| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Bjerselius, Rickard, et al.
(författare)
-
Persistenta organiska miljöföroreningar i fisk från Östersjöregionen 2000-2002
- 2004
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Polychlorinated biphenyls (PCBs), polychlorinated dibenzo-p-dioxins and dibenzofurans (PCDD/DFs) are still an environmental problem in Sweden, although the use and production of PCBs have been banned for decades and the release of PCDD/DFs have decreased significantly. In general, the concentrations in food have declined since the 1970s. However, in fish from some parts of the Baltic Sea, the decline of PCBs and PCDD/DFs appears to have ceased in the 1990s (Bignert, 2002). For risk assessment purposes, the Swedish National Food Administration has conducted a fish survey 2000-2002 of levels of selected persistent organic pollutants (POPs), PCBs, PCDD/DFs and persistent pesticides, in fish from the Baltic Sea region. Also polybrominated diphenyl ethers (PBDEs) and hexabromocyclododecane (HBCD), ubiquitously used flame retardants, have been added to this list because of results suggesting the PBDE group as candidate for a new environmental hazard. The aim is to get relevant data to be used in the continuous evaluation of the dietary recommendations and to follow changes in the levels of these environmental contaminants in fish. The ambition is to use the data as a basis for intake estimations for human body burdens and compare with internationally established tolerable weekly intakes (TWI). In addition, in November 2001, the European Commission (EC) published legislation aimed at achieving a reduction in human exposure to PCDD/DFs and PCBs (Council Regulation 2375/01/EC). One of the strategies to reduce the human exposure for PCDD/DFs and dioxin-like PCBs has been to set maximum levels for PCDD/DFs in foodstuffs. Sweden and Finland currently have a derogation from the Council regulation that allows national marketing of fish that exceed the maximum level for PCDD/DF. The legislation came into force from 1 July 2002. The Council Regulation also carries with it an obligation for Member States to monitor the levels of dioxin-like PCBs and PCDD/DFs in foodstuffs and to report the levels to the EC. These data will ultimately be used to both review the maximum limits and measure the effectiveness of the reduction strategy and set new maximum limits. For example, during 2004 the Commission is planning to set maximum levels for dioxin-like PCBs based on reported background levels from the member states. The following report includes results from parts of the sampling carried out in the Baltic Sea area in 2000-2002. Only results of PCBs, persistent pesticides, PBDEs and HBCD are reported here. The corresponding PCDD/DF levels are reported on www.slv.se in three interim reports.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Darnerud, Per Ola, et al.
(författare)
-
Organiska miljökontaminanter i svenska livsmedel
- 2000
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Livsmedelsverket har som en viktig uppgift att uppskatta den hälsorisk som olika främmande ämnen i livsmedel kan utgöra. Vid detta arbete är det nödvändigt att utföra beräkningar av intaget av dessa ämnen via födan, s.k. intagsberäkningar. När det gäller organiska halogenerade ämnen är svenska intagsberäkningar i många fall bristfälliga då analysdata för livsmedel antingen är gamla, eller saknas helt. Det är därför av stor vikt att förbättra underlaget och basera de nya intagsstudierna på aktuella halt- och konsumtionsdata. Med hjälp av medel från Naturvårdsverkets Miljöövervakningsenhet har nya analyser av i första hand animaliska livsmedel utförts avseende på följande organiska miljökontaminanter (POP): PCDD/DF (17 kongener), PCB (23 kongener, varav 9 dioxinlika), PBDE (5 kongener), DDT (4 kongener), HCB, HCH (3 kongener) och komponenter i teknisk klordan (4 kongener). Nya konsumtionsdata har tagits fram i Livsmedelsverkets och SCB:s stora undersökning Riksmaten 1997-98 (Becker 1999), där speciellt fiskkonsumtionen har fått ett utökat utrymme. Halt- och intagsdata har därefter sammanställts och dessa redovisas i rapporten. Observera att intagsberäkningarna i rapporten är utförda enligt Matkorgsmetoden (se nedan), förutom i fråga om dioxiner, då intaget beräknades både från Matkorgsdata och från halter i enskilda livsmedel.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Glynn, Anders, et al.
(författare)
-
Regionala skillnader i kvinnors kroppsbelastning av persistenta organiskamiljöföroreningar
- 2000
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Serumhalter av PCB och klorerade bekämpningsmedel studerades bland 205 äldre kvinnorfrån 12 län efter syd- och ostkusten samt runt Vänern och Vättern. Syftet var att undersöka omdet finns regionala skillnader i kroppsbelastning av PCB och klorerade bekämpningsmedelbland äldre kvinnor i Sverige. Tio PCB-föreningar (IUPAC nr 28, 52, 101, 105, 118, 138,153, 156, 167 och 180) och 10 föreningar härrörande från klorerade bekämpningsmedelanalyserades (p,p'-DDT, o,p'-DDT, p,p'-DDE, p,p'-DDD, HCB, -HCH, -HCH, -HCH,trans-nonaklor och oxyklordan). I den statistiska analysen delades de 12 länen in i fyraregioner, Malmö-, Linköpings-, Uppsala- och Umeå-regionen. Multipel regressionsanalys, därmedelhalterna justerats för kvinnornas ålder, BMI och viktminskning under de senaste tremånaderna, visade att kroppsbelastningen av PCB 153, PCB 156, PCB 180 och HCB var13%-29% högre i Malmö-regionen än i de andra regionerna. Störst skillnad erhölls för -HCH, där kvinnor från Malmö-regionen hade nästan dubbelt så höga medelhalter än kvinnorfrån Uppsala- och Umeå-regionen. I fallet oxyklordan visade de justerade medelvärdena enmotsatt trend, dvs. halterna var högst i norr. Trots att kroppsbelastningen i några fall var högrei vissa regioner var skillnaderna inte dramatiska, vilket antyder att exponeringen för PCB ochklorerade bekämpningsmedel har varit förhållandevis jämn över landet bland den allmännabefolkningen. Resultaten visade att serumhalten av vissa PCB föreningar ökade med ökadkonsumtion av fet fisk bland kvinnorna. De regionala skillnaderna i serumhalt berodde dockinte på skillnader i konsumtion av fet fisk utan beror troligen till viss del på skillnader imiljöbelastning mellan olika regioner.
|
|
| 10. |
|
|
