| 1. |
|
|
| 2. |
- Fjertorp, Jonas
(author)
-
Hur påverkas kommunernas ekonomi av befolkningsförändringar?
- 2013
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- I denna studie klargörs vilka ekonomiska effekter befolkningsförändringar får för svenska kommuner. I studien analyseras data från alla landets 290 kom- muner. Studiens övergripande slutsats är att befolkningsförändringar har bety- dande ekonomiska effekter för landets kommuner, sett till nivån per invånare för kostnader, intäkter, resultat samt anläggningstillgångar och skulder. Resultaten visar att ju starkare befolkningsutvecklingen är, desto lägre är kostnadsnivåerna per invånare. Det finns vissa tendenser som pekar på att det kan förklaras av en lägre servicekvalitet. Samtidigt är intäktsnivåerna allt lägre ju starkare befolkningsutvecklingen är. Dessutom är resultaten per in- vånare allt högre ju starkare befolkningsutvecklingen är. De positiva resul- taten behövs för att i någon mån självfinansiera de investeringsbehov som befolkningstillväxt medför. Den större delen av investeringarna finansieras dock med lån, vilket leder till att skulderna per invånare ökar allt mer ju starkare befolkningsutvecklingen är. När det gäller kommuner med minskande folkmängd visar resultaten att kostnadsnivåerna är allt högre ju sämre befolkningsutvecklingen är. Det in- nebär att det är allt svårare att få intäkterna att räcka till, vilket tvingar fram högre skattesats och avgiftsnivåer. En relativt låg investeringsnivå innebär att skuldsättningen inte utvecklas på samma sätt som i växande kommuner. Sammantaget visar studien att befolkningsutvecklingen förklarar en bety- dande del av skillnaderna i kommunernas ekonomi. Befolkningsförändringar visar sig vara resurskrävande. Kommuner med minskande folkmängd har rel- ativt sett högre kostnader och kommuner med ökande folkmängd en relativt hög investeringsnivå. Det kommunala utjämningssystemet innebär att alla får vara med och bära de merkostnader som det medför. I ett övergripande kommunalekonomiskt perspektiv finns det därför anledning att eftersträva en mer likartad befolkningsutveckling i landets kommuner. Förutom ett bättre resursutnyttjande, skulle det innebära att fler kommuner och invånare fick ta del av den positiva utvecklingskraft som verkar vara förknippad med en positiv befolkningsutveckling.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Fjertorp, Jonas, et al.
(author)
-
Kommunala tillväxtstrategier: Mobilisering av aktörer och resurser
- 2013
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Sammanfattning Denna rapport handlar om tillväxt och kommunala strategier för att nå tillväxt. I rapporten görs en översikt över olika tillväxtbegrepp och hur kommuner kan välja att prioritera bland olika målsättningar. Dessutom görs en analys av vilka faktorer som påverkar utfallet av kommunernas arbete samt hur de kan agera strategiskt för att skapa tillväxt. Trots att kommuner i grunden kan ha mycket olika förutsättningar finns det ett antal gemensamma komponenter. En kommunal strategi för tillväxt tar sin utgångspunkt i specifika lokala förutsättningar. Utifrån dessa kan komunnen initiera skapandet av en vision som bygger på dessa. Därigenom kan man utveckla lokala styrkor och möjligen också utveckla nya, som kompletterar de befintliga. Kommunernas strategier bygger sedan på att anpassa kommunens egna resurser och insatser för att involvera och engagera andra aktörer i arbetet med att realisera visionen. Endast genom att få fler aktörer att dela visioner och målsättningar kan de bidra aktivt för att nå dem. En strategi för kommunal tillväxt handlar då om att i största möjliga grad bygga på de lokala förutsättningarna, och utifrån dessa skapa en vision som såväl kommunala som andra aktörer kan arbeta gentemot. Nyckelfaktorn för att lyckas är att få alla dessa olika aktiviteter och insatser att verka i samma riktning och bli ömsesidigt förstärkande. Ju större gemensam nämnare man kan skapa, desto fler krafter verkar för tillväxt.
|
|
| 5. |
|
|
