| 1. |
- Abraham-Nordling, Mirna, et al.
(author)
-
Incidence of hyperthyroidism in Sweden
- 2011
-
In: European Journal of Endocrinology. - 0804-4643 .- 1479-683X. ; 165:6, s. 899-905
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Introduction: The incidence of hyperthyroidism has been reported in various countries to be 23-93/100000 inhabitants per year. This extended study has evaluated the incidence for similar to 40% of the Swedish population of 9 million inhabitants. Sweden is considered to be iodine sufficient country. Methods:All patients including children, who were newly diagnosed with overt hyperthyroidism in the years 2003-2005, were prospectively registered in a multicenter study. The inclusion criteria are as follows:clinical symptoms and/or signs of hyperthyroidism with plasma TSH concentration below 0.2 mIE/l and increased plasma levels of free/total triiodothyronine and/or free/total thyroxine. Patients with relapse of hyperthyroidism or thyroiditis were not included. The diagnosis of Graves' disease (GD), toxic multinodular goiter (TMNG) and solitary toxic adenoma (STA), smoking, initial treatment, occurrence of thyroid-associated eye symptoms/signs, and demographic data were registered. Results:A total of 2916 patients were diagnosed with de novo hyperthyroidism showing the total incidence of 27.6/100 000 inhabitants per year. The incidence of GD was 21.0/100 000 and toxic nodular goiter (TNG=STA+TMNG) occurred in 692 patients, corresponding to an annual incidence of 6.5/100 000. The incidence was higher in women compared with men (4.2:1). Seventy-five percent of the patients were diagnosed with GD, in whom thyroid-associated eye symptoms/signs occurred during diagnosis in every fifth patient. Geographical differences were observed. Conclusion:The incidence of hyperthyroidism in Sweden is in a lower range compared with international reports. Seventy-five percent of patients with hyperthyroidism had GD and 20% of them had thyroid-associated eye symptoms/signs during diagnosis. The observed geographical differences require further studies.
|
|
| 2. |
- Byström, Erica
(author)
-
Ett lärorikt arbete? : Möjligheter och hinder för undersköterskor att lära och utvecklas i sjukvårdsarbetet
- 2013
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- Avhandlingen, som är en kvalitativ studie, rör yrkesgruppen undersköterskor inom hälso- och sjukvården. Syftet med studien har varit att studera och bidra med ökad kunskap, dels om villkoren för lärande och kunskapsbildning i arbetslivet, dels mer specifikt om undersköterskors arbete, arbetsvillkor samt villkor för lärande och utveckling på arbetsplatsen.Avhandlingens teoretiska referensram utgår från tidigare forskning och teoribildning om arbetsrelaterat lärande som kunnat sammanfattas i en modell, i vilken fyra olika grupper av faktorer, som är betydelsefulla för lärande i och genom arbetet, beskrivs. De fyra är: 1) Arbetets och organisering 2) Formell och icke-formell utbildning 3) Sociala aspekter och 4) Individuella faktorer.Tre olika sjukvårdsenheter; en akutsjukvårdsenhet, en barnsjukvårdsenhet och en operationssjukvårdsenhet, samtliga vid ett större sjukhus, ingår i studien. 17 undersköterskor och 5 vårdenhetschefer har intervjuats.Avhandlingen visar att undersköterskor som verkar inom akut eller traumatisk sjukvård också har ett varierat och oförutsett arbete, vilket ger dem goda möjligheter till lärande och utveckling. Vidare har undersköterskor som arbetar med uppgifter inom vårdens kärnverksamhet möjlighet att lära i arbetet. Avgörande i sammanhanget är att dessa arbetsuppgifter uppfattas som intressanta, meningsfulla och stimulerande. Lärande underlättas för de undersköterskor som arbetar vid en vårdenhet där de görs delaktiga i vårdarbetet och arbetsgemenskapen. Undersköterskor som arbetar tillsammans med andra yrkesgrupper kan ha möjlighet att lära i arbetet. Även delegering av arbetsuppgifter har betydelse för möjligheterna att lära. Avhandlingen visar också att undersköterskor kan hindras från att lära i arbetet om den sjuksköterska som de arbetar närmast (i vårdpar eller i team) inte tillåter dem att utföra vissa arbetsuppgifter. Det framkommer också att undersköterskor som saknar intresse, eller ork hindras från att lära och utvecklas i arbetet. Undersköterskor har begränsade möjligheter att delta i, och utvecklas genom formella läraktiviteter. Kursutbudet är litet och en del av de kurser som erbjuds rör inte vårdens kärnverksamhet.
|
|
| 3. |
- Nilsson Björkenstam, Kristina, Ph.D., et al.
(author)
-
SUC-CORE: SUC 2.0 Annotated with NP Coreference
- 2012
-
In: Proceedings of the Fourth Swedish Language Technology Conference (SLTC), October 24-26, 2012, Lund.
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- SUC-CORE is a subset of Stockholm Umeå Corpus 2.0 and Swedish Treebank, annotated with noun phrase coreference. While most coreference annotated corpora consist of texts of similar types within related domains, SUC-CORE consists of both informative and imaginative prose and covers a wide range of literary genres and domains.
|
|
