| 1. |
-
Bildning och demokrati : nya vägar i det svenska folkbildningslandskapet
- 2013. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hur bildning och demokrati förhåller sig till varandra i dagens folkbildningsarbete utgör hjärtpunkten i denna antologi. I fem kapitel behandlas frågor kring bildning och demokrati, föreningslivet och demokratin, nya strömningar i folkbildningens gränsland, det partipolitiska folkbildningsarbetet och bildnings- och demokratiprocesser i omvandling.
|
|
| 2. |
- Bjurström, Erling, 1949-
(författare)
-
1968 som minnespolitik
- 2012
-
Ingår i: Aktuel forskning ved Institut for Litteratur, Kultur og Medier. - Odense : Syddansk Universitet. - 1903-5705. ; , s. 1-11
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- 1968 är ett mytomspunnet år. Håller man sig till 1900-talet är det få årtal som kan konkurrera med 1968 i fråga om symbolisk laddning och dragningskraft. Denna dragningskraft utövar det även på omkringliggande årtal: i dag står 1968 mer för en epok än ett årtal. När denna epok börjar och slutar är oklart, men att den kulminerade 1968 råder det, så vitt jag kan bedöma, stor enighet om. 1968 betraktas allmänt som kulmen på en våg av ungdomsprotester, kravaller, mobilisering, livsstilsexperiment, en politisk vänstervåg, galna upptåg och framväxten av ett specifikt generationsmedvetande. Det är framför allt som generationsmarkör 1968 har skrivit in sig i historien
|
|
| 3. |
- Bjurström, Erling, 1949-
(författare)
-
Bildning och demokrati
- 2013. - 1
-
Ingår i: Bildning och demokrati. - Stockholm : Carlsson Bokförlag. - 9789173315814 ; , s. 11-119
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hur bildning och demokrati förhåller sig till varandra i dagens folkbildningsarbete utgör själva hjärtpunkten i denna antologi. Redan under 1800-talet vävdes dåtida moderna idéer om bildning och demokrati samman här i landet och blev en folklig angeläget i samband med att folkbildningsrörelsen då växte fram. I förlängningen kan man säga att den allmänna rösträtten infördes. Därefter var bildning och demokrati något av en byggsten i samhället. Idag är dock situationen en annan samhället är något annat. Olika yttringar av elitistiska och egalitära synsätt finns, tekniken betyder konsekvenser. I fem kapitel tar forskarna/skribenterna upp 1. Bildning och demokrati, 2. Föreningslivet och demokratin, 3. I folkbildningens gränsland, 4. ABF och det partipolitiska folkbildningsarbetets funktioner samt 5. Bildning och demokrati i omvandling.
|
|
| 4. |
- Bjurström, Erling, et al.
(författare)
-
Den nya kulturekonomin : Kreativ ekonomi, kulturellt entreprenörskap och platsmarknadsföring i Norrköping
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under de senaste decennierna har ”kulturen” alltmer beskrivits som en outnyttjad resurs för ekonomisk tillväxt och regional utveckling. Detta har också varit knutet till föreställningar om en omvandling av samhällsekonomin i stort och uppkomsten av en ny ekonomi, som har beskrivits som en upplevelse- eller kreativ ekonomi. Både utomlands och i Sverige finns det otaliga exempel på kultursatsningar som antingen kan betraktas som uttryck för eller implementeringar av dessa ekonomier. Överlag är dock deras genomslag oklart, inte minst om man ser till kultursektorn. Så är också fallet i Norrköping, som utgör fokus för den här studien av kulturellt och kreativt inriktade verksamheter och satsningar.Till viss del kan detta förklaras av att diskursen (talet, diskussionen eller samtalet) om upplevelse- och den kreativa ekonomin bidrar till att lösa upp etablerade föreställningar om och definitioner av kultur, liksom gränserna mellan olika samhälls- och ekonomiska sektorer. Med fokus på upplevelser och kreativitet överskrider dessa ekonomier gränserna mellan olika kulturella genrer, samhällssektorer, näringsgrenar och branscher. Detta återspeglar sig inte minst i anspråken på att vidga synen på kultursektorn genom att omdefiniera den till en kreativ sektor.Samtidigt är det långt ifrån klart vad som kan räknas till de ekonomier, samhällssektorer eller näringsgrenar som avgränsas med upplevelse- eller kreativitetsbegreppet. Denna oklarhet diskuteras i den första delen av boken (kapitel 1-3), där också olika teorier kring, förklaringsmodeller till och avgränsningar av upplevelse- och den kreativa ekonomin granskas. Likaså diskuteras de kulturpolitiska konsekvenserna av dessa ekonomiers intåg i kulturlandskapet, med tonvikt vid den kulturpolitik som förts i Norrköping.I den andra delen av boken (kapitel 4-8) ställs diskussionen i den första delen i relation till den kreativa ekonomins genomslag och mottagande i några kultur- och kreativt inriktade verksamheter i Norrköping. Vilket genomslag har denna ekonomi fått i staden? Hur förhåller sig de som verkar här inom en presumtiv kreativ sektor till föreställningarna om en kreativ eller upplevelsebaserad ekonomi? Hur ställer sig dem som själva verkar inom denna kreativa sektor till de föreställningar om ekonomisk tillväxt och regional utveckling som har ackompanjerat den tankemässiga etableringen av den? Ser de sig själva som del av eller företrädare för en sådan sektor? Bekräftar deras egna erfarenheter den bild som ofta målas upp av kultur, konst och kreativitet som nya drivkrafter för ekonomisk tillväxt och regional utveckling? I bokens andra del tas frågeställningar som dessa som utgångspunkt för att ställa kvantitativa avgränsningar av den kreativa sektorn mot hur den framtonar för dem som är verksamma inom den.Denna del bygger på sex fallstudier av Norrköpings presumtiva kreativa ekonomi: Norrköpings symfoniorkester, Norrköpings visualiseringscenter, EWK-museet, Museet för glömska, reklambyrån Anfang och webbdesignfirman Angry Creative. Dessa har dessutom kompletterats med en granskning av och ställts i relation till stadens kulturpolitik. Härigenom har företrädare för etablerade kulturinstitutioner, nya kulturverksamheter, kreativt inriktade företag och den lokala kulturpolitiken fått ge sin syn på förutsättningarna för att bedriva kultur- och kreativt inriktade verksamheter i Norrköping.Skillnader ifråga om verksamhetsinriktning, storlek, etablering och finansieringsmöjligheter slog på detta sätt igenom i de synpunkter som redovisas och diskuteras i bokens andra del. Detsamma gäller de synpunkter på villkoren för kulturellt inriktade entreprenörskap som kom fram i studien, inte minst om man ser till de relativt nyetablerade verksamheter som ingick i den: Norrköpings visualiseringscenter, EWK-museet, Museet för glömska och Angry Creative. Likaså varierade kännedomen om, intresset för och synen på den kreativa ekonomin bland representanterna för de olika verksamheterna. Medan vissa gav uttryck åt att känna sig delaktiga i denna ekonomi, markerade andra snarare att de anpassat sig till den i form av ett slags kritisk delaktighet. I ett fall var detta även förenat med en kritisk syn på denna anpassning i sig och ett visst motstånd mot att godta de verklighetsbeskrivningar som ligger till grund för och de kulturpolitiska förväntningar som har knutits till den kreativa ekonomin. Samtidigt stod flera av representanterna för de verksamheter som ingick i studien relativt främmande för talet om en ny kreativ ekonomi och gav uttryck åt en tämligen likgiltig inställning till den.Den kritiska delaktigheten och motståndet var mest markant bland de verksamheter som kan räknas till kultursektorns och kulturpolitikens kärnområden, som i detta fall bland annat representerades av nyetablerade musei- och konstverksamheter. Områden som överlag dessutom räknas till ”den kreativa kärnan” i den kreativa ekonomin. Samtidigt återspeglade sig en mer utbredd skepsis gentemot den kreativa ekonomins tendens att vidga synen på kultur och bryta ner gränserna mellan olika kulturella delfält eller genrer, liksom mellan olika samhällssektorer, inklusive dess anspråk på att omvandla kultursektorn till en kreativ sektor. Likaså gav många, inte sällan med hänvisning till egna erfarenheter, uttryck åt en skepsis vad gäller den kommersiella potential som den kreativa ekonomin tillskriver kulturen. Utifrån vad som kom fram i studien tyder inte heller mycket på att den kreativa ekonomin har öppnat nya möjligheter för etablerade kulturinstitutioner eller kulturverksamheter som har haft svårt att få kostnader och intäkter att gå jämnt ut, vilket Norrköpings symfoniorkester, EWK-museet och Museet för glömska utgör exempel på. Å andra sidan är det tydligt att denna ekonomi, såväl tankemässigt som i praktiken, har spelat en betydelsefull roll för satsningar på nya kreativa verksamheter, vilket Norrköpings visualiseringscenter utgör ett mer storskaligt och Angry Creative ett mer småskaligt exempel på.Precis som man kan förvänta sig spelar enskilda entreprenörer – eller vad som i en del fall snarare kan betecknas som eldsjälar, eftersom de enligt egen utsago helt är i avsaknad av ekonomiska motiv – en betydelsefull roll för de nysatsningar på kultur- och kreativa verksamheter som ingick i studien. Ingen av dem var dock beredd att, i varje fall inte utan tveksamhet eller reservationer, beteckna sig själv som ”kulturentreprenör”. För dem som uppgav sig sakna ekonomiska motiv var det dock främst själva entreprenörrollen som de hade svårt att identifiera sig med, medan det var prefixet ”kultur” som framstod som problematiskt för dem som redovisade sådana motiv och uttryckligen betraktade sig som entreprenörer.Trots att de tveksamma inställningarna till själva beteckningen ”kulturentreprenör” bottnade i olika överväganden gav de på detta sätt uttryck åt en motvilja mot eller obenägenhet att förena vissa synsätt på kultur och ekonomi med varandra. Den roll som föreskrivs för kulturentreprenören, inte minst från politiskt håll, tycks i denna mening fungera som en brytpunkt för överväganden kring kulturens egenvärde och instrumentalisering i förhållande till ekonomiska motiv och drivkrafter. Samma tendens återspeglade sig i synen på kulturbegreppet, där flera av representanterna för de verksamheter som ingick i studien gav uttryck åt en motvilja mot eller oförståelse inför att vidga dess omfång eller omdefiniera gränserna mellan kultur och ekonomi på det sätt som den kreativa ekonomin gått i bräschen för.Som bidrag till förståelsen av en pågående förändring av relationen mellan kultur och ekonomi är den kreativa ekonomins status oklar. Som begrepp står den kreativa ekonomin växelvis för att beskriva en sådan förändring, en politiskt och ekonomiskt förankrad strategi för att åstadkomma den och en policy för att implementera den.
|
|
| 5. |
- Bjurström, Erling, 1949-
(författare)
-
Fritidens rum : Topografiska perspektiv på ungdomars fritidssocialisation och ungdomspolitiken
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Huvudtemat för den här skriften är fritidens topografi och spatialisering – eller uttryckt på ett mer vardagligt sätt: fritidens terräng och förrumsligande. Topografi handlar om beskrivningar av terrängförhållanden, platser eller områden och själva ordet härstammar från grekiskans topos (plats) och graphein (skriva eller beskriva). Termen spatial är synonym med rumslig och refererar till rumsliga egenskaper: följaktligen kan spatialisering förstås som att förrumsliga eller rumsliggöra något (i analogi med hur något förkroppsligas). Rum är dock inget entydigt begrepp. Och det finns inte heller någon etablerad vokabulär eller terminologi för att beskriva eller analysera det som jag här betecknar som socialisationens och ungdomspolitikens topografi.
|
|
| 6. |
- Bjurström, Erling, 1949-
(författare)
-
Illviljans hermeneutik
- 2012
-
Ingår i: Senmoderna reflexioner. - Linköping : Linköping University Electronic Press. - 9789175199450 ; , s. 45-56
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Late modern reflexions: Festschrift for Johan Fornäs is an anthology of more than twenty essays dedicated to Johan Fornäs on his 60th birthday 7th of mars 2012. Several of the articles included take Johan Fornäs’ books as their starting point, while others are related, in different ways, to his wide and diverse interests. The book is divided into four thematic parts, dealing with "Theoretical Practices", “Medial Practices”. “Aesthetic Practices” and “Literary Practices”. Articles included under ”Theoretical Practices” discuss different aspects of hermenutics, culturalization, and cultural capital. ”Medial Practices” offers studies of contemporary media phenomena, relating them to questions of democracy and politics.”Aesthetic Practices” include contributions that discuss the function of different cultural practices in the public sphere. The last section, ”Literary Practices”, takes a closer look at both select literary texts and the discourses surrounding them. Most of the Articles are written in Swedish, with the exception of three articles in English.
|
|
| 7. |
- Bjurström, Erling, 1949-, et al.
(författare)
-
Kulturekonomi - framtidens lokala tillväxtmotor?
- 2010. - 1
-
Ingår i: Samtal pågår.... - Linköping : Centrum för kommunstrategiska studier, Linköpings universitet. - 9789173934176 ; , s. 21-36
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Är det bättre med stora än med små kommuner? Kommer folkrörelsepartierna att bli mer kampanj- och väljarorienterade i framtiden? Hur formas en boendepolitik för det goda åldrandet? Lokala transportstrategier – hur och för vem? Hur påverkas kommunledningars samverkan om gymnasieskolan av att det finns friskolor? Är kulturekonomi framtidens lokala tillväxtmotor?Dessa och andra frågor behandlas i denna bok. Den är ett led i Centrum för kommunstrategiska studiers, CKS, arbete med att bygga en dialog – utveckla goda samtal – mellan Linköpings universitet och medlemskommunerna i CKS. Den innehåller fjorton olika artiklar, inlägg, som forskare författat för att förmedla sina resultat, men också för att stärka en dialog med politiker och tjänstemän i kommunerna. Inläggen spänner över många olika ämnen och frågeställningar. De är i vissa fall konkreta och koncisa i andra fall beskrivande och reflekterande. Alla är de av kommunstrategisk karaktär.I en kommun fattas en mängd olika politiska beslut kring de mest skiftande ämnen. Det kräver kunskap, reflektion och gedigna beslutsunderlag. Då kan forskares analyser och kunskapsproduktion vara till nytta. För att en fördjupad och samhällsrelevant forskning ska komma till stånd behövs emellertid reaktioner från politiker och tjänstemän. Det finns alltså ett ömsesidigt beroende. Det kan hanteras genom samtal i vilka forskare, politiker och tjänstemän kan utbyta erfarenheter, tankar och kunskaper. Inläggen i denna bok visar att samtal pågår!
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Bjurström, Erling, 1949-
(författare)
-
Ny tid, ny ungdom, nya och gamla rörelser
- 2014. - 1
-
Ingår i: Det hållbara samhället. - Stockholm : Liber. - 9789147111367 ; , s. 189-213
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Boken redogör för grunderna för sociala rörelser som en samhällsförändrande kraft. Det handlar om människor som går samman och utför ett ideellt arbete för förbättrade villkor på olika områden.Världens utveckling är inte ekologiskt hållbar, främst beroende av överanvändningen av fossila bränslen. Därav risken för en framtida klimatkatastrof och en energichock när oljan sinar. Men som visas i denna bok är utvecklingen inte heller hållbar i ekonomiskt, socialt och kulturellt hänseende. Finansindustrin och den ekonomiska tillväxtmodellen behöver reformeras och de farliga sociala klyftorna utjämnas. Om så inte sker kommer våra barn och barnbarn att få betala ett högt pris, kanske också vi som lever nu. Är världens styrande eliter villiga och kapabla att leda den stora omställningen till ett hållbart samhälle på egen hand? Många tvivlar och en del rentav förtvivlar. Men det finns också medborgare som inte ger upp utan tar saken i egna händer och tillsammans med likasinnade börjar bygga det hållbara samhället underifrån.Bokens första del handlar om utmaningarna, den andra delen om vår tids konstruktiva gräsrotsrörelser och den tredje visar vad gräsrötterna kan åstadkomma när de bygger ekosamhällen på eget initiativ.Detta är en lättillgänglig och engagerande antologi grundad i aktuell forskning. Den riktar sig till studenter på grund- och avancerad nivå med ett hållbarhetsintresse och till dem som är engagerade i olika gröna rörelser samt till en upplyst allmänhet.
|
|
| 10. |
- Bjurström, Erling, 1949-
(författare)
-
Seeing aspects and the art of reading (or the risk of misreading) Wittgenstein
- 2012. - 1
-
Ingår i: Hunting High and Low. - Oslo : Scandinavian Academic Press. - 9788230400906 ; , s. 539-567
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- "Jostein Gripsrud er på sett og vis en nøkkelfigur i faghistorien: Han begynte med å tøye ut nordistikkens rammer, og fortsatte med å bygge opp et nytt fagstudium. " Willy Dahl Jostein Gripsrud (fødd 1952) er professor i medievitskap ved Institutt for informasjons- og medievitskap, Universitetet i Bergen. I dette festskriftet i høve 60-årsdagen til Jostein Gripsrud har ei lang rekke sentrale forskarar frå inn- og utland levert bidrag med stor spennvidde og originalitet, i ein antologi som både speglar mediefagets breidde og jubilantens mange sentrale bidrag innan fagområdet. "In the course of his remarkable career, Jostein Gripsrud has managed to produce media texts as well as to reflect on them, to play a leader-ship role in a major academic department as well as in a national broadcasting service, and in general to work towards building networks of people, of exchange, of ideas. His command of the theoretical discourse is balanced by his understanding of production logics and textual systems on both sides of the Atlantic, and as processed through his various roles, has established him as an extraordinarily rare voice in the discourse on democratization and cultural participation." William Uricchio
|
|
