| 1. |
- Hurtig, Caroline, et al.
(author)
-
Patient participation - 18 months of patient and staff perspectives in kidney care : A mixed methods study addressing the effects of facilitating staff person-centredness
- 2024
-
In: Journal of Evaluation In Clinical Practice. - : John Wiley & Sons. - 1356-1294 .- 1365-2753.
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- RationalePatient participation should encapsulate the individual's resources and needs, though such standards remain rationed for people living with a long-term health concern like kidney failure.AimsTo illustrate what patient participation signified to patients and staff in kidney care, and whether an agreed or disagreed conceptualisation occurred over time, evaluating the influence of two study-specific interventions to facilitate more person-centred participation.MethodBy convergent mixed methods design across 9 units in Sweden, we repeated the following data collection at 3 time points over 18 months: semistructured interviews with patients and staff (n = 72), and structured reviews for accounts of participation in patient records (n = 240). Data were subjected to content analysis and descriptive statistics, respectively. The outcomes were appraised for changes over time besides the interventions to enhance attention to patients' participation: a clinical tool and guidance distributed to management, and additional local support, respectively.ResultsBoth patients and staff described patient participation as a comprehension of the disease and its management in everyday life. Yet, patients accentuated participation as one's experiences being recognised, and mutual knowledge exchange. Instead, staff emphasised the patients managing their treatment. The health records primarily represented what staff do to support their notion of patient participation. No influence of the interventions was noted, but what signified patient participation was maintained over time.ConclusionBoth patients and staff stress the importance of patient participation, although they focus on different elements. Further person-centred conduct warrants a shared conceptualisation and strategies addressing and scaffolding patients' preferences and means.
|
|
| 2. |
- Wallén Warner, Henriette, 1972-, et al.
(author)
-
Cykelförmåga under alkoholpåverkan : Testbanestudie
- 2024
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Trots att alkoholpåverkan i samband med cykling ökar risken att skadas och förolyckas har vi begränsad kunskap om hur alkohol påverkar cyklisten. Syftet med denna studie var därför att undersöka effekten av stigande alkoholhalt på olika förmågor som krävs för att kunna framföra en cykel på ett betryggande sätt på en testbana. Tjugoåtta deltagare, varav 19 ingick i en experimentgrupp och nio i en kontrollgrupp, fick cykla en testbana uppbyggd på en avlyst parkeringsplats. Deltagarnas uppgift var att i) cykla slalom runt nio plastkoner, ii) cykla så rakt som möjligt på ett uppritat streck i mitten av en konformad strut och ibland plinga med ringklockan, iii) cykla så långsamt som möjligt och på varje stoppstreck stanna och sätta ner ena foten samt iv) stanna med båda fötterna och hela cykeln inom varje stoppruta. Deltagarna i experimentgruppen försågs vid upprepade tillfällen med alkohol (målet var att de skulle uppnå 1,0 promille) medan deltagarna i kontrollgruppen var nyktra under hela försöket. Under försöket mätte vi hur alkoholintaget påverkade alkoholhalt, upplevda alkoholpåverkan, cykelprestation, självskattad cykelförmåga, kognition och perception. Vidare mätte vi spänningssökande samt attityd, norm, kontroll, avsikt samt tidigare och uppföljande beteende att cykla alkoholpåverkade i verklig trafik. Resultaten tyder på att flertalet förmågor som är nödvändiga för att kunna cykla säkert försämrades av alkoholpåverkan. Från en genomsnittlig alkoholhalt på 0,7 promille var denna försämring statistiskt säkerställd men redan från en genomsnittlig alkoholhalt på 0,2 promille kunde man se en tendens till försämring. Samtidigt visar resultaten att cykling under alkoholpåverkan var relativt vanligt förekommande bland deltagarna.
|
|
| 3. |
- Wallén Warner, Henriette, 1972-, et al.
(author)
-
Cykelförmåga under alkoholpåverkan : testbanestudie
- 2024
-
In: Sammanställning av referat från Transportforum 2024. - Linköping : Statens väg- och transportforskningsinstitut. ; , s. 507-508
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- I sin handbok för ökad trafiksäkerhet för cyklister slog WHO fast att alkoholpåverkan ökar risken att skadas och förolyckas. Samtidigt baseras dagens kunskap om cykelförmåga under alkoholpåverkan på studier med självrapporterat data, genomförda i laboratoriemiljö inomhus och/eller med fokus på en enda förmåga. I denna studie har vi närmat oss verkliga trafikförhållanden genom att studera flera olika förmågor på en testbana uppbyggd på en avlyst parkeringsplats utomhus. Syftet var att undersöka effekten av stigande alkoholhalt på flera olika förmågor som krävs för att kunna framföra en cykel på ett betryggande sätt på en testbana. Vi undersökte därför hur stigande alkoholhalt påverkar cyklisters upplevda alkoholpåverkan, cykelprestation, självskattade cykelförmåga samt kognitiva och perceptuella förmågor. Vi undersökte även spänningssökande och attityd, norm, kontroll, avsikt och beteende att cykla alkoholpåverkade i verklig trafik. Förhoppningen är att kunskapen ska bidra till att antalet alkoholrelaterade cykelolyckor reduceras. Efter godkänd etikansökan rekryterade vi 28 deltagare mellan 21 och 35 år. Samtliga deltagare hade god cykelvana, god hälsa och ingen hade något miss- eller skadligt bruk av alkohol. Av dessa ingick 19 deltagare i experimentgruppen (som försågs med alkohol) medan nio deltagare ingick i kontrollgruppen (som var nyktra under hela försöket). Försöket bestod av fem identiska block. Varje block började med ett cykelpass där deltagarna cyklade 10 varv på testbanan med en instrumenterad cykel. Deltagarnas uppgift var att cykla slalom, rakt, långsamt, stanna cykeln inom en uppritad ruta/på uppritade sträck samt plinga i ringklockan. Varje cykelpass följdes av munsköljning och ett utandningsprov varefter deltagarnas upplevda alkoholpåverkan, självskattade cykelförmåga samt kognitiva och perceptuella förmågor undersöktes. Därefter försågs deltagarna i experimentgruppen med alkohol medan deltagarna i kontrollgruppen fick alkoholfri dryck. Efter det sista blocket fick samtliga deltagarna fylla i en efterenkät och fem månader senare fick de även besvara några uppföljande frågor. Deltagarna i kontrollgruppen fick lämna platsen direkt efter försöket medan deltagarna i experimentgruppen försågs med alkoholfri dryck och tilltugg. När deras alkoholhalt börjat sjunka hämtades deav en anhörig som i förväg garanterat att ta hand om dem tills de var nyktra.
|
|
