handlar därför i hög grad om hur vi ska ge bästa tänkbara förutsättningar för lärarna att bedriva en bra undervisning. Man brukar säga att lärare och rektorer är exempel på professioner eller, lite beroende på definitionen, semiprofessioner. För alla grupper av professionella är det av yttersta vikt med autonomi i yrket –så även för lärare och rektorer. När effekterna av skolans kommunalisering ska bedömas är det därför relevant att analysera på vilket sätt lärarnas och rektorernas handlingsutrymme för självständiga professionella handlingar i den svenska skolan förändrats från tiden närmast före skolans kommunalisering och framåt. I denna rapport visas bland annat att staten vid olika tidsperioder tillerkänt skolans professionella varierande grad av handlingsutrymme för professionella handlingar i skolans vardagsarbete. I rapporten talas om att skolan före kommunaliseringen kännetecknades av central regelstyrning, som i samband med kommunaliseringen ersattes av en decentraliserad målstyrning. Numera utmärksstyrningen av centraliserad resultatstyrning. Vidare framhålls i rapporten att lärarna och rektorerna av olika skäl inte alltid använt det frirum för professionella handlingar som staten medgett.Undersökningen har genomförts efter ett uppdrag från denna utredning till professor Gunnar Berg, som utarbetat rapporten i samverkan med en grupp forskare bestående av Fia Andersson, Göran Bostedt, Judit Novak, Jan Perselli, Frank Sundh och Christer Wede. Forskarna ansvarar själva för innehållet i rapporten.Utredningen om skolans kommunalisering (U 2012:09)Leif Lewin Särskild utredare
|
|
| 7. |
- Berg, Gunnar, 1947-
(author)
-
Skolledarskap och skolans frirum
- 2011. - 1
-
Book (other academic/artistic)abstract
- Förlagsinformation: Boken syftar till att tydliggöra den komplexitet som utmärker rektorers och andra skolledares arbete och arbetsvillkor. Det goda skolledarskapet är inte enbart en fråga om att demonstrera ytliga ledaregenskaper som empatisk framtoning, kommunikativ förmåga, karismatisk utstrålning. I boken analyserar författaren vad ett professionellt skolledarskap verkligen innebär och diskuterar konsekvenserna av denna professionalism för skolledares faktiska yrkesutövande. Det handlar kort sagt om de skolledarroller som ligger i förlängningen av den centraliserade resultatstyrning som präglar dagens skola och om det frirum som denna styrform öppnar för. För den enskilda skolan och skolledaren har frirummet att göra med var gränserna går för skolans planering, genomförande och uppföljning av det egna vardagsarbetet. Bokens innehåll bygger på den frirumsteori om skolan som institution och skolor som organisationer som redovisas i Att förstå skolan (Studentlitteratur 2003). Boken vänder sig till verksamma och blivande rektorer samt till andra ledare verksamma inom enskilda skolor. Eftersom ledarskapsfrågor fått ett utökat utrymme i den nya lärarutbildningen är bokens innehåll även relevant för lärarstudenter och verksamma lärare.
|
|
| 8. |
- Berg, Gunnar, 1947-
(author)
-
The complexity of school leadership
- 2010
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- The aim of this paper is to shed light on, at least the essential aspects, of the complexity that characterizes the work and working conditions of school principals and other school leaders. The key concept here is school leadership, comprising both working conditions and work. Working conditions refer to the framework that governs, limits and regulates, in this case, the way in which school principals and other school leaders exercise their professional duties. In the final analysis, this can be traced back to the kind of mandate the school as a state-run institution carries out in society. With work we mean the activities that are actually performed, and hence the everyday activities that take place within individual school organizations. In a nutshell, the complexity of school leadership is about collaborative and counteractive forces both within and between working conditions and work. The paper will attempt to clarify what this means in greater detail.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Berg, Svante, 1953-, et al.
(author)
-
Disc height and motion patterns in the lumbar spine in patients treated with total disc replacement or fusion for discogenic back pain : Results from a randomized controlled trial
- 2011
-
In: The spine journal. - : Elsevier. - 1529-9430 .- 1878-1632. ; 11:11, s. 991-998
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Study Design. Comparison of X-ray measurements in a randomized controlled trial between instrumented posterior fusion (N=72) and total disc replacement (TDR) (N=80) for chronic low back pain assumed to be discogenic. Results were compared to clinical outcome. Objective. To see if surgical goals for respective treatments had been reached, if clinical outcome was related to this, and if differences in disc height and adjacent segment motion patterns between groups occurred. Summary of Background Data. Fusion is considered the “gold standard” in surgical treatment of degenerated disc disease, though the resulting stiffness may induce degeneration in adjacent segments. TDR aims to restore and maintain mobility by replacing a painful disc. Little is known about the degree and quality of mobility in artificial discs in vivo, and whether maintained mobility reduces stress on adjacent segments. Methods. Flexion-extension X-rays were analyzed pre- and two years postoperatively using Distortion Compensated Roentgen Analysis (DCRA) at treated and adjacent levels, mobility following fusion and TDR was estimated. Changes in disc height and changes in mobility patterns in adjacent segments were compared. The results were compared with clinical outcome regarding back pain. Results. 78% of fused patients had no mobility whereas 89% of TDR-patients were mobile, but with less than normal mobility. The fulfilment of surgical goals was not correlated to clinical outcome. Fused segments were lower and TDR-segments were higher than normal. There were minor differences, there being more translation or flexion-extension at adjacent levels in the fusion group than in the TDR group. Conclusions. This very accurate X-ray method (DCRA) indicates that surgical goals were reached in most patients. This however, was not correlated to outcome. Differences between the groups in postoperative disc height and motion patterns at adjacent segments may lead to differences in outcome in the long-term perspective, but this was not detectable after two years.
|
|
