| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Edvinsson, Sören, 1953-
(author)
-
Dödlighet och familjebildning under 1600- och 1700-talet
- 2007
-
In: Historisk Tidskrift. - : Svenska Historiska Föreningen. - 0345-469X .- 2002-4827. ; 127:1, s. 78-86
-
Review (other academic/artistic)abstract
- Under några decennier har den historie-demografiska forskningen varit livaktig såväl i Sverige som i andra länder. För en tid var forskningsinriktningen representerad vid de flesta svenska lärosäten. Under senare år har emellertid mycket av forskningen koncentrerats till några få ställen i Sverige, framför allt Lund och Umeå. Det är därför glädjande att det nu kommit en avhandling från Göteborg med denna inriktning, nämligen Daniel Larssons Den dolda transitionen. Han tillhör en grupp som inriktar sig på befolkningshistoriska studier vid Göteborgs historiska institution. Det är också glädjande att Larssons avhandling handlar om äldre demografisk historia. Visst har en hel del gjorts, bland annat av Eli F. Heckscher och Nils Friberg, men det som karakteriserat den senare svenska historie-demografiska forskningen har med några undantag varit koncentrationen på tidsperioden efter 1750. En förklaring torde vara att källäget för den perioden har varit så pass mycket bättre. Tabellverket och kyrkobokföringen gör det svenska befolkningshistoriska källmaterialet världsunikt, och informationen i kyrkböckerna har varit lämplig att överföra till databaser. Svensk forskning har, helt naturligt, skördat frukterna där vinsterna varit mest givande. Nackdelen är att man varit alltför ängslig att gå till äldre material som krävt betydligt mer arbete och lösningar av många metodologiska problem. Svenska forskare har inte i tillräcklig utsträckning utnyttjat de källor för äldre tider som ändå finns. Vi har också endast i begränsad omfattning utvecklat metoder för att analysera dessa data. I andra länder har man av nödtvång drivits till att utveckla sina analysmetoder för att över huvud taget kunna säga något om befolkningen i äldre tid.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Edvinsson, Sören, 1953-
(author)
-
Är barns liv tryggare nu?
- 2009
-
In: Populär historia. - Lund. - 1102-0822. ; :11, s. 56-57
-
Journal article (pop. science, debate, etc.)
|
|
| 10. |
- Pembrey, Marcus E., et al.
(author)
-
Sex-specific, male-line transgenerational responses in humans
- 2006
-
In: European Journal of Human Genetics. - : Nature Publishing Group. - 1018-4813 .- 1476-5438. ; 14, s. 159-166
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Transgenerational effects of maternal nutrition or other environmental 'exposures' are well recognised, but the possibility of exposure in the male influencing development and health in the next generation(s) is rarely considered. However, historical associations of longevity with paternal ancestors' food supply in the slow growth period (SGP) in mid childhood have been reported. Using the Avon Longitudinal Study of Parents and Children (ALSPAC), we identified 166 fathers who reported starting smoking before age 11 years and compared the growth of their offspring with those with a later paternal onset of smoking, after correcting for confounders. We analysed food supply effects on offspring and grandchild mortality risk ratios (RR) using 303 probands and their 1818 parents and grandparents from the 1890, 1905 and 1920 Överkalix cohorts, northern Sweden. After appropriate adjustment, early paternal smoking is associated with greater body mass index (BMI) at 9 years in sons, but not daughters. Sex-specific effects were also shown in the Överkalix data; paternal grandfather's food supply was only linked to the mortality RR of grandsons, while paternal grandmother's food supply was only associated with the granddaughters' mortality RR. These transgenerational effects were observed with exposure during the SGP (both grandparents) or fetal/infant life (grandmothers) but not during either grandparent's puberty. We conclude that sex-specific, male-line transgenerational responses exist in humans and hypothesise that these transmissions are mediated by the sex chromosomes, X and Y. Such responses add an entirely new dimension to the study of gene–environment interactions in development and health.
|
|
