| 1. |
- Bjelke, Ulf, et al.
(author)
-
Rödlistade arter och naturvård i sand- och grustäkter
- 2012
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Naturligt störningspräglade sandmarker hyser en artrik och konkurrenskänslig flora och fauna. Sådana livsmiljöer har minskat drastiskt under 1900-talet. Under samma period ökade antalet sand- och grustäkter. Trots att täkterna ofta innebär stora ingrepp i naturen kan de utgöra viktiga ersättningshabitat för arter knutna till sandiga miljöer. Sedan några decennier så minskar även sand- och grustäkter starkt, beroende på att samhället vill bevara naturliga sand- och grusresurser. Produktionen har medvetet flyttats till bergkrossanläggningar och det ges idag mycket få tillstånd för utökad verksamhet eller nya sandtäkter. Från fler än 5 000 aktiva täkter på 1990-talet har antalet sjunkit till färre än 1 000. Täkter som avslutas har ofta föreskrifter om att planas ut och övertäckas vilket gör att deras naturvärden spolieras. Drygt 300 rödlistade arter har gynnats av sandtäkter när ursprungshabitaten minskat. Steklar och skalbaggar utgör de största grupperna med närmare två tredjedelar av arterna. Södra Sverige hyser störst rikedom av dessa arter men såväl täkter som arternas mer naturliga miljöer är bristfälligt undersökta, särskilt i glest befolkade delar av landet. För att bevara dessa täktlevande arter krävs att naturvården arbetar för att förhindra att avslutade täkter planas ut eller täcks över. Det är av stor betydelse att naturvårdande myndigheter ges tillräckliga styrmedel och ekonomiska resurser att arbeta med täkter. Genom enkla åtgärder kan de skapade livsmiljöerna i täkter bevaras till en låg kostnad jämfört med andra alternativa biotopvårdande åtgärder. Rapporten belyser artsamhällena som kan finnas i täkter samt viktiga strategier och åtgärder för naturvård i dessa miljöer. Rapporten har finansierats av Naturvårdsverket och av SLU:s medel för fortlöpande miljöanalys.
|
|
| 2. |
- Hallingbäck, Tomas, et al.
(author)
-
Bryophytes
- 2010
-
In: The 2010 Red List of Swedish Species. - 9789188506351 ; , s. 231-245
-
Book chapter (peer-reviewed)
|
|
| 3. |
- Hallingbäck, Tomas, et al.
(author)
-
Mossfloran på Ölands alvar – ett nytt inventeringsprojekt.
- 2012
-
In: Myrinia – Föreningen Mossornas Vänners tidskrift. - 1102-4194. ; 22:1, s. 6-11
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- In 2011 a field survey of the bryophyte vegetation and flora of Stora Alvaret, the largest continuous alvar area in Sweden situated on the Baltic island of Öland (SE Sweden), was initiated. A number of transects crossing the alvar area from west to east will be surveyed. The aim of the investigation is to try and elucidate the realtionship between the bryophyte flora and environmental parameters such as soil chemistry, soil wetness, soil depth, disturbances from livestock grazing and the geographic position on the island at different spatial and temporal scales. The survey will be conducted both in early spring and late autumn and will run for several years to enable analyses of the impact of season and climatic variations.
|
|
| 4. |
- Hallingbäck, Tomas
(author)
-
Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Bladmossor: Skirmossor-baronmossor. Bryophyta: Hookeria-Anomodon.
- 2014
-
Book (other academic/artistic)abstract
- I denna volym av Nationalnyckeln avslutas beskrivningen av egentliga bladmossor (Bryopsida). Här presenteras 220 arter i 85 släkten, 22 familjer och två ordningar. Tillsammans brukar arterna i denna volym kallas för pleurokarpa mossor och karakteriseras av ett oftast krypande växtsätt med kapslar på specialiserade sidogrenar en bit ned på stammen. De två föregående volymerna Sköldmossor - blåmossor (AJ 6-23) samt Kompaktmossor - kapmossor (AJ 24-36) behandlar större delen av de så kallade akrokarpa mossorna, som har kapslarna i skottets topp. I den förstnämnda volymen finns också en introduktions till egentliga bladmossor med beskrivning av deras ekologi och hur man studerar dem samt förklaringar av många av de termer som förekommer i samtliga volymer om bladmossor. I föreliggande volym hittar vi många av våra mest välkända mossor. Här finns sådana som bildar skogens mjuka golv, exempelvis väggmossa Pleurozium schreberi, husmossa Hylocomium splendens och kammossa Ptilium cristacastrensis. Här finns också sådana som är till förtret för pedantiska trädgårdsägare, som ser hakmossan Rhytidiadelphus squarrosus breda ut sig alltmer mellan allt glesare grässtrån. Den som först fäster ögonen på våtmarkernas färgglada orkidéer kan med denna bok också bekanta sig med brunmossornas variation i färg och form. Till denna grupp hör bland annat arterna inom släktena spärrmossor Campylium, krokmossor Drepanocladus, skedmossor Calliergon, skorpionmossor Scorpidium och många av deras släktingar. Några arter har gått så långt att de lever helt och hållet i vatten. Näckmossan Fontinalis antipyretica är ett sådant exempel med sina långa, slingrande skott som böljar över stenar i åar och bäckar eller på sjöbottnar. Många arter har inte tagit steget fullt ut och lever i strandkanten, där de förefaller att trivas med att då och då översvämmas. De pleurokarpa mossorna finns i de flesta miljöer. De täcker mark, stenar och trädstammar och är lätta att träffa på, inte minst när de bildar stora mattor och kuddar över underlaget. De flesta kan studeras med en handlupp och granskning av ett fåtal karaktärer, som beskrivs i bokens bestämningsnycklar och presentationer. Bara i vissa fall kan mikroskopet behöva plockas fram för att man ska bli säker på sin sak efter att ha studerat bladcellerna. Även de svårare mossorna kan med lite träning kännas igen på färg, form och växtplats.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
