| 1. |
- Bremer, Anders, 1957-
(author)
-
Ambulanssjukvård mellan liv och död : ett etiskt perspektiv
- 2009
-
In: Vårdvetenskapens dag, Växjö universitet.
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- Patienters hjärtstopp utanför sjukhus orsakar lidande och död. Det påverkar även närståendes fortsatta livssituation. Bakgrund: För ambulanspersonal kan det vara svårt ta etiskt riktiga beslut vid vård av patient med hjärtstopp. I balansen mellan nytta och risk med återuppliv-ning är det svårt att avgöra vad som är rätt eller fel och när det är meningslöst eller emot patientens vilja. De drabbades erfarenheter, och ett normativt per-spektiv, kan bidra med kunskap om vad etiskt god vård vid hjärtstopp kan vara. Syfte: Att beskriva vad det innebär att överleva hjärtstopp utanför sjukhus re-spektive närvara vid närståendes hjärtstopp, samt belysa de etiska aspekter och problem som framträder. Metod: Kvalitativa intervjuer med fenomenologisk livsvärldsansats. Nio över-levande patienter och sju närstående intervjuades. Resultat: Överlevande patienter beskriver hur ogripbart det är att drabbas av hjärtstopp och hur uppvaknandet ur medvetslösheten innebär vilsenhet och för-lust av sammanhang. Efteråt, via andra människors berättelser och egna minnen, söker överlevande efter sammanhang så att händelsen och livssituationen kan ges mening och förklaring till tankar, känslor och upplevelser. I det fortsatta li-vet finns existentiell otrygghet där identiteten och meningen i livet omvärderas i takt med en växande insikt om hur kroppen påverkats. Där finns tacksamhet och glädje över välbefinnande och trygghet i ett förändrat liv där det passerade livs-hotet införlivas i ett liv där nära relationer blivit viktigare. Närstående upplever patientens hjärtstopp som overkligt. Tiden tycks stanna upp. Samtidigt är verk-ligheten extremt påtaglig med ett överväldigande, ensamt ansvar med känsla av otillräcklighet. Ambulanspersonalens ankomst väcker närståendes hopp om att patienten ska överleva, samtidigt som allt är kaotiskt, ångestfyllt och omtumlan-de då närstående kastas mellan hopp och misströstan. Livets grundvalar skakas om. Efter händelsen finns frågor och oro. Närståendes ensamhet i sorg eller oro för den överlevandes framtid, riskerar att leda till uppoffringar av egna behov. Slutsats: I det akuta skedet är det svårt att avgöra om patienten kan räddas till ett fortsatt acceptabelt liv varför återupplivningsförsök bör göras vid behand-lingsbara hjärtstopp. Undantagsvis är det rätt att avstå från, eller avbryta, åter-upplivning och vid förekomst av giltigt förhandsdirektiv är det primära att främ-ja en värdig död. Ambulanssjuksköterskor kan antas kunna ta ett utökat etiskt ansvar när det gäller beslutsrätten att avstå/avbryta återupplivning vid hjärtstopp och i eftervården av överlevande patienter kan ambulanspersonal hjälpa till att återskapa förlorade sammanhang. Ett rimligt vårdansvar för närstående är att ge stöd i krissituationen, dels under pågående återupplivning och dels då patienten avlidit. Däremot är hjärtlungräddning utförd som en ritual för närstående skull inte att betrakta som ett gott akut vårdande.
|
|
| 2. |
- Bremer, Anders, 1957-
(author)
-
Att överleva hjärtstopp
- 2007
-
In: Inför bildandet av nytt forskningscentrum i VGR, Borås 2007-11-09.
-
Conference paper (other academic/artistic)
|
|
| 3. |
- Bremer, Anders, 1957-, et al.
(author)
-
Experiencing Out-of-Hospital Cardiac Arrest : Significant Others’ Lifeworld Perspective
- 2009
-
In: Qualitative Health Research. - : SAGE Publications. - 1049-7323 .- 1552-7557. ; 19:10, s. 1407-1420
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- When patients suffer out-of-hospital cardiac arrests (OHCA), significant others find themselves with no choice about being there. Afterwards they are often left with unanswered questions about the life-threatening circumstances, or the patient’s death, the emergency treatment and future needs. When it is unclear how the care, and the event itself will affect significant others’ well being, prehospital emergency personnel face ethical decisions. This study describes the experiences of significant others present at OHCA, focusing on ethical aspects and values. Using a lifeworld phenomenological approach, seven significant others were interviewed. The essence of the phenomenon of OHCA can be stated as: Unreality in the reality; Overwhelming responsibility; Inadequacy and limitation; Hope and hopelessness; Ethical considerations; Insecurity about the future; Trembling of life. These study findings show how significant others’ sense of unreality, inadequacy, and overwhelming responsibility at OHCA can threaten values deemed important for a good life.
|
|
| 4. |
- Bremer, Anders, 1957-, et al.
(author)
-
Mötet med närstående
- 2009. - 1
-
In: Prehospital akutsjukvård. - : Liber. - 9789147084487 ; , s. 150-161
-
Book chapter (other academic/artistic)
|
|
| 5. |
- Bremer, Anders, 1957-
(author)
-
När livet skakas om : patienters och närståendes erfarenheter av hjärtstopp utanför sjukhus
- 2008
-
Licentiate thesis (other academic/artistic)abstract
- I Europa vårdar ambulanspersonal årligen cirka 300 000 människor med hjärtstopp. Ungefär en av tio överlever. Tidigare forskning har inte i någon större utsträckning berört hur överlevande patienter och närstående mår efteråt eller vilka etiska aspekter och problem som möter ambulanspersonal i dessa situationer. Med hjälp av en reflekterande livsvärldsansats är syftet med denna licentiatavhandling att beskriva vad det innebär att överleva hjärtstopp utanför sjukhus respektive närvara vid en nära persons hjärtstopp. Med utgångspunkt i det empiriska resultatet är syftet att belysa och diskutera etiska aspekter och problem av betydelse för ambulanspersonals vårdande ur ett normativt perspektiv.Avhandlingens empiriska resultat visar hur ogripbart det är att drabbas av hjärtstopp och hur uppvaknandet ur medvetslösheten innebär vilsenhet och kontrollförlust genom den minneslucka som tillfogats. Att överleva innebär därför ett sökande efter sammanhang så att situationen kan ges mening och förklaring till tankar, känslor och upplevelser. Känslan av sammanhang nås via andra människors berättelser tillsammans med egna minnen. I det fortsatta livet finns existentiell rädsla och otrygghet där den egna identiteten och meningen i livet omvärderas i takt med en växande insikt om hur den egna kroppen påverkats av hjärtstoppet. Ibland upplevs kroppen som begränsad vilket skapar otrygghet och rädsla. I det fortsatta livet kan det finnas skuldkänslor för det inträffade likväl som att hjärtstoppet ses som en opåverkbar händelse. Men det finns även tacksamhet och glädje över välbefinnande och trygghet i ett förändrat liv där vardagliga sysslor ger tillvaron en viss stadga. Det passerade livshotet införlivas i ett liv där mänskliga relationer blivit än viktigare värden i ett gott liv.Närvaro vid en nära persons hjärtstopp omkullkastar känslan av kontroll. Allt upplevs overkligt, tiden tycks stanna upp och samtidigt är verkligheten extremt påtaglig. Förvåning övergår snabbt till ett kaos av tankar och känslor där panik, chock och fruktan griper tag. Verkligheten innebär ett överväldigande och ensamt ansvar där närstående känner sig otillräckliga. Väntan på professionell hjälp känns lång och det är en befriande känsla då ambulanspersonal anländer och övertar ansvaret. Samtidigt väcks hopp om att patienten ska överleva. För närstående är allt kaotiskt, ångestfyllt och omtumlande då de kastas mellan hopp och misströstan för att slutligen få ett overkligt och ogripbart besked om den nära personens överlevnad eller död. Livets grundvalar skakas om och uppmärksammar livets skörhet och att inget kan tas för givet. Efter händelsen finns obesvarade frågor och oro som riskerar att leda till ensamhet i sorg eller i en oro för den överlevandes framtid. Oavsett vilket, riskerar ensamheten att leda till uppoffring av egna och viktiga behov.I ett gott beslut balanseras etiska normer att rädda liv, rätten till värdig/god död, autonomiprincipen samt att göra gott och inte skada. Den övergripande normen vid hjärtstopp är att rädda liv. Att i det akuta skedet avgöra om patienten räddas till ett acceptabelt liv är svårt. Det empiriska resultatet ger dock stöd för att återupplivning bör göras vid behandlingsbara hjärtstopp samtidigt som resultatet visar hur svårt det är att dra en gräns för vad ett acceptabelt liv är. Undantagsvis är det goda beslutet att avstå från eller avbryta återupplivning, exempelvis vid förekomst av ett giltigt förhandsdirektiv. En värdig/god död är då det primära. Ett utökat etiskt ansvar för ambulanssjuksköterskor kan vara att de ges beslutsrätt för avbrytande av återupplivning. Ett annat ansvar handlar om möjligheten att främja ett gott liv för överlevande genom att efteråt bidra med kunskap som kan skapa förlorade sammanhang. Ansvaret för närstående kan innebära att meningslös återupplivning inte görs ”för deras skull” utan att deras behov möts på bättre sätt.
|
|
| 6. |
- Bremer, Anders, 1957-, et al.
(author)
-
To Survive Out-of-Hospital Cardiac Arrest : A Search for Meaning and Coherence
- 2009
-
In: Qualitative Health Research. - Thousand Oaks, CA : Sage Publications. - 1049-7323 .- 1552-7557. ; 19:3, s. 323-338
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- The primary responsibility of prehospital emergency personnel at out-of-hospital cardiac arrests (OHCA) is to provide lifesaving care. Ethical considerations, decisions, and actions should be based in the patient’s beliefs about health and well-being. In this article, we describe patients’ experiences of surviving OHCA. By using a phenomenological approach, we focus on how OHCA influences patients’ well-being over time. Nine survivors were interviewed. Out-of-hospital cardiac arrest is described as a sudden and elusive threat, an awakening in perplexity, and the memory gap as a loss of coherence. Survival means a search for coherence with distressing and joyful understanding, as well as existential insecurity exposed by feelings of vulnerability. Well-being is found through a sense of coherence and meaning in life. The study findings show survivors’ emotional needs and a potential for prehospital emergency personnel to support them as they try to make sense of what has happened to them.
|
|
| 7. |
- Hollenberg, Jacob, et al.
(author)
-
Hjärtstopp
- 2009. - 1
-
In: Prehospital akutsjukvård. - : Liber. - 9789147084487 ; , s. 295-304
-
Book chapter (other academic/artistic)
|
|
