| 1. |
|
|
| 2. |
- Edelbring, Samuel, et al.
(author)
-
Medicinpedagogisk forskning krävs för utveckling av läkarutbildningen
- 2023
-
In: Lakartidningen. - 0023-7205. ; 120
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- To secure high-quality education for healthcare professionals, the teaching and learning processes-the "how" in education-should be informed by a research base. Although Swedish medical education research is growing, it lacks a national strategy. This study analysed and compared Swedish and Dutch production of medical education articles over ten years in nine core journals, including the number of editorial board members. During the period 2012-2021, Swedish authors produced 217 articles, whereas Dutch authors published 1,441. The journals had 466 board members, of which 31 (7%) were Dutch and four (<1%) Swedish. The results show that medical education in Swedish medical faculties requires improvement. To ensure high-quality education opportunities, we propose a national effort to strengthen the educational research base, using the Dutch effort as inspiration.
|
|
| 3. |
- Edelbring, Samuel, et al.
(author)
-
Svensk medicinpedagogisk forskningsproduktion och förutsättningar för tillämpning för kvalitet och innovation
- 2023
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- Bakgrund: Beslut och metoder inom hälso- och sjukvården bygger på vetenskaplig grund vilket förutsätter en forskningsbas. Inom detta område är svensk vetenskaplig produktion och tillämpning relativt stark, däremot ser vi inte motsvarande styrka i kunskapsbasen för utbildningsuppdraget. I diskussionen om utbildningens forskningsförankring är det vanligtvis innehållet som avses eller kontakt med aktiva forskare, mer sällan hur utbildningen bör utformas för att stödja lärande eller förutsättningarna för lärarskicklighet.Det saknas inte forskning inom området, på den internationella arenan ser vi en växande högskolepedagogisk forskningsproduktion med medicin och hälsa som kontext, sk. medicinsk pedagogik. Däremot finns anledning att uppmärksamma från vilken kontext forskningen kommer och förutsättningarna att omsätta den till kvalitet och innovation i utbildningarna. Merparten av fältets forskningsproduktion kommer från USA, UK, Canada och Australien (Thomas, 2019). Den internationella prägeln på kunskapsbasen är inte alltid optimal för implementering i svenska förhållanden då resultaten och slutsatser är dragna från en kontext som i flera avseenden skiljer sig från vår. Förutom tillgång till forskning behövs möjligheter att ta del av den och omsätta till godo för utbildningen. Europeiska lärare anser inte att ny forskning når deras arbetsgrupper i någon hög utsträckning (Thomas et al., 2019). Medicinskt skolade lärare är ofta ovana vid den högskolepedagogiska forskningsgenren som evidensgrund (Kneebone, 2002). Nederländerna, som är mer befolkat än Sverige men har snarligt antal läkarutbildningar samt likartade förhållanden för högre utbildning, har satsat på en medicinpedagogisk utveckling som givit avtryck i fältet.Syftet med denna studie är att undersöka svensk forskningsproduktion inom det medicinpedagogiska området samt att föreslå en förstärkning av förutsättningar för denna produktion och dess tillämpning i utbildningar för medicin och hälsa.Metod: Författarna är pedagogiska aktörer vid tre medicinska fakulteter och har granskat svensk och nederländsk kunskapsproduktion för medicinsk pedagogik och aspekter av dess tillämpning. En bibliometrisk analys genomfördes av antal svenska och nederländska publikationer i 9 etablerade medicinpedagogiska tidskrifter för åren 1995-2021. Svenska affilieringar och finansieringskällor samt antal svenskar i tidskriftsredaktionerna analyserades också. Tidskrifterna var Medical education, Medical teacher, BMC medical education, Advances in health sciences education, Academic medicine, Perspectives on medical education, Anatomical sciences education, Teaching and learning in medicine samt International journal of medical education. Förutsättningar för forskning i medicinsk pedagogik identifierades genom sökningar på medicinska fakulteternas hemsidor samt på respektive lärosätes forskningsämnen/institutioner/forskargrupper. Resultat: Under tioårsperioden 2012–2021 publicerades 17 013 artiklar i dessa tidskrifter varav 1 441 från Nederländerna och 217 från Sverige. Nederländska publikationer ökade dramatiskt i det längre perspektivet för att plana ut till en hög produktion med 117–187 årliga publikationer under perioden, medan svenska publikationer ökade makligt till 16–33 årliga publikationer. Samtliga svenska medicinska fakulteter bidrog till produktionen, men andelen från KI dominerade. Tidskrifternas redaktioner bestod sammanlagt av 466 personer varav 31 (7%) nederländare och fyra svenskar (<1%). Organisatoriskt stöd till pedagogisk forskningsanknytning finns på alla medicinska fakulteter men i de flesta fall som en del av universitetets pedagogiska utveckling, inte anpassat till professionsutbildningar inom medicin och hälsa.Diskussion och slutsats: Forskningsbaserad kunskap bör vägleda utbildningarna, och eget forskningsengagemang i fältet skapar omdöme i utveckling och strategiska beslut. Hög forskningsproduktion är inte per se ett kvalitetsmått på utbildningarna, dock är det rimligt att anta att en satsning på produktion avspeglas i högre pedagogisk medvetenhet och säkrare beslutsunderlag i såväl fakultets- och kursledningar som hos lärare och handledare. En stark produktion och engagemang skapar delaktighet i det internationella forskarsamhället som vi både kan lära av och bidra i. Nederländerna har visat att även ett europeiskt land kan göra avtryck i fältet (Doja et al., 2014). Vi föreslår specifika svenska satsningar för en hållbar kvalitetssäkring och innovationskraft.
|
|
| 4. |
- Löfqvist, Charlotte, et al.
(author)
-
Doctoral students’ experiences of being affiliated with an interdisciplinary graduate school in aging and health
- 2024
-
In: Teaching in Higher Education. - : Taylor & Francis. - 1356-2517 .- 1470-1294. ; 29:2, s. 502-517
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- The aim is to describe the development of a novel interdisciplinary graduate school, using the Swedish National Graduate School for Competitive Science on Ageing and Health (SWEAH) as a case example. We explore doctoral students’ perceptions of being part of SWEAH and provide implications for practice. Written self-reports reflecting 78 students’ experiences and perceptions were analyzed using thematic analysis. The findings reveal that affiliation with SWEAH is highly valued. The students emphasized the tailored courses and learning activities and reported that it was instrumental in deepening their knowledge and broadening their research perspectives. The findings demonstrate how students navigate between disciplinary and interdisciplinary contexts and become enculturated with intellectual mindset and understanding of the importance of network building. The graduate school adds an interdisciplinary layer of learning, influenced by peers and researchers, and demonstrates the importance of community building within interdisciplinary environments and how it can be achieved.
|
|
| 5. |
- Ramberg, Ulf, et al.
(author)
-
Capturing progression of formal knowledge and employability skills by monitoring case discussions in class
- 2021
-
In: Teaching in Higher Education. - : Informa UK Limited. - 1356-2517 .- 1470-1294. ; 26:2, s. 246-264
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Capturing progression in students’ formal knowledge and employability skills is essential in higher education but evokes questions concerning how to assess and monitor progression. While methods for capturing students’ formal knowledge progression have traditionally been at the forefront, methods for capturing employability skills have been less researched within higher education. The aim of this study was to develop and evaluate a method to capture students’ progression of formal knowledge and employability skills in higher education. We developed a rubric to monitor case discussions in class and evaluated the rubric by using it while observing case discussions in six professional education programmes involving around 370 undergraduate and graduate students. We found that it was possible to capture similar changes in the progression of formal knowledge and skills in all professional programmes. One advantage of using this method is that students can be monitored while they participate in case discussions within their respective curricula.
|
|
| 6. |
- Sonesson, Anders, et al.
(author)
-
Research and education form competing activity systems in externally funded doctoral education
- 2023
-
In: Nordic Journal of Studies in Educational Policy. - 2002-0317. ; 9:2, s. 173-190
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Several authors have described how the formalization of recent decades has steered doctoral education towards structured curricula, more managerial control and new models for supervision. Largely absent from these accounts, however, is if and how doctoral education has been affected by the concurrent changes in research governance, in particular by the ‘projectification’ of research. For this study, we were interested in the convergence of educational formalization with research projectification around doctoral education in the context of highly competitive, externally funded research in medicine and health sciences in Sweden. Using Cultural-historical activity theory and constructing activity systems for education and research, respectively, we were able to identify several contradictions and tensions, both within and between systems, that were consequences of adaptations to the abovementioned formalization and research policy changes. The contradictions were manifested in the tying of doctoral students, and their education, to their supervisors’ research projects, grants and future prospects, and in students being deprived of opportunities for learning and developing independence. Supervisors were torn between supervision and project management while doctoral students had to balance being students and project members. Our analysis provides a system level explanation to previously reported pedagogical and ethical challenges in STEM doctoral education.
|
|
| 7. |
- Stollenwerk, Maria Magdalena, 1959-, et al.
(author)
-
Core competencies for a biomedical laboratory scientist - a Delphi study
- 2022
-
In: BMC Medical Education. - : BMC. - 1472-6920. ; 22:1
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Background After completing university education, biomedical laboratory scientists work in clinical laboratories, in biomedical research laboratories, in biotech, and in pharmaceutical companies. Laboratory diagnostics have undergone rapid development over the recent years, with the pace showing no signs of abatement. This rapid development challenges the competence of the staff and will most certainly influence the education of future staff. This study aimed to examine what was considered the necessary competencies needed to pursue a career as a biomedical laboratory scientist. Methods A modified Delphi technique was used, with the panel of experts expressing their views in a series of three questionnaire. Consensus was defined as the point which 75 % or more of the panel participants agreed that a particular competency was necessary. Results The study highlights the perceived importance of mostly generic competencies that relate to quality, quality assurance, and accuracy, as well as different aspects of safety, respect, trustworthiness (towards patients/clients and colleagues), and communication skills. The results also stress the significance of self-awareness and professionality. Conclusions We identified important competencies for biomedical laboratory scientists. Together with complementary information from other sources, i.e., guidelines, laws, and scientific publications, the competencies identified can be used as learning outcomes in a competency-based education to provide students with all the competencies needed to work as professional biomedical laboratory scientists.
|
|
