| 1. |
- Apoznanski, G., et al.
(author)
-
Trophic relationship between Salix flowers, Orthosia moths and the western barbastelle
- 2023
-
In: Scientific Reports. - 2045-2322. ; 13:1
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- We present the results of a study which describes the relationship between the western barbastelle Barbastella barbastellus a highly specialised moth predator, and its prey-moths of the genus Orthosia, another selective animal known to converge around a dominant producer of pollen and nectar in early spring-willow trees Salix sp. In order to describe this trophic relationship, we conducted acoustic recordings at five paired sites (willow/control tree) in proximity to known barbastelle hibernation sites (Natura 2000: PLH080003 and PLH200014) beginning in mid-March 2022 after the first willow blossom sighting. Our study confirms a relationship between willow trees and barbastelles during early spring, as their activity around them was significantly higher than control sites. We also explore the activity of barbastelles over time, finding that activity levels around willows significantly decrease from the night of the first recorded bat, while the abundance of non-moth specialist bats remains consistent. Short-time importance (directly after hibernation) of willows for a moth specialist bat is probably due to other species blossom, attracting alternative prey, and in consequence-the bat. This newly described relationship should influence current conservation measures aimed at barbastelles.
|
|
| 2. |
- Lagerqvist, Bosse, 1957, et al.
(author)
-
Natur- och kulturmiljöer vid vatten – samverkan för framgång. Rapport från ett pilotprojekt
- 2022
-
Book (other academic/artistic)abstract
- Rapporten beskriver resultatet av ett pilotprojekt som har genomförts 2021–22, med syfte att beskriva exempel på en positiv samverkan mellan natur- och kulturmiljövården i samband med åtgärder vidtagna utifrån Vattenförvaltningsförordningen och där vattenanknutna kulturmiljöer berörs. Projektet har finansierats genom anslag från Riksantikvarieämbetet, och har genomförts av Västra Götalandsregionen (Förvaltningen för kulturutveckling), Göteborgs universitet (Institutionen för kulturvård) och Vattenhistoriskt Nätverk/Arbetets museum. Bakgrunden är EU:s Vattendirektiv som har som syfte att stoppa försämringen av vattenförekomster och nå ”god status” för Europas floder, sjöar och grundvatten. I de fall där kulturmiljöer med lång historia, t.ex. kvarnanläggningar och flottningsleder, är placerade i eller i direkt anslutning till strömmande vatten, har de ofta betraktats som hinder för att uppnå god ekologisk status. Utrivning av dammanläggningar är därför den enkla lösningen, alternativt att omlöp görs utan att först ha konstaterat den eventuella förekomsten av arkeologiska lämningar i omlöpets väg. Kulturmiljövården som en sakägare är ofta satt på undantag och saknar också särskild finansiering för att kunna prioritera åtgärder i vattenanknutna kulturmiljöer. En ytterligare bakgrund till projektet är den Nationella planen för omprövning av vattenkraften (NAP) som på likartat sätt kan innebära utrivning av dammanläggningar. Vad gäller kulturmiljövården är det enkelt att konstatera att den inte kan delta på jämbördigt sätt som naturvårdens och ekologins företrädare, p.g.a. avsaknad av finansiering. Samtidigt har kulturmiljövården en formell roll att tillse att Kulturmiljölagens skrivningar om fornlämningar och fornfynd efterlevs – vare sig det gäller utrivning av vattenplacerade konstruktioner eller anläggande av omlöp. Det är därför nödvändigt att finansieringen av kulturmiljövårdens deltagande förstärks. Projektet föreslår att för projekt kring åtgärder för ekologisk status som omfattar kulturhistoriska miljöer, borde länsstyrelserna kunna samordna berörda enheter i ett gemensamt projektansvar för att tillförsäkra att berörda regelverk efterlevs. Vattenförvaltningsförordningen är den grundläggande författningen, men i många processer berörs också Miljöbalken, Kulturmiljölagen, Plan- och bygglagen, och projektet förslår att en funktion i linje med Boverkets PBL Kunskapsbanken, etableras för frågor som rör vattenanknutna kulturmiljöer. När det gäller att skapa välfungerande grupperingar kring åtgärder som föranleds av vattendirektivet eller NAP, så kan Vattenråden vara potentiella arenor med formella kontakter med berörda länsstyrelser.
|
|
