| 1. |
- Geissinger, Andrea, et al.
(author)
-
Assessing the impact of the sharing economy on online commerce
- 2020
-
In: ISPIM Conference Proceedings, Manchester: The International Society for Professional Innovation Management (ISPIM).
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- This paper aims to assess the impact of the sharing economy on ways in which online commerce is evolving. By utilising Social Media Analytics to systematically track the developments of the sharing economy visà-vis online commerce, we analyse an empirical material of 8,755 user-generated content covering a time period of 24 months. Our findings illustrate that the sharing economy fuels platforms focusing attention to sharing commerce but also platforms engaged in social commerce and more general forms of e-commerce. Furthermore, our findings show the sectors in which sharing commerce, social commerce and general forms of e-commerce have become particularly prevalent. The paper contributes to previous literature by providing a systematic empirical contribution on the impact of the sharing economy on the evolution of online commerce and by conceptually explaining why the sharing economy gives rise to a relatively wide plethora of online commerce initiatives.
|
|
| 2. |
- Geissinger, Andrea, 1987-, et al.
(author)
-
Assessing the impact of the sharing economy on the evolution of online commerce
- 2020
-
In: ISPIM Conference Proceedings. - Manchester : The International Society for Professional Innovation Management (ISPIM). - 9789523354654
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- This paper aims to assess the impact of the sharing economy on ways in which online commerce is evolving. By utilising Social Media Analytics to systematically track the developments of the sharing economy visà-vis online commerce, we analyse an empirical material of 8,755 user-generated content covering a time period of 24 months. Our findings illustrate that the sharing economy fuels platforms focusing attention to sharing commerce but also platforms engaged in social commerce and more general forms of e-commerce. Furthermore, our findings show the sectors in which sharing commerce, social commerce and general forms of e-commerce have become particularly prevalent. The paper contributes to previous literature by providing a systematic empirical contribution on the impact of the sharing economy on the evolution of online commerce and by conceptually explaining why the sharing economy gives rise to a relatively wide plethora of online commerce initiatives.
|
|
| 3. |
- Geissinger, Andrea, et al.
(author)
-
Assessing user perceptions of the interplay between the sharing, access, platform and community- based economies
- 2020
-
In: Information Technology and People. - : Emerald Group Publishing Limited. - 0959-3845 .- 1758-5813. ; 33:3, s. 1037-1051
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Purpose: Digitally intermediated peer-to-peer exchanges have accelerated in occurrence, and as a consequence, they have introduced an increased pluralism of connotations. Accordingly, this paper aims to assess user perceptions of the interplay between the sharing, access, platform, and community-based economies.Design/methodology/approach: The sharing, access, platform, and community-based economies have been systematically tracked in the social media landscape using Social Media Analytics (SMA). In doing so, a total material of 62,855 publicly posted user-generated content concerning the four respective economies were collected and analyzed.Findings: Even though the sharing economy has been conceptually argued to be interlinked with the access, platform, and community-based economies, the empirical results of the study do not validate this interlinkage. Instead, the results regarding user perceptions in social media show that the sharing, access, platform, and community-based economies manifest as clearly separated.Originality/value: This paper contributes to existing literature by offering an empirical validation, as well as an in-depth understanding, of the sharing economy's interlinkage to other economies, along with the extent to which the overlaps between these economies manifest in social media.
|
|
| 4. |
- Geissinger, Andrea, et al.
(author)
-
Digital Disruption beyond Uber and Airbnb – tracking the long tail of the sharing economy
- 2020
-
In: Technological Forecasting and Social Change. - : Elsevier BV. - 0040-1625 .- 1873-5509. ; 155
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- The sharing economy can be regarded as a discontinuous innovation that creates increased abundance throughout society. Extant literature on the sharing economy has been predominantly concerned with Uber and Airbnb. As little is known about where the sharing economy is gaining momentum beyond transportation and accommodation, the purpose of this paper is to map in what sectors of the economy it is perceived to gain traction. Drawing on data from social and traditional media in Sweden, we identify a long tail of 17 sectors and 47 subsectors in which a total of 165 unique sharing-economy actors operate, including sectors such as on-demand services, fashion and clothing, and food delivery. Our findings therefore point at the expanding scope of the sharing economy and relatedly, we derive a set of implications for firms.
|
|
| 5. |
- Geissinger, Andrea, 1987-
(author)
-
Is the Sharing Economy just a Collective Fantasy? Exploring Institutional Illogics in Market Societies
- 2020
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- This conceptual paper aims to continue the debate initiated by Vince (2019) to deepen the understanding of institutional logic by further bringing psychoanalytical concepts into organizational and institutional scholarship. The paper argues the (re)enactment of institutional logics is based on the crucial dialectic between conscious manifestations and the unconscious ones. Institutional illogics as the hidden 'other' side of institutional logics may be a missing piece in the puzzle of understanding how institutions are (re-)enacted in institutionalization and institutional change processes. The conceptual arguments this paper illustrates review and analyze the contemporary phenomenon of the platform-mediated sharing economy. Based on the previous academic and public discourse, the sharing economy's institutionalization process can be described as having become a sharing fantasy where collectively structured fantasies unfold due to hidden and unseen patterns. By framing sharing as a structured fantasy, three institutional illogics emerge dehumanizing illogic, as-if illogic, and illogic of unconscious guilt. By combining micro-level analysis of the market society, such as psychoanalytical decision-making processes, with macro-level perspectives of institutions, we can understand how the (re)enactment of dominant (il)logics as collective fantasies jeopardize fundamental institutional change.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Geissinger, Andrea, 1987-, et al.
(author)
-
Multibrand events and social media engagement : Concentration or spillover?
- 2020
-
In: Event Management. - : Cognizant Communication Corporation. - 1525-9951 .- 1943-4308. ; 24:2-3, s. 253-262
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- To what degree do participating and nonparticipating brands enjoy engagement of social media users in the setting of multibrand events? Based on empirical material comprising 4,424 user-generated content published before, during, and after Fashion Week Stockholm in February 2016, this article illustrates how the studied multibrand event both concentrated engagement for participating brands and created spillover engagement to other, nonparticipating brands. Therefore, these findings question whether individual brands benefit from being official participants in multibrand events. This article contributes to the field of event management by illustrating the dynamic interplay between engagement created in social media and multibrand events, while also highlighting associated conceptual and managerial implications.
|
|
| 8. |
- Weidenstedt, Linda, 1982-, et al.
(author)
-
Varför gigga som matkurir? Förutsättningar och förväntningar bakom okvalificerat gig-arbete
- 2020
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Den digitala gig-ekonomin, där utförare av arbete och uppgiftsägare matchas mot varandra med hjälp av digitala plattformar, är omdebatterad. Gig-ekonomin lovordas å ena sidan för möjligheten att vara geografiskt obunden och flexibel, medan den å andra sidan fördöms för bristen på anställningstrygghet och dåliga arbetsförhållanden. Delvis beror det på att gig-ekonomin består av en heterogen samling arbete. Sett till andelen individer som jobbar inom gig-ekonomin utgör denna arbetsform än så länge bara en liten del av svensk arbetsmarknad – i alla fall om man använder sig av en strikt definition av den digitala gig-ekonomin just som digitalt och plattforms-förmedlat. Likväl har gig-ekonomin skapat en viss oro och en del arbete bland arbetsmarknadens parter och myndigheter: Gig-arbete räknas inte enbart som atypisk sysselsättning utan har dessutom rört sig i stor utsträckning i ett ingenmansland gällande socialförsäkring, anställningsvillkor och arbetsmiljö-reglering. Vidare är det i nuläget oklart om giggare är anställda eller företagare. Oklarheter och utmaningar har fått uppmärksamhet i svensk media och i svenska rapporter, det finns också internationell forskning på området. Dock saknas det förståelse och en mer djupgående inblick i vilka det är som väljer att jobba som gig-arbetare i Sverige och varför de har valt den vägen. Att förstå vilken roll gig-ekonomin spelar i giggarnas egna liv – och kan komma att spela framöver – är viktigt att förstå oavsett gig-ekonomins storlek. Den här studien syftar därför till att bidra med insikter kring individers val att arbeta inom den okvalificerade gig-sektorn i Sverige, där arbete förmedlas via en plattform eller app men utförs offline. Frågan undersöks genom att låta gig-arbetarna själva komma till tals och berätta om sina uppfattningar och erfarenheter av gig-arbete: Kvalitativa intervjuer har genomförts med 34 så kallade matkurirer, det vill säga individer som jobbar med leverans av restaurangmat. Leveransuppdragen förmedlas genom digitala plattformar och appar (Uber Eats, Wolt och Foodora). Respondenterna fick berätta om sin bakgrund, varför de har valt plattformsbaserat arbete, vad som motiverar dem att fortsatt arbeta inom gig-ekonomin, hur nöjda de är med detta sätt att arbeta, vilka problem de upplever i sitt arbete och vilka framtidsplaner de har. Resultaten visar att det finns likheter i respondenternas bakgrund vad gäller härkomst, utbildningsnivå och möjligheter på den svenska arbetsmarknaden, medan ålder varierar. Exempelvis var åldersspannet bland respondenterna 19–48 år; bakgrunden varierade från grundskoleutbildning till universitetsutbildning men mer än hälften av intervjupersonerna hade minst tre år universitetsutbildning; och mer än hälften av de intervjuade härstammade från asiatiska länder såsom Pakistan och Indien. Vidare visade analysen av intervjumaterialet att många respondenter överlag var nöjda med gig-arbetet trots att de klagade över problem med plattformarnas management, plattformarnas transparens och på bristande engagemang och omtanke från företagens sida. Rapporten mynnar ut i resultat som visar att identitet och kulturell bakgrund, den samhälleliga kontexten i Sverige, gig-arbetarnas ambitioner och visioner, deras inbäddning i den sociala omgivningen, samt deras hantering av gig-arbetet spelar en avgörande roll i hur de upplever sin vardag. Flertalet respondenter berättar om svårigheten att hitta ett jobb som matchar deras kompetenser och att de använder gig-jobbet som en slags buffert tills andra jobbmöjligheter dyker upp. Andra berättar istället att giggandet kompletterar studier, andra (deltids-) jobb, eller det parallella uppbyggandet av en egen verksamhet. Gig-arbetet ses av de flesta i studien således som en temporär lösning på vägen till ett annat framtida arbetsliv. Dessa resultat leder till följande slutsatser: Bakom gig-arbetares beslut att jobba och fortsätta jobba inom gig-ekonomin ligger flera olika drivkrafter såsom en inre motivation, gig-ekonomin som en övergångslösning, och flexibiliteten och självstyrningen som gig-arbetet möjliggör. Slutsatser angående den framtida utvecklingen av gig-ekonomin berör å ena sidan konstaterandet att gig-företagen behöver ta ansvar och öka transparensen, exempelvis genom att utveckla förutsägbarheten kring hur mycket man kommer att tjäna på ett leveransuppdrag. Å andra sidan anser vi att en reglering av matleveransbranschen behöver göras med varsam hand. Gig-ekonomins heterogenitet bidrar med en mångfald av funktioner för giggarna, från övergångslösning och bisyssla till heltidsjobb, och dess tillgänglighet och öppenhet borde därför bevaras och stödjas. Samtidigt behöver matkurirers arbetsmiljö och villkor diskuteras.
|
|
| 9. |
|
|
