| 1. |
- Forward, Sonja, 1956-, et al.
(author)
-
Den svenska förarutbildningen : dagsläge och framtidsutsikter
- 2017
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Det övergripande syftet med den här undersökningen är att ge en djup och bred kunskapsbas rörande dagens förarutbildning. Utifrån resultaten av de fyra ingående delstudierna avser projektet i sin helhet att identifiera förändringsbehov samt bidra med förslag till förändringar och åtgärder. Flera metoder har använts för att uppnå syftet. Inledningsvis presenteras en litteraturöversikt över vilka mekanismer som ligger bakom unga körkortstagares förutsättning att bli säkra förare men också litteratur kopplat till brister och förändringsbehov i förarutbildningen. Därefter presenteras en olycksanalys av säkerhetsläget som sammanställer aktuell statistik om unga och om nyblivna förares olyckssituation och hur den har förändrats under senare år. Detta följs sedan av en sammanställning av körkorts- och provstatistik och dess utveckling över tid. I projektet ingår även en intervjustudie där elva personer intervjuades (politiker, myndighetspersoner, forskare och företrädare för trafikskolor och trafikövningsplatser). Syftet med denna delstudie var att analysera hur de ser på den nuvarande svenska förarutbildningen, samt deras egna förslag på förändringar och åtgärder. Två enkätundersökningar genomfördes. Den första riktade sig till nyblivna körkortsinnehavare i olika åldrar om deras förarutbildning medan den andra riktade sig till trafiklärare. De övergripande resultaten från denna studie visar att den allmänna diskussionen om förarutbildningen fokuserar för mycket på tid och kostnad och mindre på kvalitet, vilket inte gynnar trafiksäkerheten. Studiens rekommendationer framhäver därför att det finns behov av en mera omfattande förändring av förarutbildningen. Ett viktigt steg i detta arbete är att förbättra de pedagogiska metoderna. Dessa metoder kan sedan tillämpas inom riskutbildningarna och den mera allmänna förarutbildningen. Övriga förändringsbehov som identifierades handlar om den privata övningskörningen och en förbättrad kontakt med trafikskolan, en förbättring av kvalitén på de obligatoriska momenten, införandet av flera obligatoriska moment, kvalitetssäkring av trafikskolor och trafikövningsplatser genom ökad tillsyn och ökad samverkan mellan olika aktörer, en utveckling av förarprovet, en bättre konsensus mellan mål, innehåll/process och förarprov, en tydligare ansvarsfördelning gällande forskning och utveckling och en bättre koordinering av de olika delarna av förarutbildningen. Slutligen finns det behov av att lyfta fram förslag på ”Best practice” vilket endast kan göras om fler utvärderingar genomförs regelbundet.
|
|
| 2. |
- Forward, Sonja, 1956-, et al.
(author)
-
Mopedungdomars trafiksäkerhet : föräldrars ansvar och engagemang
- 2015
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Det övergripande syftet med denna undersökning är att öka kunskapen om föräldrars betydelse för unga mopedisters beteende i trafiken, och hur man utifrån den kunskapen kan nyttja föräldrar som en resurs för ökad säkerhet för sina barn. I studien ingick tre delstudier; en litteraturgenomgång, en enkätstudie, en intervjustudie. I enkätstudien deltog 440 vårdnadshavare till tonåringar som godkänts på kunskapsprovet (AM) för att få framföra moped klass I och i intervjustudien intervjuades tio föräldrar som tidigare deltagit i enkätstudien. Resultaten från litteraturöversikten visar att föräldrar spelar en viktig roll för ungas uppfattningar, attityder, normer och beteenden i samband med mopedkörning. Föräldrar kan också på olika sätt hjälpa till att förbättra ungdomarnas kunskap och beteende i trafiken. Rent allmänt visar översikten att föräldrar behöver stöd för att kunna ta kontroll samt stöd från andra föräldrar. De huvudsakliga resultaten från enkätstudien visar att föräldrarna har en stor tilltro till tonåringen då det handlade om deras kunskaper och uppträdande i trafiken. Rent allmänt visar också resultaten att man inte samtalar speciellt mycket om mopedkörning. Vissa har infört restriktioner och då handlar det oftast om alkohol och hjälmanvändning. I denna studie var det mindre än tio procent som efterfrågade ett ökat stöd. De som behöver stöd anser inte i lika hög grad som de andra att deras tonåring uppträder på ett korrekt sätt i trafiken och de tror också att de påverkas mera av sociala medier. Även om de samtalar mer med sin tonåring om risker i trafiken så är de oftare oense. Studien visar också att synen på pojkar och flickor skiljer sig åt. Flickorna anses vara säkrare i trafiken men trots detta har flickorna fler restriktioner jämfört med pojkarna. Resultaten visar också att det finns en skillnad i synen på tonåringen som beror på vårdnadshavarens eget kön. Trots att kvinnorna värderar tonåringens kunskaper och beteende i trafiken högre än männen så har de i högre grad än männen infört restriktioner. I familjen är det kvinnorna som samtalar om risker i trafiken. Resultaten från intervjustudien visar att väldigt få föräldrar har ett behov av speciellt stöd när det gäller deras barns mopedåkning. Intervjumaterialet visar emellertid att man som förälder ändå skulle vara positiv till olika former av stöd, så som skriftlig information, utbildning och/eller informationsträffar samt internetbaserade föräldraforum. Rapporten avslutas med en rad rekommendationer, med fokus på hur man kan öka föräldrars ansvar och engagemang i trafiksäkerhetsarbetet.
|
|
| 3. |
- Forward, Sonja, 1956-, et al.
(author)
-
Mäns och kvinnors möjligheter att genomföra förarprov för körkort med godkänt resultat
- 2016
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Studien visar att det finns en orättvisa i körprovet för motorcykel. Den tydligaste skillnaden är att kvinnor klarar manövreringens lågfartsdel betydligt sämre än män. En förklaring kan vara att kvinnor är kortare och väger mindre men inte har tillgång till tillräckligt låga motorcyklar vid provet. Att nå ner till marken stadigt och att nå fram till styret vid fullt styrutslag kan vara avgörande för lågfartsmanövreringen. Så snart man kommit upp i fart har denna förmåga inte lika stor betydelse, vilket ger utslag i att kvinnor klarar bromsprovet och högfartsdelen av manövreringen lika bra eller bättre än män. Flera trafikskolor har införskaffat lägre motorcyklar eller motorcyklar där sadelhöjden kan regleras, men fortfarande är det många som inte får tillgång till tillräckligt låga motorcyklar vid provet.Angående utbildning väljer kvinnor att ta mer professionell hjälp medan männen litar mer på den privata övningskörningen. När det gäller kunskapsprovet för behörighet A så klarar sig män och kvinnor lika bra medan för B-behörighet klarar sig kvinnor bättre. Detta ligger helt i linje med andra studier som visat att unga kvinnors skolresultat är bättre än unga mäns. Därför har inga specifika aspekter kunnat identifieras som ger orättvisa förutsättningar för något av könen i kunskapsproven.
|
|
| 4. |
- Gregersen, Nils Petter, 1950-, et al.
(author)
-
Unga mopedisters olycksinblandning : orsaker och konsekvenser
- 2015
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Det övergripande syftet med den här undersökningen är att öka kunskaperna om de processer som leder fram till olyckor genom en kunskapsöversikt, djupstudier av mopedolyckor med svår skada och analyser av ungdomars diskussioner om moped på internet. Mopedolyckor är vanligast bland unga män. En mängd olika bakomliggande faktorer har identifierats som har betydelse för mopedisters möjligheter att köra säkert och undvika olyckor. Utöver förmågan att hantera sitt fordon i trafik presenteras aspekter som är avgörande för motivation och vilka beslut man tar inför och under färd. Dessa aspekter kan till exempel vara ålder, kön, personlighet, grupptillhörighet, socioekonomisk bakgrund och fysiologisk utveckling, bland annat av hjärnan. Statistik över mopedförsäljning visar att mopedförsäljningen minskar i Sverige. Störst är nedgången för klass I. Orsakerna kan vara flera, till exempel nya körkortsregler eller lågkonjunktur. Nedgången avspeglar sig också i olycksutvecklingen där antalet skadade och dödade mopedister minskar över tid. Även dominansen av olycksdrabbade bland 15-åringar minskar. Av intervjuerna framgår att detta med att samlas i gäng omkring mopederna mest är något som pojkar gör. Det hänger också ihop med åldern. När man börjat gymnasiet framträder andra intressen på helger och fritid än att köra runt med mopederna. Från internetanalysen kan man konstatera att det på många platser diskuteras mellan ungdomar om mopeden. Det handlar om teknik, reservdelar, trimning, fortkörning, hjälmanvändning, polisingripanden med mera. De diskussioner som förs kan betraktas som en grund för etablering av rollmodeller, förebilder och ideal för olika subkulturer inom mopedvärlden, oftast med negativ slagsida ur trafiksäkerhetsperspektiv. Åtgärder diskuteras när det gäller polisinsatser och regelverk, åldersgränser, teknik, försäkring, utbildning, ungdoms- och föräldramedverkan, informationskampanjer, internet, fordonsklassificering, infrastruktur och framtida tekniska stödsystem.
|
|
| 5. |
- Gregersen, Nils Petter, 1950-, et al.
(author)
-
Utvärdering av miljöinslagen i körkortsutbildningen : en studie av effekter på körbeteende och bränsleförbrukning
- 2016
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Studiens syfte var att mäta effekter av den utbildning i sparsam körning som ingår i körkortsutbildningen för B-behörighet på bränsleförbrukning och olika körbeteenden typiska för sparsam körning bland förare med cirka ett halvt år gammalt körkort. Jämförelser gjordes mellan en grupp med 25 förare som uppskattade att de fått mycket utbildning i sparsam körning och en grupp med 25 förare som uppskattade att de fått lite sådan utbildning. De med mycket utbildning i sparsam körning hade gått mer på trafikskola, både körlektioner och teorilektioner, än de med lite utbildning. Förarna körde en instrumenterad bil längs en 30 kilometer lång vägslinga där 12 olika delsträckor användes för att samla in mätdata om bränsleförbrukning och olika körbeteenden. Resultaten visar att utbildning i sparsam körning under körkortsutbildningen har haft effekt på bränsleförbrukningen. Gruppen med mycket utbildning förbrukade 8,7 procent mindre bränsle än gruppen med lite utbildning. En expert/utbildare i sparsam körning som också körde vägslingan hade dock en betydligt lägre bränsleförbrukning. Detta kan troligen förklaras av att mer komplicerade körbeteenden, såsom körning i blandad trafik med nollförbrukning, och att minimera urkoppling och bromsning till fördel för motorbromsning, kräver en högre mental belastning hos nya förare.
|
|
| 6. |
- Stave, Christina, 1957-, et al.
(author)
-
Utvärdering av miljöinslagen i introduktionsutbildningen för privat övningskörning : en kvalitativ studie av innehåll och effekter
- 2016
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- I denna kvalitativa utvärdering av miljöinslag i introduktionsutbildningen har 18 utbildningstillfällen studerats genom observationer och intervjuer med utbildare samt analyser av de aktuella utbildningsanordnarnas undervisningsplaner. För samma utbildningstillfällen har ett urval av 32 handledare och 34 elever telefonintervjuats. En sammantagen analys av hela materialet har utförts. Syftet var att utvärdera miljöinslagens effekter avseende kunskap, attityd och beteende.Resultaten visade att miljöinslagens del i introduktionsutbildningen varierade stort i de undersökta utbildningarna, allt från 3 till 35 minuter. Att enbart räkna tiden ger dock inte helt rättvisa, utan det är lärarens engagemang och pedagogik som är av vikt. Analysen av undervisningsplanerna bekräftar också den stora variationen. De flesta handledare och i något mindre grad eleverna minns några månader efter utbildningen att man hade pratat om miljöfrågorna i introduktionsutbildningen.I första hand var det avsnittet som togs upp om sparsam körning som man mindes, men även miljöeffekter vid start och stillastående samt underhåll av bilen. Däremot mindes man mindre av de miljöfrågor som inte var direkt kopplade till körträning, och här kan en koppling göras till att detta även togs upp i mindre utsträckning i utbildningen. Både handledare och elever var positiva till att miljömomenten ingick i utbildningen. Majoriteten hade för avsikt att köra miljövänligt, men om detta beror på utbildningen eller på annan påverkan är svårt att uttala sig om. Någon förändring av handledarens körbeteende avseende sparsam körning med anledning av genomgången introduktionsutbildning kunde inte utläsas av intervjusvaren. Däremot ansåg både handledare och elev att de redan innan introduktionsutbildningen tog hänsyn till miljön genom val av andra transportmedel då sådana fanns att välja på.
|
|
