| 1. |
- Avango, Dag, et al.
(author)
-
Kulturarvet som strategisk resurs i den gröna omställningen i norr: målkonflikt eller möjlighet?
- 2024
-
In: Bebyggelseshistorisk tidskrift. - 0349-2834. ; 86, s. 8-29
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Artikeln diskuterar kulturarvet i ljuset av den ’gröna omställning’ som svarar på EU:s mål och riktade finansiella satsningar för industriomvandlingen i norra Sverige. Det kan jämföras med den stora industriella omställningen vid 1900-talets början såväl genom att skapa nya möjligheter men också genom de målkonflikter som uppstår mellan nya och befintliga värden, både vad gäller naturförhållanden och ekonomi som kulturvärden och historiska lämningar av mänsklig verksamhet. Omställningen berör platser med en lång historia av mänskligt liv och arbete och som spelar en viktig roll för de som idag bor där och potentiellt för de som söker sig dit för att driva verksamhet eller för att bo, leva och arbeta. I många fall visar det sig svårt att ta denna potential tillvara av skäl som är strukturella, juridiska och politiska snarare än knutna till enskilda aktörer. Artikeln är författad av en multidisciplinär forskargrupp som använder ett praktikbaserat förhållningssätt och samskapande dialog för att undersöka hur förbättrade planeringsprocesser som tidigt involverar olika aktörer, intressen och expertis i förändringsprojekt kan bidra till att lösa målkonflikter och skapa möjligheter. Målkonflikter mellan exploatering och bevarandeintressen i samband med myndigheters och privata aktörers hantering av natur- och kulturmiljöer har länge varit i fokus för forskningen och artikeln syftar till att komplettera dessa perspektiv utifrån exempel som illustrerar möjligheter för att det fysiska kulturarvet ska ses som en strategisk historisk resurs i samhällsutvecklingen. En utgångspunkt är att kulturarv inte är statiskt utan värderas och omvärderas i en process där olika kulturvärden kan associeras med byggnader, platser och miljöer. Dessa kulturvärden förändras alltså över tid, och olika aktörer förhåller sig till dem på skiftande sätt. Genom processer som inbegriper förhandling med andra intressen kan landskap, platser, byggnader, föremål och deras användning förvandlas till kulturarv. Ett samskapande arbetssätt har möjliggjorts genom ett forsknings- och innovationsprojekt, finansierat av Vinnova, vilket genomförts genom en kombinerad metodansats med fallstudier, i projektet kallade lärcase, som ram för empiriska undersökningar och praktiskt genomförande. De lärcase som lyfts i denna artikel är dels Nautanen, en tidigare gruvmiljö i Norrbotten där nyetablering planeras av Boliden AB, dels Kvarnsvedens tidigare pappersbruk i Borlänge, där Northvolt etablerar en fabrik för produktion av bilbatterier vilket medfört rivning av en byggnad med konstaterade kulturhistoriska värden, den så kallade Bobergshallen. Med förslag till fortsatt forskning genom begreppsutveckling i en multidisciplinär och praktiknära kontext problematiserar artikeln begreppet cirkulär ekonomi i relation till kulturarvsfrågor och möjliggör att kulturarvet nyttjas som strategisk resurs i den gröna omställningen med förhoppning att realisera förväntningarna om grön nyindustralisering och attraktiva livsmiljöer.
|
|
| 2. |
- Avango, Dag, et al.
(author)
-
Kulturarvet som strategisk resurs i den gröna omställningen i norr: målkonflikt eller möjlighet?
- 2024
-
In: Bebyggelsehistorisk tidskrift. - 0349-2834 .- 2002-3812. ; 86, s. 8-29
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Artikeln diskuterar kulturarvet i ljuset av den ’gröna omställning’ som svarar på EU:s mål och riktade finansiella satsningar för industriomvandlingen i norra Sverige. Det kan jämföras med den stora industriella omställningen vid 1900-talets början såväl genom att skapa nya möjligheter men också genom de målkonflikter som uppstår mellan nya och befintliga värden, både vad gäller naturförhållanden och ekonomi som kulturvärden och historiska lämningar av mänsklig verksamhet. Omställningen berör platser med en lång historia av mänskligt liv och arbete och som spelar en viktig roll för de som idag bor där och potentiellt för de som söker sig dit för att driva verksamhet eller för att bo, leva och arbeta. I många fall visar det sig svårt att ta denna potential tillvara av skäl som är strukturella, juridiska och politiska snarare än knutna till enskilda aktörer. Artikeln är författad av en multidisciplinär forskargrupp som använder ett praktikbaserat förhållningssätt och samskapande dialog för att undersöka hur förbättrade planeringsprocesser som tidigt involverar olika aktörer, intressen och expertis i förändringsprojekt kan bidra till att lösa målkonflikter och skapa möjligheter. Målkonflikter mellan exploatering och bevarandeintressen i samband med myndigheters och privata aktörers hantering av natur- och kulturmiljöer har länge varit i fokus för forskningen och artikeln syftar till att komplettera dessa perspektiv utifrån exempel som illustrerar möjligheter för att det fysiska kulturarvet ska ses som en strategisk historisk resurs i samhällsutvecklingen. En utgångspunkt är att kulturarv inte är statiskt utan värderas och omvärderas i en process där olika kulturvärden kan associeras med byggnader, platser och miljöer. Dessa kulturvärden förändras alltså över tid, och olika aktörer förhåller sig till dem på skiftande sätt. Genom processer som inbegriper förhandling med andra intressen kan landskap, platser, byggnader, föremål och deras användning förvandlas till kulturarv. Ett samskapande arbetssätt har möjliggjorts genom ett forsknings- och innovationsprojekt, finansierat av Vinnova, vilket genomförts genom en kombinerad metodansats med fallstudier, i projektet kallade lärcase, som ram för empiriska undersökningar och praktiskt genomförande. De lärcase som lyfts i denna artikel är dels Nautanen, en tidigare gruvmiljö i Norrbotten där nyetablering planeras av Boliden AB, dels Kvarnsvedens tidigare pappersbruk i Borlänge, där Northvolt etablerar en fabrik för produktion av bilbatterier vilket medfört rivning av en byggnad med konstaterade kulturhistoriska värden, den så kallade Bobergshallen. Med förslag till fortsatt forskning genom begreppsutveckling i en multidisciplinär och praktiknära kontext problematiserar artikeln begreppet cirkulär ekonomi i relation till kulturarvsfrågor och möjliggör att kulturarvet nyttjas som strategisk resurs i den gröna omställningen med förhoppning att realisera förväntningarna om grön nyindustralisering och attraktiva livsmiljöer.
|
|
| 3. |
- Gullström, Charlie, et al.
(author)
-
Stockholm : Developing a citizen engagement laboratory for a local climate goal and the sharing economy
- 2021
-
In: Sharing Cities 2020. - Singapore : Springer Singapore. - 9789811580369 - 9789811580376 ; , s. 113-117
-
Book chapter (other academic/artistic)abstract
- The uniqueness of the Stockholm test-bed is based on its close collaboration with a citizen initiative called Hammarby Sjöstad 2.0 around the mission to create a climate-neutral city district by 2027. The founder of Hammarby Sjöstad 2.0 is ElectriCITY, a (civic society NGO and) membership association which operates a number of energy initiatives in the area since 2012, primarily by targeting the need for knowledge-sharing between housing association boards. Over 30 housing associations are currently engaged in projects relating to optimized energy systems; joint procurement; a shared solar-cell park; and real estate hub for sharing data and preparations to form positive energy districts are ongoing. Since its start in 2017, Sharing City Stockholm has fuelled Hammarby Sjöstad 2.0 as a ‘citizen engagement lab’ by more directly involving households in reaching the climate goal. A workshop series ‘Klimatspanarna’ has been launched, with topics of interest to families with small children; and various projects are ongoing to promote sharing among neighbours, as an alternative to consumption, by experimenting with neighbourhood platforms and working with focus groups in selected residential blocks.
|
|
| 4. |
- Martin, Michael, et al.
(author)
-
Estimating the Potential of Building Integration and Regional Synergies to Improve the Environmental Performance of Urban Vertical Farming
- 2022
-
In: Frontiers in Sustainable Food Systems. - : Frontiers Media SA. - 2571-581X. ; 6
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Vertical farms have expanded rapidly in urban areas to support food system resilience. However, many of these systems source a substantial share of their material and energy requirements outside their urban environments. As urban areas produce significant shares of residual material and energy streams, there is considerable potential to explore the utilization of these streams for urban agriculture in addition to the possibility of employing underutilized urban spaces in residential and commercial buildings. This study aims to explore and assess the potential for developing more circular vertical farming systems which integrate with buildings and utilize residual material and energy streams. We focus on the symbiotic development of a hypothetical urban farm located in the basement of a residential building in Stockholm. Life cycle assessment is used to quantify the environmental performance of synergies related to energy integration and circular material use. Energy-related scenarios include the integration of the farm's waste heat with the host building's heating system and the utilization of solar PV. Circular material synergies include growing media and fertilizers based on residual materials from a local brewery and biogas plant. Finally, a local pick-up system is studied to reduce transportation. The results point to large benefits from integrating the urban farm with the building energy system, reducing the vertical farm's GHG emissions up to 40%. Synergies with the brewery also result in GHG emissions reductions of roughly 20%. No significant change in the environmental impacts was found from the use of solar energy, while the local pick-up system reduces environmental impacts from logistics, although this does not substantially lower the overall environmental impacts. However, there are some trade-offs where scenarios with added infrastructure can also increase material and water resource depletion. The results from the synergies reviewed suggest that proximity and host-building synergies can improve the material and energy efficiency of urban vertical farms. The results provide insights to residential building owners on the benefits of employing residual space for urban food provisioning and knowledge to expand the use of vertical farming and circular economy principles in an urban context.
|
|
| 5. |
- Olson, Petter, et al.
(author)
-
Mind the gap! Backcasting local actors? : climate transition in Hammarby Sjo?stad, Stockholm
- 2021
-
In: Futures. - : Elsevier BV. - 0016-3287 .- 1873-6378. ; 128
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Climate change calls for rapid and extensive transition worldwide, and citizen empowerment is a key to change at city district level. A backcasting study in Stockholm?s recent brownfield development Hammarby Sjo?stad explores this, asking: ?What must local actors do to reduce citizens? consumption-based emissions by half till 2030? ?Individual actors? transition pathways are explorative and concern ground transport, food, housing, aviation and other consumption. In a quantitative scenario, these pathways are scaled up to district level, asking ?How many actors must do how much, to reach the target?? An interwoven qualitative approach highlights organizational aspects. The upscaled backcasting scenario is normative, in part prognostic and explorative. Feasibility is ensured through integrating the issues of ?What to Change? and? Change by Whom?. Results indicate that the local target is feasible if most actors maximize the use of their individual transition pathways. Additionally, Stockholm City and other external actors must realize their targets, including technological development. New organizational models must involve energy managers, supermarkets, car sharing companies etc. as change agents. The whole is catalyzed by a citizen engagement process, driven by local network builder and transition agent ElectriCITY, enabled through action research within the Sharing Cities Sweden research and innovation program.
|
|
