| 1. |
- Christiernsson, Anna, 1977-, et al.
(author)
-
Kulturmiljöorganisationer – med rätt att klaga.
- 2023
-
In: Byggnadskultur. - Stockholm : Svenska byggnadsvårdsföreningen. - 0348-6885. ; 2023:3, s. 32-35
-
Journal article (pop. science, debate, etc.)abstract
- Artikeln ger en kort och populärvetenskaplig beskrivning av kulturmiljöorganisationers klagorätt och utvecklingen i den svenska rättstillämpningen.
|
|
| 2. |
- Bruce, Peter, 1986-, et al.
(author)
-
Inconsistencies in How Environmental Risk Is Evaluated in Sweden for Dumping Dredged Sediment at Sea
- 2021
-
In: Frontiers in Marine Science. - : Frontiers Media SA. - 2296-7745. ; 8
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Millions of tons of dredged sediment are dumped at sea annually. International conventions limit dumping when there is a risk of adverse ecological effects, for example if the sediment is contaminated. However, the perception of risk differs substantially among stakeholders and in Sweden there is a lack of guidelines for how to address such risk. In the current study, we examined exemptions to the Swedish ban on dumping at sea, to explore the extent of dumping and how ecological aspects were considered in the evaluation of risks. We analyzed data from all cases granted exemption by county administrative boards and all court cases considering exemption to the ban from the beginning of 2015 to June 2020. We found that while dumping is the least common alternative management method for dredged sediment in total number of cases (98/792), dumping is the main method in terms of volume (30.8/38.2 million m3). When considering exemptions, the courts mainly evaluated the risk of exposure to contaminants and resuspended sediment for the environment adjacent to the dumpsite. The risks from contaminants were characterized based on various lines of reasoning, mainly relying on reference values not based on a scientific correlation to environmental risk. We argue that the evaluations were not in line with current regulations and international conventions as they insufficiently accounted for the ecotoxicological risk of the dumped sediment. These issues are potentially similar in other Baltic Sea countries, where there is a similar dependency on binary chemical limit values.
|
|
| 3. |
- Christiernsson, Anna, 1977-, et al.
(author)
-
Energy efficiency, cultural heritage values and the law – conflicts and potential solutions
- 2021
-
In: IOP Conference Series. - Bolzano, Italy : IOP Publishing. - 1755-1307 .- 1755-1315. ; 863
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- The housing and service sector account for nearly 40 percent of the total energy usage in the European Union (EU). Improving energy efficiency in the building stock is therefore of vital importance to ensure climate goals. However, increasing the energy efficiency of existing buildings can lead to conflicts with other sustainability goals, such as the preservation of cultural heritage values of the built environment. How this conflict is handled in practice will depend on the design of the legislation and ultimately, the legal system. Not only is legislation on the protection of cultural values necessary, the legal system as a whole must be coherent and without deficits, loop-holes and conflicts contradicting goal fulfilment. Moreover, the norms must be effectively applied and complied with. Results of an interdisciplinary research project assessing the effectiveness of the Swedish legal system in reaching energy goals while preserving heritage values, show that meeting sustainability goals are jeopardized by not applying the law in accordance with the intent of the legislator. This paper elaborates on the deficits identified and how they can be improved in order to handle sustainability conflicts.
|
|
| 4. |
- Christiernsson, Anna, 1977-, et al.
(author)
-
God ekologisk status i ytvattenförekomster
- 2024. - 1
-
Book (other academic/artistic)abstract
- Syftet med boken är att ge grundläggande kunskaper om miljökvalitetsnormen god ekologisk status, vilka rättsliga skyldigheter som åligger Sverige enligt ramdirektivetför vatten samt hur direktivet har genomförts i den svenska lagstiftningen. I boken ges också en kortfattad beskrivning av miljökvalitetsnormer som rättsligt instrument samt rättsliga möjligheter att ställa krav på verksamheter och åtgärder för att säkerställa att miljökvalitetsnormer följs.Boken vänder sig främst till studenter vid olika universitetsutbildningar där miljö- kvalitetsnormer behandlas. Vi tror dock att boken även kan vara användbar för praktiskt verksamma personer som vill ha en mer övergripande förståelse för den rättsliga regle- ringen i Sverige, den EU-rättsliga bakgrunden och rättsutvecklingen.
|
|
| 5. |
- Christiernsson, Anna, 1977-, et al.
(author)
-
Legal Aspects on Cultural Values and Energy Efficiency in the Built Environment : A Sustainable Balance of Public Interests?
- 2021
-
In: Heritage. - : MDPI. - 2571-9408. ; 4:4, s. 3507-3522
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Improved energy efficiency and increased use of renewables within the building stock is crucial to ensure the achievement of international and national climate goals, such as bringing about a carbon neutral society. The existing buildings needs to be retrofitted and heated by renewable energy sources. However, this may lead to conflicts with other sustainability goals, such as the preservation of cultural heritage values within the built environment. The design of the legal system can be assumed to have a decisive role in well-developed Rechtsstaats in how these conflicts are handled. One important criterion for the achievement of overall sustainability objectives is that the legal system as a whole is coherent and without deficits, loopholes, and conflicts contradicting goal fulfilment. Moreover, the norms must be effectively applied and complied with. This article presents and elaborates on deficits in the legal system and its application, in particular within the land use planning and building legislation and the heritage protection law, in handling the conflicts between reaching energy goals while preserving heritage values and achieving a sustainable development. The important deficits identified include the lack of legal requirements on the adoption of holistic approaches and the assurance of adequate knowledge in the planning and building processes. The analyses have been carried out through interdisciplinary cooperation within the research project Law, Sustainable Energy Use and Protection of Heritage (RECO), funded by the Swedish Energy Agency.
|
|
| 6. |
- Christiernsson, Anna, 1977-
(author)
-
Rätten som styrmedel för att bevara biologisk mångfald
- 2021. - 1
-
In: Biologisk mångfald, naturnyttor och ekosystemtjänster. Svenska perspektiv på livsviktiga framtidsfrågor. - Uppsala : SLU, Centrum för Biologisk Mångfald. - 9789188083357 ; , s. 291-299
-
Book chapter (peer-reviewed)abstract
- Kapitlet ger en bred översikt över rättsliga instrument och angreppsätt för att bevara biologisk mångfald. Exempel från internationell rätt, EU-rätt och svensk rätt ges. I kapitlet beskrivs också hur de olika administrativa nivåerna förhåller sig till varandra samt rättsliga förutsättningar för att få till effektiva regler till skydd för biologisk mångfald, också i gränsöverskridande sammanhang. I kapitlet ges några exempel på brister i dagens rättssystem samt förslag på hur dessa brister kan åtgärdas. Kapitlet är baserat på forskning om biologisk mångfald som bedrivits inom det miljörättsliga forskningsfältet.
|
|
| 7. |
- Christiernsson, Anna, 1977-
(author)
-
Rätten som styrmedel för att bevara biologisk mångfald
- 2021
-
In: Biodiverse. - 1401-5064. ; 26:3, s. 18-19
-
Journal article (pop. science, debate, etc.)abstract
- Det rättsliga skyddet av den biologiska mångfalden behöver stärkas. Vilka är de rättsliga utmaningarna på miljöområdet, och vilka vägar framåt finns det?
|
|
| 8. |
- Christiernsson, Anna, 1977-, et al.
(author)
-
Rättsliga förutsättningar att reglera fiske i Sveriges territorialhav för att främja miljön och det småskaliga kustfisket : Del 1. Om utflyttning av trålgräns
- 2024
-
In: Förvaltningsrättslig Tidskrift. - : Stockholm Law Faculty's Trust Fund for Publications. - 0015-8585. ; :2, s. 163-182
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Under senare tid har mycket kritik riktats mot det storskaliga strömmingsfisket i Östersjön. Det anses medföra risker både för miljön och för det småskaliga kustfisket. Av denna anledning har en omfördelning av fiskemöjligheter samt en utflyttning av trålgränsen föreslagits. I två artiklar, del 1 och 2, analyserar vi rättsliga förutsättningar för att genomföra dessa två åtgärder i Sveriges territorialhav. I den första delen behandlar vi frågan om utflyttning av trålgräns och särskilt medlemsstaters handlingsutrymme enligt EU-rätten, givet EU:s exklusiva kompetens, att införa förbud som också träffar andra staters fiske. I den andra delen behandlar vi frågan om omfördelningar av fiskemöjligheter och särskilt medlemsstaters handlingsutrymme enligt EU-rätten att anta en nationell metod för fördelning av fiskemöjligheter som innebär en ojämlik behandling av nationella fiskefartyg. Sammanfattningsvis visar analyserna i den första delen att det föreligger ett relativt stort utrymme för Sverige att anta nationella fiskeregler av miljöskäl i territorialhavet, även i områden där andra stater har tillträde, samt att åtgärder inte förutsätter fullständig vetenskaplig säkerhet om åtgärdernas effekt eller att åtgärderna ensamt säkerställer målen. En annan slutsats är att åtgärder som antas av stater i enlighet med bemyndigande i EU-rätten gäller före de bilaterala fiskeavtalen mellan medlemsstater vid eventuella konflikter.
|
|
| 9. |
- Christiernsson, Anna, 1977-, et al.
(author)
-
Rättsliga förutsättningar att reglera fiske i Sveriges territorialhav för att främja miljön och det småskaliga kustfisket. Del 1. Om utflyttning av trålgräns
- 2024
-
In: Förvaltningsrättslig Tidskrift. - 0015-8585. ; :2024 2, s. 163-182
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Under senare tid har mycket kritik riktats mot det storskaliga ström- mingsfisket i Östersjön. Det anses medföra risker både för miljön och för det småskaliga kustfisket. Av denna anledning har en omfördelning av fiskemöjligheter samt en utflyttning av trålgränsen föreslagits. I två artik- lar, del 1 och 2, analyserar vi rättsliga förutsättningar för att genomföra dessa två åtgärder i Sveriges territorialhav. I den första delen behandlar vi frågan om utflyttning av trålgräns och särskilt medlemsstaters handlings- utrymme enligt EU-rätten, givet EU:s exklusiva kompetens, att införa förbud som också träffar andra staters fiske. I den andra delen behandlar vi frågan om omfördelningar av fiskemöjligheter och särskilt medlems- staters handlingsutrymme enligt EU-rätten att anta en nationell metod för fördelning av fiskemöjligheter som innebär en ojämlik behandling av nationella fiskefartyg. Sammanfattningsvis visar analyserna i den första delen att det föreligger ett relativt stort utrymme för Sverige att anta natio- nella fiskeregler av miljöskäl i territorialhavet, även i områden där andra stater har tillträde, samt att åtgärder inte förutsätter fullständig vetenskap- lig säkerhet om åtgärdernas effekt eller att åtgärderna ensamt säkerställer målen. En annan slutsats är att åtgärder som antas av stater i enlighet med bemyndigande i EU-rätten gäller före de bilaterala fiskeavtalen mellan medlemsstater vid eventuella konflikter.
|
|
| 10. |
- Christiernsson, Anna, 1977-, et al.
(author)
-
Skydd av kulturvärden vid fönsterbyte : en kommentar till MÖD 2019:25 - analys
- 2020
-
Other publication (other academic/artistic)abstract
- Fönsterbyte är numera en bygglovsbefriad åtgärd, trots negativ påverkan på kulturvärden, så länge ändringen inte är märkbar för ”gemene man” och antikvarisk kompetens har inte längre någon betydelse i prövningen av vad som utgör en förvanskning. Så har två avgöranden från Mark- och miljööverdomstolen i november 2019 tolkats av rättstillämpande myndigheter och fastighetsägare. I denna analys förklarar vi varför vi tror att detta är en feltolkning, hur avgörandena bör tolkas samt vad lagstiftaren kan göra för att ytterligare minska risken för förlust av kulturvärden.
|
|
