| 1. |
- Göthe, Emma, et al.
(author)
-
Forestry affects food webs in northern Swedish coastal streams
- 2009
-
In: Fundamental and Applied Limnology. - Stuttgart : E. Schweizerbart'sche Verlagsbuchhandlung. - 1863-9135. ; 175:4, s. 281-294
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- We investigated how riparian logging affects the food webs of coastal streams in northern Sweden by comparing streams surrounded either by clear-cuts or old-growth forests. Specific hypotheses were that: (i) algal standing stocks are higher in clear-cut streams, whereas detrital standing stocks are higher in old-growth streams; (ii) algal-based (autotrophic) pathways contribute more to consumer (aquatic insect) body carbon in clear-cut streams than in old-growth streams; (iii) a higher autotrophic contribution reflects a combination of numerical (increased abundance of herbivore taxa) and functional (shift in diet by generalist taxa) responses of insect taxa to logging; and (iv) potential predators function more strictly as true predators, and reduce propensity to omnivory in clear-cut relative to old-growth streams. The standing stocks of algae and fine particulate organic matter (FPOM) were similar between treatments, whereas the standing stock of coarse particulate organic matter (CPOM) was higher in old-growth streams. Stable isotope analysis suggested that the autochthonous contribution to aquatic insect carbon per individual taxon was greater in clear-cut than in old-growth streams; although the difference was not statistically conclusive the large effect size suggests that it is biologically meaningful. Greater reliance on autotrophic pathways in clear-cut streams seemed to be caused by a decrease in the relative consumption of detritus by the generalist species Leuctra hippopus, an increase in the abundance of the specialist herbivore Baetis rhodani, and a diffuse increase in the consumption of algae across all functional feeding groups except gathering-collectors. Resources and consumers were enriched in (15)N in clear-cut relative to old-growth streams, suggesting that forestry affects the microbial processing of organic nitrogen, which in turn causes an increased availability of (15)N to algae. The enrichment in (15)N in clear-cut relative to old-growth streams was apparent in all functional feeding groups except for gathering-collectors. In summary, our results show that riparian logging affects the balance of aquatic vs. terrestrial carbon sources and the cycling of nutrients in streams, with effects reverberating to the aquatic consumers.
|
|
| 2. |
- Sandin, Leonard, et al.
(author)
-
Variation i biologisk mångfald och samhällsstruktur hos bottenfauna och kiselalger i två små avrinningsområden
- 2009
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Cirka 90% av Sveriges vattendrag avvattnar avrinningsområden mindre än 15 km2. För dessa små vattendrag finns ytterst begränsad kunskap om biologi, kemi och hydrologi. Dessutom saknas information om aktuell status och mänsklig påverkan enligt EU:s vattendirektiv och de nationella bedömningsgrunderna. Normal provtagning av biologi i vattendrag sker på lokaler där avrinningsområdets storlek överskrider 15 km² men vi vet lite om dessa prov också representerar status och mänsklig påverkan för de uppströms liggande små vattendragen. Att det finns eventuella skillnader biologiskt mellan små och större vattendrag beror givetvis inte på avrinningsområdets storlek, utan att denna variabel är korrelerad med ekologiskt viktiga styrvariabler såsom vattenkemi (här främst surhet), substrattyp och strömhastighet. För att använda en enhetlig klassificering i denna rapport delades vattendragen upp i storleksklasser där provtagningslokalerna klassades som små < 2 km2, medelstora 2 – 10 km2 och stora > 10 km2. I studien provtogs totalt 18 stationer med avseende på biologi i två avrinningsområden (Danshytteån och Lugnån). Kemiskt skiljer sig både avrinningsområdena och de tre storleksklasserna åt, framförallt när det gäller de surhetsrelaterade parametrarna. Medelvärdet för antalet taxa av bottenfauna i de små vattendragen var lägre än i de medelstora som i sin tur var lägre än i de stora vattendragen. Det fanns inget samband (korrelation) mellan avrinningsområdets storlek och antalet taxa av bottenfauna. Det var ingen skillnad i antalet räknade taxa mellan de olika vattendragsstorlekarna för kiselalger. Det fanns inte heller något samband (korrelation) mellan antalet räknade kiselalgstaxa och avrinningsområdets storlek. För både bottenfauna och kiselalger fanns en statistiskt säkerställd skillnad i artsammansättning mellan de tre storleksklasserna av avrinningsområden. För kiselalger berodde detta främst på att de små vattendragen är sura, och i dessa hittades surhetsrelaterade taxa, till skillnad från de neutrala (oftast större) vattendragen. För både bottenfauna och kiselalger klassades i princip alla lokaler som hög/god ekologisk status. Ett viktigt resultat från studien är att de nedströms liggande provtagningslokalerna i denna studie inte på ett tillfredsställande sätt kunde påvisa påverkan högre upp i avrinningsområdet (gäller främst pH) där de nedströms liggande lokalerna klassas som nära neutrala eller neutrala medan de små vattendragen uppströms klassas som sura eller mycket sura. Det fanns däremot inte något samband mellan något index (bottenfauna och kiselalger) och totalkvävehalt i vattendragen medan DJ indexet svarade bäst mot totalfosfor gradienten i analysen av de två avrinningsområdena tillsammans. ACID indexet för kiselalger svarade bättre än MISA indexet mot pH gradienten i de två avrinningsområdena tillsammans.
|
|
